Behöver spelvärlden siffror?

[Magnus Seter]

Det här är verkligen fascinerande. Jag var tidigare helt 100% övertygad om att alla över 7 år (eller så) omedelbart och med hyfsad precision kunde uppskatta, förstå och föreställa sig ett avstånd på 2 m, i alla längdriktningar (utom möjligtvis nedåt då vi självbevarelsedrift tenderar att överdriva de avstånden). Jag trodde att även de afantasi rimligen skulle kunna göra det utan problem.

En gång kom ett konsultföretag och skulle sälja in sina tjänster till företaget jag jobbade på (25 år sen nu). De hette "17 centimeter" och var en kommunikationsbyrå som skulle analysera användarnas behov och föreslå lösningar.

Vid första mötet bad de alla oss (tre) att på frihand utan linjal rita ett streck, 17 cm långt på whyteboarden. Sen berättade de att det var just därför de hette "17 centimeter", för alla ritade olika långa streck, och det visar att alla är olika och tänker och resonerar olika.

Sen mätte vi.

En ritade ett streck som var 11 centimeter. En ritade ett streck som var 13 centimter. Jag ritade ett streck som var 17 centimeter. Visserligen kullkastade det inte deras pitch, men det var rätt gött att säga "vaddå, 17 centimeter är ju 17 centimeter."

Kan ha att göra med layouterfarenhet, samt att jag är utbildad kranförare och då var tvungen att kunna flytta 20-ton tunga stålrullar genom rätt trånga utrymmen och då uppskatta avstånd rätt korrekt. Och om dagarna sitter jag och pixel-bitchar så att våra produkter följer designen vi har tagit fram.

Så jag tror att sjukt mycket om hur vi uppskattar avstånd och relationer mellan objekt beror på om det är en vardagsuppgift eller inte.

 

[Mogger]

En gång kom ett konsultföretag och skulle sälja in sina tjänster till företaget jag jobbade på (25 år sen nu). De hette "17 centimeter" och var en kommunikationsbyrå som skulle analysera användarnas behov och föreslå lösningar.

Vid första mötet bad de alla oss (tre) att på frihand utan linjal rita ett streck, 17 cm långt på whyteboarden. Sen berättade de att det var just därför de hette "17 centimeter", för alla ritade olika långa streck, och det visar att alla är olika och tänker och resonerar olika.

Sen mätte vi.

En ritade ett streck som var 11 centimeter. En ritade ett streck som var 13 centimter. Jag ritade ett streck som var 17 centimeter. Visserligen kullkastade det inte deras pitch, men det var rätt gött att säga "vaddå, 17 centimeter är ju 17 centimeter."

Var tvungen att testa. Fick 19 cm. Föreställde mig ett A4:s kortsida. Tydligen föreställde jag mig det lite för bra.

 

[EvilSpook]

Sen berättade de att det var just därför de hette "17 centimeter", för alla ritade olika långa streck, och det visar att alla är olika och tänker och resonerar olika.

Kontentan av tråden är väl just det. En del är ordblinda, andra kan inte höger/vänster, en del är färgblinda, nån vet inget alls om historia, en del förstår inte kartor, andra inte analoga klockor eller ens tidskonceptet. En del kan inte leva sig in i andras situation, ytterligare nån kan inte ta in muntliga instruktioner, andra behöver visuella hjälpmedel, nån klarar inte sociala normer, en del missar alltid detaljer, andra kan inte bedöma konsekvenser.
Som spelskapare kommer man inte alltid nå fram till alla, och man får välja vad man kan, vill och har möjlighet att göra för att förtydliga.


//EvilSpook

 

[Genesis]

Det här är verkligen fascinerande. Jag var tidigare helt 100% övertygad om att alla över 7 år (eller så) omedelbart och med hyfsad precision kunde uppskatta, förstå och föreställa sig ett avstånd på 2 m, i alla längdriktningar (utom möjligtvis nedåt då vi självbevarelsedrift tenderar att överdriva de avstånden). Jag trodde att även de afantasi rimligen skulle kunna göra det utan problem.

Jag har lärt mig något nytt.

Jag kan nog hyfsat uppskatta två meter. Det är lite längre än mig. Tre kilometer, däremot, har jag ingen uppfattning om. Jag är ingen löpare och har aldrig mätt mina promenader.

Jag har ritat produkter i 3D i 15+ år och jag blir alltid förvånad över deras storlek när jag ser dem i verkligheten. Det har visserligen att göra med att allting ser ut att vara stort som skärmen när jag jobbar med det, men man hade kunnat tro att jag skulle vänja mig. Men nej, jag vet att den är 35 mm lång, för jag har ju måttsatt den, men när jag ser den i verkligheten så reagerar jag med ”Oj, så liten den är!”.

