Det är en spelstil och inte något moraliskt imperativ. Klart ni ska fokusera på mysterielösandet om det är hur ni föredrar att ha er eskapism serverad!
Bara för att adressera halmdockan i rummet så har väl mig veterligen Symbaroum aldrig utgett sig för att vara varken dockskåpsfantasy eller ett spel konstruerat för att skärskådning av samhällsnormer ska vara ett centralt inslag. I en tråd som (ursprungligen) handlar om vad ett givet spel gör...
Ja där finns det specialord in absurdum. Aker/stäv, styrbord, babord, för skrapar ju bara på ytan. Varje mast har ett namn. Varje segel har ett namn. Varje rum har ett specialnamn. Varje verktyg. De e tampar å tåg å vinschar å luckor.
Men sjömännen har åtminstone fattat betydelsen av ordlistor...
Gillar den där videon mycket! Den hjälpte mig att sätta fingret på att det jag sysslar med kallas mjukt världsbyggande, så sista tiden har jag rört mig med den självsäkerhet en väl definierad identitet skänkt mig.
För att påminna lite om trådstartens syfte: Hur går vi bäst till väga när vi vill bredda vårt ordförråd avseende mer miljöspecifika ord, substantiv specifikt?
Att läsa mycket skönlitteratur är till exempel generellt sätt bra men ett lite för trubbigt tips i det här fallet. :gremsmile:
Jag hade...
Det här är bra. Beträffande skogsmark så upplever jag att jag har svårt att variera olika geografiska attribut, typ dal, däld, svacka, höjd, hög, kulle, ås, bergsknalle, ravin, klyfta, kanjon.
Rollspel har en tendens att som inget annat medium testa ditt ordförråd. Speciellt när du ska beskriva en plats där det finns massa specialord att tillgå. I den kategorin upplever jag slott och borgar samt fabriker och andra industrimiljöer som särskilt krävande. Visst, vi kanske har ord som...
Jag brukar använda wikipedias List of famous [...]-listor. Går på känsla, inte på slump, och väljer förnamn och efternamn separat. Försöker också vara lagom obskyr, så att min italienska gendarm inte heter Benito Machiavelli liksom, men annars tycker jag kopplingen till landets kulturarv bara är...
Nu har jag hamnat i anekdot-läge, men när jag spelledde Kult-scenariot på GothCon härom året fick jag en lite speciell utmaning. I en av grupperna kom en 11-åring tillika förstagångsspelare tillsammans med sin mamma. Kändes först och främst som ett hedersuppdrag, men Kult blir ju väldigt lätt...
Jag tenderar att spela karaktärer med stark agens. De vill något, ofta ganska passionerat. Det gör mig i regel ganska drivande och om ingen annan tar den rollen har jag en tendens att bli lite av spindeln i nätet. Ofta planterar jag saker som skaver i min karaktär, som begynnande kriser. Starka...
Efter att @Björn den gode föredömligt ringat in den semantiska biten kring vad veils kan inbegripa, så kan bara avrunda med att säga att jag också tror mig förstå vad du fiskar efter, @2097. 🐟
Även om det kan anses preskriberat (15 år sedan) så har jag vid ett tillfälle gått en bra bit över en...
Jag får erkänna att jag inte upplevt att det problemet har uppstått. Sedan har jag inga problem med retcons, rewinds eller reimaginations.
Mja, det beror ju på. I exemplet har slöjan lagts över att spela ut dödskampen in action och att det skulle ske mot din karaktär själv. När en body...
Då gör du mitt jobb lite enklare. Det du beskrev som mjuka gränser ligger nämligen fortfarande nära vad jag ser som veils/slöjor. Till exempel rörande body horror: Kör vi full slasher så utspelar sig detta i våra scener och inför våra ögon. Kör vi med body horror men under en slöja så kan vi...
Bra diskussion! Detta är ett svårt område att komma till en riktigt bra teknisk lösning kring. Oavsett om vi arbetar med x-kort, linjer/slöjor, trafikljus eller TW:s så är den viktigaste aspekten att vi faktiskt för våra gränser på tal inför spel och har någon teknik för att också kunna påtala...
Hur tycker du själv att veils/slöjor skiljer sig från de mjuka gränser du beskriver i ditt KATT-inlägg (bra inlägg, tack för det)? Det de har gemensamt tycks vara att det rör sig om element som får förekomma i fiktionen, men som man håller viss distans till.
Ett spel som är tillräckligt öppet och rules light för att, i mitt huvud, passa elf time-konceptet perfekt är det ännu inte utgivna Kingdom av Ben Robbins. Det tickar liksom av det mesta: Att utan större åthärvor kunna spela demigudar och/eller odödliga, att ha mekanik för hur tid förflyter som...
Det är ju lite den poängen jag gör. Exemplet Noir som tidig neotrad låg närmast till hands, men det finns fler spel. Jag ifrågasätter ju inte AW:s impact, bara att det var först.
Just rörande detta tankegods så är jag förresten ganska säker på att den du (inte) dissar är Marcos medförfattare...
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.