Search results

Helt ogrundat men fullständiga cross-overs kanske kan bli hippt? Neo-neo-trad?

Spelat, behöver inventera innan jag kan svara på läst: Alien Burning Wheel Symbaroum Star Wars D6 Warhammer FRP 2nd Edition De fördömda Call of Cthulhu Sverige Askhem Det var nog det. Bra antal ändå, och året är inre slut än.

Death in space (helt ogrundat eftersom jag nästan inte vet vad det kommer att vara) Heart of Darkness till Alien Drakar och Demoner 2022 Davokar vaknar till Symbaroum Kopparhavskrönikan (minns inte namnet del 1) Blade runner och Cyborg (nyfiken i alla fall, ser fram emot är kanske lite starkt)...

Jodå, för att tilltala mig (och dig?). Och vi och andra veteraner härinne är inte alls en oviktig målgrupp. Men inte specifikt för att locka tonåringar. Eftersom de inte är nostalgiska och inte heller söker nyskapande grejer eftersom det mesta är nytt för dem. Lyckas DoD nå dem kommer det nog i...

Och Noir och Nerver av stål har som rollspel antagligen mer gemensamt med varandra än vad de har med en noir-film som Riddarfalken från Malta 😉.

Det tror jag inte stämmer rent kommersiellt. Möjligen behöver det vara både och för att tilltala olika vuxna segment, men tonåringar struntar nog i hög grad i båda värdena i sig.

Fast det beskrivs väl inte i någon större grad i MUA i ärlighetens namn. Nu kanske jag minns dåligt men metaploten berörs väl på sin höjd genom att några parter nämns?

Jo, fast det är nog att överproblematisera. Ofta ger situationen att RPn blir glad/ledsen/arg etc och då är min bild att det är mer vanligt att spelare då uttrycker det i tonfall, ordval istället för att (eller också) beskriva RPns känsloliv. Jag tycker det är ovanligt att det leder till...

Jag blandar nog ganska friskt. Från att inte ta upp det alls, uttrycka det genom handling till att säga vad RPn känner. Det utgår från vad som känns givande i stunden - jag har svårt att se någon systematik i mitt eget agerande (även om det säkert finns). Onlinespel bidrar garanterat till mer...

Ja, bra sugen jag med. PDFen är ju ute men jag sparar mig till böckerna dimper ner.

Mjo, rent teoretiskt kanske ja. Men som påpekas kan man i rätt miljö göra mycket med lite. Därtill handlar det om förväntningar utifrån resurser. I relation till WoT pratar vu ju om en mycket påkostad Amazon-serie, den kommer oavsett vad inte vara ful. Så det handlar väl om vad som är viktigast...

Ja alltså alla gånger bra manus framför fantastiskt snyggt utförande.

Det vore ju hyfsat rimligt att i vissa fall varken SL, spelaren eller RPn vet utan att det genereras av historien och någon form av mekanik. Känns spontant som något som skulle kunna bli spännande i rätt typ av scenario.

Tack. Det har varit roligt och utmanande. (Vi pillar på de allra (?) sista detaljerna just nu faktiskt.)

Jag har ingen bild för Sverige under 00- och tidiga 10-talet, men efter några Gothcon de senaste åren känns utbudet mycket bredare idag och mognare på många vis.

Min bild från 90-talet är som de andras. Systemlöst och så vidare gällde för varenda pass jag deltog i på Sydcon. Inte så att det alltid var experimentellt och pilarna inåt etc men det var åtminstone inte ovanligt. Men den danska scenen låg kanske före?

Jo, det var kanske lite spetsigt formulerat (och jag har ju varit tydlig med att jag inte tycker kampanjstödet är dåligt, se inlägg #30). Däremot tycker jag cinematic mode är en väldigt stark uppsida hos spelet och det som drar mest (för mig).

Yes. Men efter att ha läst båda och spelat Chariot 2ggr skulle jag våga påstå att det är bättre skrivet, tightare, har bättre karaktärer och är lättare att SLa och perfekt balanserat för cinematic mode, som är hela spelets rason d'etre. Men Destoyer är inte alls dåligt så klart.

Chariot of the Gods

Jo, så är det. Men det är inte bara vikten uran också layout, omfång och volym. Det känns som de båda spelen (liksom Alien) kunde halverat bokens tjocklek genom tunnare papper och mer text per sida. Det hade jag gärna sett.