 

[Quadrante]

Brukar föreställa mig en bubbla med en radie på fem kilometer, bortom den horisonten är man osäker vad som finns, vad som sker. Har det i bakhuvudet när jag beskriver landskapet, staden, upplevelsen. Om det finns saker som skymmer, ljud, atmosfär, byggnader, terräng… så vet man än mindre.

 

[Bifur]

Tre kilometer, däremot, har jag ingen uppfattning om.

Som vandrare (till och från) skulle jag säga att det är mycket en fråga om vy. 3 km i en stad blir väldigt abstrakt, i en skog också, men finns det öppna fält och lite referenspunkter är det (så klart) mycket enklare.

 

[Mogger]

Jag kan nog hyfsat uppskatta två meter. Det är lite längre än mig. Tre kilometer, däremot, har jag ingen uppfattning om. Jag är ingen löpare och har aldrig mätt mina promenader.

Jag har ritat produkter i 3D i 15+ år och jag blir alltid förvånad över deras storlek när jag ser dem i verkligheten. Det har visserligen att göra med att allting ser ut att vara stort som skärmen när jag jobbar med det, men man hade kunnat tro att jag skulle vänja mig. Men nej, jag vet att den är 35 mm lång, för jag har ju måttsatt den, men när jag ser den i verkligheten så reagerar jag med ”Oj, så liten den är!”.

Km har jag bra koll. Går 3-5 km varje morgon. Men har precis som du jobbat med CAD i 20 år. Gör samma misstag som dig jämt. Men det är lite annat tycker jag.

 

[Mogger]

Som vandrare (till och från) skulle jag säga att det är mycket en fråga om vy. 3 km i en stad blir väldigt abstrakt, i en skog också, men finns det öppna fält och lite referenspunkter är det (så klart) mycket enklare.

Ja, det är ju tiden man får ta hänsyn till. Att försöka navigera med enbart sjökort är skitsvårt trots att vyn är obruten. "Vilken ö är det?" Helt omöjligt (om man inte gjort det mycket)

 

[Quadrante]

Att försöka navigera med enbart sjökort är skitsvårt

Tror jag det, som de ser ut …
…

 

[zo0ok]

Jag delar den uppfattningen till 100 %. Jag spelar generellt med få siffror men eftersträvar alltid att spelvärlden ska ha en inre logik (utom när den är avsiktligt ologisk).

Att spela "De Fördömda" med dig möjliggjorde vad jag uppfattade som "realistiska" eldstrider, som aldrig hade kunnat hända i mer detaljerade/realistiska Western-spel som jag spelat.

 

[zo0ok]

Om inte annat för att när jag ser världen så är det varken "det är 1.54 meter till andra sidan" eller "jag har 20% chans att lyckas"; utan betydligt mer… flummigt. Och då vill jag gärna att det ska vara flummigt i spel också.

Jag tycker att en av de svåraste saker som SL och i rollspel är att förmedla risk till rollpersonerna.
Det kan komma 8 skurkar, och de kan bli skiträdda eller tycka det verkar ofarligt.
Det är som att fråga chans på en tjej - ofarligt men skitläskigt.
Så jag tycker att om Spelare och Spelledare ungefär har en gemensam uppfattning om chansen att lyckas vilka konsekvenser ett misslyckande får just nu, så undviker man många dumma situationer. Jag förstår absolut din preferens för "flummigt" - bara spelarna kan vara ok med konsekvenserna.

Helt ärligt: Intellektuellt förstår jag 3km, men jag har på riktigt svårt att föreställa mig den sträckan omvandlat i "faktiskt i verkligheten".

Håller med till 100% - även om just jag har gått 3km till jobbet varje dag de senaste året, så jag har ganska god känsla för vad just 3 km är.

Speciellt stora tal är hopplösa, det enda man kan göra med dem är att jämföra med något, och då försöker jag hellre lite mer "flummig" beskriva med en jämförelse. Den är stor som en liten häst, tillräckligt med pengar för att köpa en hel gård, den största riddarmakten väster om dimmiga bergen, ett oljud så högt att barnen vaknar i sina sängar på andra sidan kullen.

 

[zo0ok]

Tre kilometer, däremot, har jag ingen uppfattning om. Jag är ingen löpare och har aldrig mätt mina promenader.

Även om jag går 3km varje dag, så är det helt omöjligt för mig att uppskatta om man står på en kulle och tittar ut över havet och funderar på hur långt det är till en båt. DET kanske man kan om man är sjökapten.

 

[Genesis]

Även om jag går 3km varje dag, så är det helt omöjligt för mig att uppskatta om man står på en kulle och tittar ut över havet och funderar på hur långt det är till en båt. DET kanske man kan om man är sjökapten.

Ja, alltså, för mig är det inte intuitivt att veta hur långt det tar att gå, heller. Om någon hade sagt att man går tre kilometer på tio minuter så hade jag inte reagerat om jag inte medvetet stannat och kontrollräknat vad det innebär för hastighet.

