Search results

Jag har på senare tid tillbringat min tid med diverse olika tv-serier och böcker som byggt upp storyn långsamt och över lång tid. Nu är jag sugen på något som har högre tempo, där storyn utvecklas fort och med raska och/eller stora vändningar. Nu gillar jag kanske inte just den så vidare värst...

Totalt fail på samtliga punkter. Jag tror jag fick in ~10 sessioner rollspel och ungefär lika många sessioner prat om rollspel på hela året och skrev exakt noll rader på ovanstående. Jag förtjänar nog inte min Rollplayer merit badge längre...

Det är så många äventyr här som slår an min nostalgiska nerv! Döda skogen och Marsklandet hade jag enormt kul med då det begav sig och jag tycker också de är väldigt bra. Om man ser på de äventyr som jag läst och spelat så tycker jag Oraklets fyra ögon är det äventyr som är bäst. Bra story...

Through the breach verkar riktigt häftigt, det skall jag kolla mer på. GURPS steampunk likaså. Tack för tipsen.

Tack för alla svar. Jag har inte riktigt hittat något som passar på det som jag trevar efter ännu. Oktoberlandet är nu när ni säger det ganska bra åt det håll som jag vill ha även om det är lite för mystiskt för det som jag tror jag vill ha. Castle Falkenstein har också klara element av det...

Ja, om inte Turner Codex och klockspelet behövs så är det väl lungt bara de har andra vägar framåt i scenariot.

Vet spelarna vad Bacon har som de behöver? Vad vet spelarna om Bacon överhuvudtaget? Ett trist svar är kanske helt enkelt att metoden att bli vän med Bacon inte fungerar just för att han är som han är och de måste anpassa sin metod efter det. Alternativt så kan man säkert hitta någon sorts stöd...

Intressanta grejor! Hur slår steampunk:en igenom till spelaren i de respektive spelen? Hur syns det? Transportmedel? Vapen? Uppfinningar? Hantering av teknik, färdigheter som involverar teknik? Hur är detta inte Europa 1938?

Finns det några riktigt bra steampunk-spel därute? Några som har den där sköna känslan att teknologin är annorlunda och att det slår igenom på ullevelsen av världen på ett intressant sätt? Och om det gör det, på vilket sätt görs det? Regler? Färdigheter och kunskaper? Informationsinsamlande...

En av mina favorit-SLP:er är en ung tekniker som arbetade på en av imperiets baser. Hon var ung, oerfaren, begåvad och modig. Hon riskerade sitt liv för att samla information till spelarna och lämna över dessa under olika möten. Hon var rädd men driven och drivande, hon kom med ideer, vissa bra...

Det beror helt på vad vi skall spela. One shots, spel där världen omkring har liten betydelse eller wierd-scenarion så anser jag inte att spelare behöver vara inlästa alls. Skall man spela mer komplexa och långlivade scenarion så börjar vi alltid med att vi sitter ned hela gruppen och enas om...

Jag vill trycka lite extra på detta. Asså, vanlijfantasy är absolut inte tråkigt. Jag tycker nog över lag att det är det roligaste som finns att spela, som ett par väl ingångna men snygga och sköna skor. Däremot så tror jag det är svårt att SÄLJA något som är vaniljfantasy då jag tror de flesta...

Jag måste nog lägga till Kandra och Monsterboken också. De två supplementen gjorde spelvärlden så enormt mycket mer mångfaceterad för mig. Hundra nya kritter att använda och en hel stad att knalla runt i! Helt magiskt. På den tiden. :)

När jag fick Drakar och Demoner Expert i julklapp. Jag fick både den där känslan att det fanns så otroligt mycket nya saker och sätt att spela och framför allt att jag verkligen lyfte mitt spel flera nivåer med nya coola regler och ny magi med magiskolor och massor med nya besvärjelser.

Ja, men då tar ni väl antagligen ett gammalt beprövat vanlijfantasy, inte ett nytt vaniljfantasy?

Jag ser nog tidsaspekten som flerfaceterad. När jag tittar på ett spel så väger jag in upplevd komplexitet i kombination med sannorlikhet att jag faktiskt kommer att (få) spela spelet. Om jag upplever ett spel som komplext så kommer mina medspelare troligen att göra det också och då kommer...

När jag tänker Bauer så tänker jag mig att ett väsen är ett mysterium. Varje scenario handlar om att försöka förstå vad ett väsen vill, bakgrunden till viljan och i vissa falll att få denne att ändra sig. Jag tänker mig lågt tempo, lugna konversationer med varelsen och entiteter i dess närhet...

Spontant känner jag att det skall vara ett system utan stridssystem och på sin höjd ett begränsat konfliktsystem. Jag känner att scenarion kommer att handla väldigt mycket om att förstå vad som händer och att förstå sig på väsens drivkrafter och behov. Jag skulle helst se rollpersonerna som ett...

Ja, titeln säger allt. När ni slår er ned och spelar ett trevligt parti brädspel, vad spelas då? För min del så står fortfarande Star wars X-wing för över hälften av sessionerna och Dominion för majoriteten av de andra. Jag har spelat lite ströspel här och där som Dead of winter och Carcasone...