Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Ett för mig återkommande föremål för irritation är den minimala ansträngning som tycks ha lagts på att översätta seriefigurers namn till svenska. Jag har inget emot översättningsverksamheten i sig, men många namn ger mig känslan av att översättarna inte gjort minsta lilla ansträngning att fånga något av originalets betydelse. Exempelvis:
Donald Duck/Kalle Anka: Det här är en väldigt enkelt allitteration att jobba med, och våra grannländer har inte haft några problem att döpa den koleriske hjälten till Anders And, Aku Ankka, och så vidare. Denna minimala möda verkar dock inte ha lagts här, utan han har bara fått första bästa namn.
Popeye/Karl-Alfred: Mannen är döpt efter en av sina åtskilliga iögonfallande (hoho) deformiteter, men detta fångas inte upp i den svenska översättningen, där han bara får ett vanligt jäkla namn. Svenskan är bättre på sammansatta ord än engelskan, så att bygga ett lämpligt sådant och döpa honom till det hade väl knappast varit ett problem?
Calvin and Hobbes/Kalle och Hobbe: Det här är ett av de mest flagranta exemplen, eftersom det innebär ett så uppenbart fördummande. Bill Wattersons ambition med seriens namn var ju att signalera ett mått av filosofiskt djup – därav att huvudpersonerna är döpta efter en protestantisk reformator och en pessimistisk filosof. På svenska reduceras det till ytterligare ett "första bästa"-namn och ett nonsensnamn.
Heathcliff/Katten Nisse: Här har vi ytterligare ett "första bästa"-namn, där en referens till Emily Brontës byroniska antihjälte reduceras till "Nisse". Ett liknande öde har drabbat den andra brandgula katten, där det lite ovanliga presidentnamnet Garfield ersätts av det mycket vanligare Gustaf.
Har någon en aning om varför det blivit på det här viset? Ointresse? En förväntan att den svenska publiken är fullständigt okunnig om litterära och filosofiska referenser?
Donald Duck/Kalle Anka: Det här är en väldigt enkelt allitteration att jobba med, och våra grannländer har inte haft några problem att döpa den koleriske hjälten till Anders And, Aku Ankka, och så vidare. Denna minimala möda verkar dock inte ha lagts här, utan han har bara fått första bästa namn.
Popeye/Karl-Alfred: Mannen är döpt efter en av sina åtskilliga iögonfallande (hoho) deformiteter, men detta fångas inte upp i den svenska översättningen, där han bara får ett vanligt jäkla namn. Svenskan är bättre på sammansatta ord än engelskan, så att bygga ett lämpligt sådant och döpa honom till det hade väl knappast varit ett problem?
Calvin and Hobbes/Kalle och Hobbe: Det här är ett av de mest flagranta exemplen, eftersom det innebär ett så uppenbart fördummande. Bill Wattersons ambition med seriens namn var ju att signalera ett mått av filosofiskt djup – därav att huvudpersonerna är döpta efter en protestantisk reformator och en pessimistisk filosof. På svenska reduceras det till ytterligare ett "första bästa"-namn och ett nonsensnamn.
Heathcliff/Katten Nisse: Här har vi ytterligare ett "första bästa"-namn, där en referens till Emily Brontës byroniska antihjälte reduceras till "Nisse". Ett liknande öde har drabbat den andra brandgula katten, där det lite ovanliga presidentnamnet Garfield ersätts av det mycket vanligare Gustaf.
Har någon en aning om varför det blivit på det här viset? Ointresse? En förväntan att den svenska publiken är fullständigt okunnig om litterära och filosofiska referenser?