 

[krank]

och kontrollräknat vad det innebär för hastighet.

Och jag hade sannolikt inte lyckats göra den uträkningen i huvudet. Eller snarare, den hade tagit så lång tid och varit så tråkig att det skulle behövas något ganska fint som belöning i andra änden av övningen för att jag faktiskt skulle slutföra den. T.ex. möjligheten att få hytta med fingret och sagt "um, actually"…

 

[zo0ok]

Ja, alltså, för mig är det inte intuitivt att veta hur långt det tar att gå, heller. Om någon hade sagt att man går tre kilometer på tio minuter så hade jag inte reagerat om jag inte medvetet stannat och kontrollräknat vad det innebär för hastighet.

En svensk soldat går 6km i timmen.
Nu vet du det!

 

[Mogger]

Jag tycker att en av de svåraste saker som SL och i rollspel är att förmedla risk till rollpersonerna.
Det kan komma 8 skurkar, och de kan bli skiträdda eller tycka det verkar ofarligt.
Det är som att fråga chans på en tjej - ofarligt men skitläskigt.
Så jag tycker att om Spelare och Spelledare ungefär har en gemensam uppfattning om chansen att lyckas vilka konsekvenser ett misslyckande får just nu, så undviker man många dumma situationer. Jag förstår absolut din preferens för "flummigt" - bara spelarna kan vara ok med konsekvenserna.

Det är iofs rätt svårt IRL också. Bara från här tråden är det ju uppenbart att det är svårt att ens bedöma grundläggande förutsättningar för riskbedömning och konsekvensanalys. 8 skurkar?!? Hur många är det!?

Lite raljant och jag har förstått att jag har varit naiv här. Jag har alltid tänkt att om man ger den fakta som rimligen går att bedöma så kan spelarna/RP göra en konsekvensanalys (utifrån sin RPs perspektiv) så gott det går. Att lägga på ett filter ovanpå det har jag aldrig ens tänkt på.

De gånger vi använt abstrakta begrepp eller undvikit siffror så har det berott på att vi velat undvika mikro-management eller emulera osäkerhet. Aldrig för att siffrorna i sig skulle vara abstrakta.

Men väldigt bra tråd till slut!

 

[Mogger]

En svensk soldat går 6km i timmen.
Nu vet du det!

En svensk tiger går 10km i timmen!

 

[Zire]

Beskrivning med siffror eller ej kan ju också bero på hur äventyret/spelledaren bestämmer spelvärlden.

• Äventyret säger att det är 3 meter, så SL avgör att svårighetsgraden är 8.
• Äventyret säger att svårighetsgraden är 8, SL beskriver avståndet till 3 m.
• Äventyret antyder att det är ganska svårt att ta sig över, så SL sätter svårighetsgraden till 8 och tänker att avståndet är 3 meter.

Problemet kan uppstå när spelarna inte håller med om bedömningen, utan tycker att det uppstår en motsägelse i beskrivning och regeltolkning. SL kan då lösa det på respektive sätt.

• Ändra svårighetsgraden. "Ni har rätt, 3 meter är kanske inte så farligt. Svårighetsgraden är 5 istället."
• Ändra avståndet. "Jaha är det inte så svårt med 3 meter? Skulle 4 meter låta rimligare (för svårighetsgrad 8)?"
• Ändra båda. De verkar tycka att 3 m och 8 i svårighetsgrad stämmer överens, men håller inte med om att det är "ganska svårt", så jag måste nog höja dem för att stämma med äventyret.

 

[Bifur]

Problemet kan uppstå när spelarna inte håller med om bedömningen, utan tycker att det uppstår en motsägelse i beskrivning och regeltolkning. SL kan då lösa det på respektive sätt.

• Ändra svårighetsgraden. "Ni har rätt, 3 meter är kanske inte så farligt. Svårighetsgraden är 5 istället."
• Ändra avståndet. "Jaha är det inte så svårt med 3 meter? Skulle 4 meter låta rimligare (för svårighetsgrad 8)?"
• Ändra båda. De verkar tycka att 3 m och 8 i svårighetsgrad stämmer överens, men håller inte med om att det är "ganska svårt", så jag måste nog höja dem för att stämma med äventyret.

För mig är alla dessa helt ok lösningar. Sådana situationer uppstår och spelgruppen resonerar sig fram till en tolkning. Det handlar ju inte om att fler siffror eller undvikande av dem skulle göra haneringen smidigare.

 

[entomophobiac]

Att spela "De Fördömda" med dig möjliggjorde vad jag uppfattade som "realistiska" eldstrider, som aldrig hade kunnat hända i mer detaljerade/realistiska Western-spel som jag spelat.

När du skriver sånthär så gör ju det att jag måste läsa och testa De fördömda!