Search results

Jag spelade ADD 2nd ed. på 90-talet. Det var kul. Jag spelade även 3.0 på 00-talet. Det var kul. Jag skulle kalla det vi spelade för typiskt äventyrande, likt hur jag spelade Drakar och Demoner på 80-talet. Jag har på senare år spelat en del OSR som bygger på B/X och andra tidiga versioner av...

Askhem De fördömda Retro sci-fi

För länge sedan brukade jag tänka att rollspelande borde ha ett högt tempo, som en actionfilm, men med tiden har jag insett att rollspel - åtminstone den typ av rollspel jag spelar - inte lämpar sig för action på det sättet. Beskrivningar, frågor, svar, tärningsslag, bokföring med mera fungerar...

Inte idag men i torsdags drog min lokala spelgrupp igång igen efter sommaruppehållet. Precis innan sommaren började vi spela Warlock som är en slags OSR:ig hyllning till Warhammer Fantasy Roleplay. Vi inledde med rollpersonerna på resande fot och en anpassad variant av Warhammer-äventyret Night...

Jag lyssnade på avsnittet först idag. Håller med om att det var bra. Kul att höra någon prata om ett spel med sådan passion. Även spännande att höra att reglerna passar folk som har en förkärlek för OSR eller Eon. Vilken bredd! :giggle:

Å andra sidan har jag hört folk säga att 5E ger bra stöd för karaktärsrollspel, så vad spelet gör bra är högst subjektivt.

Jo, men all tid går åt till att bråka om huruvida ligans Drakar och Demoner faktiskt förtjänar att heta Drakar och Demoner.

Ordet blues i titeln signalerar åtminstone för mig att spelet handlar om poliser. Jag associerar då till Hill Street Blues där blues anspelar på polisernas blå uniformer. Antar att Mutant City Blues gör samma anspelning.

Väletablerad och omdiskuterad. Det är väl just ordvalet döden folk vänder sig mot. Hobbyn dog aldrig - många fortsatte spela, det kom ut nya spel, det arrangerades konvent och så vidare - men det var lågsäsong från mitten av 90-talet till några år in på 10-talet.

Jag lutar mot det enkla, både i spelvärld och regler. Lat som jag är orkar jag inte läsa tjocka luntor innan spel. Jag klarar heller inte av att hålla komplicerade regler eller omfattande världsinformation i minnet. Samtidigt gillar jag kampanjspel, och sådant som är alltför enkelt blir i mitt...

Hellre föregångarna tycker jag, alternativt världsbyggarna, de framstående eller arkitekterna för att betona den tidigare civilisationens storhet.

Själv gillar jag inte den varianten. Associerar det till MUA vars humor jag inte uppskattar. Lämningar, riskområden, ruiner, fyndplatser.

- Brickor som symboliserar resurser. Spelaren lämnar ifrån sig brickan när resursen förbrukas. Det minskar kladdandet på rollformuläret och förstärker känslan av att resursen förbrukas. Blir dock stökigt om det är många brickor/resurser.

Grupper: Followers of the Voice = de hörsamma Knights of Genetic Purity = (den genetiska) renhetens riddare Zoopremacists = djurrättsaktivisterna The Iron Society = trettiotredje riket Ranks of the Fit = de starkas rätt Archivists = arkeologerna Healers = läkare utan gränser Brotherhood of...

Såklart har även mer utförliga regelsystem sina fans. Trotjänare som Eon, Neotech och Western har dessutom kunnat bygga upp fanskaror under lång tid och torde således vara mindre trendkänsliga. Jag tror också att den regellätta trenden är en aning överskattad. 5E är som bekant enormt populärt...

Min erfarenhet är att det går fint att köra mysterieäventyr med OSR:iga regler. Jag har i och för sig inte kört sådana äventyr med just Borg-spelen, men omfamna den galna attityden - eller tona ner den om du föredrar det - så borde det funka hur bra som helst.

Inte idag men igår återupptog @Rymdhamster , @Bifur , @Lightshy , @Lodin2000 och jag vårt spelande av The Enemy Within. Vi är 38 spelmöten in i kampanjen och gårkvällens spelmöten slutade just som våran flodbåt var på väg att bli bordad av en hop odöda. Min buttra veteran förutspår undergång.

Till författarens försvar vill jag säga att det är jäkligt svårt att skriva bra. Som exempel har jag många gånger slitit mitt hår för att hitta lämpliga svenska uttryck till mina västern- och rymdoperaspel. Jag får också anstränga mig för att inte skriva snustorrt och lätt ålderdomligt. 18 år...

Och hjälpa till att dra in mina syskonbarn i fantastikens underbara värld. Bra där.

Utifrån tråden om framtiden för "realistisk" BRP och min tidigare spaning om att nyare rollspel inte stödjer inlevelse i rollpersonen funderar jag på om det finns en större trend mot ... hm, vi kan kalla det "nöjesmaximering". Jag tänker att både "realism" och inlevelse i rollpersonen kan vara...