Search results

Inte än. Har tagit mig lite vatten över huvudet senaste tiden, så kåserandet har fått stryka på foten. Men jag är redan ganska nöjd med mitt amatöranalyserande av Forge, som jag kallar “A Muggle in the Forge”. Förhoppningsvis blir den klar i år. :D

Finns massor med riktigt bra spel från krigsspelseran, som gör saker som kan kännas innovativa än idag. Eftersom det kollektiva speldesignminnet är ganska beroende av “hits” och bara brukar sträcka sig 5-10 år bakåt så har mycket av det fallit i glömska. :)

En bör såklart läsa min blogg! Dock bara sporadiskt rollspelsrelaterat. (Skriver mest om speldesign.) playtank.io

Selektiv stumhet: spelaren kan bara tala med en specifik person (1-3: SLP, 4-6: rollperson), och talar annars inte alls.

Depression: karaktären tycker det är meningslöst att alls försöka, och måste lyckas med en save för att alls agera. Boreout: varje spelsession får karaktären endast utför snarlika handlingar en gång, sedan blir det omöjligt att motivera sig själv. Social dependence: karaktären har nackdel på...

+1 000 på detta! Att beskriva självklara saker är ett gissel. Men samtidigt också något som det inte är ovanligt att spelare frågar om. :)

De har goda sidor, men texterna är nästan alltid för långa, sabbar flytet i konversationen runt bordet, få personer är bra på högläsning, och jag har redan hört tillräckligt med svengelska för flera livstider. ;)

Blades in the Dark gör det ju istället riktigt dåligt, genom att ha en pitch och en idé som är superlätt att förmedla, men kollra bort sig totalt i förvirrande regelterminologi och opedagogisk struktur. En variant är ju rena förhållningsregler, som kan finnas ibland. E.g., lägg bort mobilen...

Gillar de ganska minimalistiska tidiga D&D-grejerna, där sammanhanget avgör ganska mycket. De som känns skrivna för att spelas rakt från sidan nästan. (Ogillar dock starkt text som skall läsas högt innantill…) Men det är klart klurigt. Många gånger blir material närmast skönlitterär SL-kuriosa...

Innan jag dör skall jag spelleda en Amber-kampanj…

Och inte alls lika fantastiklarvig heller! Bara skitbra TV. :)

Läser om eunucken Zheng He och de kinesiska skattflottorna under Yongle-kejsaren, i Mingdynastin. Det är så galet coolt. Min undran blir om den här stora logistiska utmaningen (att bygga och besätta hundratals fartyg, samt fylla dem med last) kombinerat med både äventyrslystnad och militär...

Första Neotech är gravt uzikompatibelt!

Ingen gillar när förväntningar fuckas. Det är sen gammalt. ;)

Wargaming (utan minis!) överlag förtjänar en retroboom!

Kan ju vara att spelare får ett antal grupperingar de tillhör eller har kontakt med. Regering A, handelsgillet, skeppsteknologifirman, etc. Olika grupper som alla kan gilla eller ogilla som förankring till spelvärlden, och som alla leder till nivåer av komplexitet i hur tusan de skall få in...

Kulps andra Gumshoe-spel verkar också intressant: TimeWatch. Ingen koll på det heller… Men Ashen Stars är rätt coolt åtminstone.

Är annars grymt nyfiken på Swords of the Serpentine. Har någon koll på det?

De flesta har ju en smartfån idag! Jag tror det rentav kan sänka tröskeln jämte att läsa en fläskig regelbok.