Search results

Jag kan inte komma på något exempel alls... som inte är knutet till rollspel. Åtminstone i den kultur jag konsumerade som barn. Inte på det där typiska DnD-viset. Tycker inte Moria är det. Kanske kan passage i Conan när de stjäl juvelen i templet ses som en slags dungeon.

Samma här. Officiella för nästan hela slanten. Visdt skrev foll egna redan från start men den var alltid i klar minoritet (kanske 1 på 10 om jag ska gissa). Idag är det mer blandat, kanske 50/50? Undviker på inget vis färdiga äventyr av andra. Sen kan man ju rent normativt se ett officiellt...

Rent generellt är det för mig givet att det är lättare att ha inlevelse i perspektiv man kan förstå. Det vore konstigt annars. Lite det @Måns skriver om att jag måste bry mig, om än inte nödvändigtvis dela drivkraft helt. Om min RP skulle vara förälskad i en osympatisk person är det förälskelsen...

Kul och intressant ansats! Jag vågar inte ge några råd om hur DoDs regler ska tillämpas eftersom jag dels inte spelat det sedan 1989 och dels är alldeles för färgad av min egen erfarenhet - och då vi var 11-12 missförstod vi olika delar från dag 1 och rättade aldrig oss själva senare. Men att...

Bara en en allmän reflektion: att bry sig om helheten i spelet/berättelsen är ingen motsättning i sak till att känna inlevelse. Det tror jag i alla fall inte. Director stance i en enskild scen/moment är ju det så klart men det är inte heller den enda ansatsen. Jag kan ju internalisera ett...

2. Om du upplevt det, kan du förklara hur det känns? Vad som händer? Är det en stark upplevelse eller något subtilt? Eller är det samma sak som inlevelse i spelet generellt? Det är en skala, från ganska stark till svag. Men oftast är den nog rätt subtil. Som andra varit inne på aktiveras den...

Va, nu är jag inte med. Vad är grejen med dockan? Det måste helt fallit ur minnet från böckerna (det är ju ändå 20+ år sedan jag läste nr 1).

Nu har jag sett fjärde avsnittet. Aningen bättre är tredje men, tja, fortfarande rätt svagt. Tycker alltjämt att Egwenes och Perrins tråd skildras bäst men den är samtidigt den tydligast utan innehåll och riktning. Var är det de vill ta sig? De följer så klart med Tinkers att för att de skulle...

Hmm, sant. Tycker du berör det bra i din post ovan. Mycket av förvecklingarna tappar liksom koppling till huvudintrigen. De kan framstå som coola, logiska och spännande där och då men de avancerar inte berättelsen och tre böcker senare har 300 sidor ägnats åt hur Perrin slår ner ett lokalt...

Ja det funkar än så länge, men som sagt bok 1-3 är enklast och kräver minst sådan eftertanke. För att spekulera tror jag för egen del att det mest konstruktiva valet vore att till att börja med klippa seanchan helt. Deras närvaro är essentiellt en sidointrig och ta bort dem skulle frigöra...

Det har vi som nämnts redan gjort. Ett års paus, så jag tror nog vi kan göra det igen. Betyder ju inte att det är värt det.

Framtidsspaning: det är en överhängande risk att denna typ av avvägningar kommer att sänka serien på längre sikt. Med det menar jag att böckernas komplexa intrigväv (som Jordan/Sanderson ändå får ihop hyfsat rent logiskt om än inte alltid dramaturgiskt) kommer serien aldrig kunna återge utan den...

Jo, rent karaktärsmässigt är det bra, det är mer platsen och hur de hamnar där som känns off. Men där är vi tillbaka i geografin.

Jaha... animerad diskussion. Jag har i alla fall hunnit klämma det tredje avsnittet nu, kanske ser jag det fjärde ikväll. Tråkigt nog var det ett ganska svagt avsnitt. Egwenes och Perrins spår skildras bäst men får också minst tid. Det känns som storyn snabbt tappar riktningen och står och...

En aspekt av äldre speldesign som inte berörts direkt är att de ofta(re) har en missmatch mellan spelets grundansats och hur det sen utvecklas i följande moduler. Vilken typ av äventyr och settings som presenteras etc. Jag tror ju inte att det var avsiktligt särskilt ofta utan mer en effekt av...

Som redan påpekats är antagligen rollspel en ganska omogen kulturform, så att den utvecklats i objektiv mening framstår som rimligt även om det inte måste vara sant I varje enskilt fall. Här borde även rollspels snäva format inverka menligt eftersom det är så svårt att ha ett utbyte som inte...

Ser ingen anledning att jämföra Willow med WoT. Willow ska absolut inte ta sig själv på allvar eller sväva iväg utan förvalta sitt arv på ett lagom nyskapande vis. Lite som de bästa stunderna i Disneys nya Star Wars-grejer.

Just det ja. Minns att jag någon gång för länge sen letade efter den eftersom jag var nyfiken... ska väl inte vara något vidare?

Alltid varit svag för Willow, bra och rolig matinéfantasy. Vet inte vad jag ska tro om serien, inga särskilda förväntningar, men tycker det är roligt att den görs.

Kanske inte riktat till mig men ändå 🙂. Jag menade mest att det behöver för min del inte vara "fantasy-häftigt" utan gediget och lite tråkigt duger gott i många lägen om verket är bra i övrigt.