Search results

Just strider är hopplöst svåra att få realistiska på ett bra sätt. Den metod jag nu hade tänkt använda mig av blir ren storytellling, och sedan får tärningsslag mot personernas färdighetsvärden avgöra hur bra det gick. Stridsrundor har aldrig funkat bra ("jaha, så det tar alltså fem sekunder för...

Ja, onekligen är det ju lättast att rollspela i vår egen värld, men då gärna med inslag som inte finns i vår värld...för annars kan man ju lika gärna kliva ut genom dörren och lajvrollspela att man är någon annan istället. Vår verklighet känns ofta så grå och tråkig, så jag vill helst inte se...

Haha, ascool slumpgenerator! Ska nog bokmärka den, om inte annat kan man få inspiration därifrån. Har dock ingen klar stil över hur namnen i min spelvärld ska vara, dels pga att jag aldrig kom så långt i uppbyggnaden av världen och dels för att den nu legat på is så länge att man glömt de...

Jag gillar inte heller när slumpen får styra för mycket och skapar väldigt stora skillnader mellan rollpersonerna. Det kan bara bli på ett sätt: fel. Men jag gillar ändå inslaget av slump, bara det är i en lagom dos. Om du i ett kontrollsystem skulle säga att du ville ha t.ex. 18 i Styrka...

Jag gillar faktiskt mellanvägen. Total kontroll blir lite för perfekt för min smak, men total slump kan lätt bli så avigt att man tappar all vilja att rollspela det aviga åbäke till rollpersonshelvete som slumpen framavlade, därför skulle jag vilja påstå att en blandning av dessa två system ger...

Wööö på dig med, din gamle kartoffel. :gremwink: Jo, det vore ju rätt kul om spelarna kunde få bli rejält delaktiga i rollpersonsskapandet och jag ska försöka ta en ordentlig titt på uppväxtsystemen i spelen som Han nämnde, vid tillfälle. Förhoppningsvis kan jag göra något dylikt system som...

För mig är inte realism liktydigt med "noggrannt, detaljerat och långsamt", jag tycker det går bra att uppnå en tillräckligt hög nivå av realism även med enkla regler. Alltför många spel krånglar till saker och ting onödigt mycket i någon sorts strävan efter att systemet ska vara så realistiskt...

Jaha, där ser man... ett litet stavfel smyger sig in, trots att man är en sån där jobbig ordmärkare, och genast blir allting fel. Ja, självklart skulle det vara "spelvärLden". :gremwink: Jag tycker dock det är bra om spelvärlden (med L) simulerar den verkliga världen så gott det går. Att sen...

Jo, jag inser att min idé också faller på eget grepp. Även personligheten skulle slumpas och då kan det bli väldigt jobbigt för då blir ju rollpersonen antagligen helt annorlunda än spelaren tänkt sig. Om du får helt som du vill så beskriver du allt rakt upp och ner, precis efter eget huvud...

Och den åsikten får då stå helt och hållet för dig. :gremwink: För själv tycker jag faktiskt att det är roligt med slump.

Även utan slumpstyrda uppväxtsystem så tycker jag att våra spelsessioner oftast varit byggda kring de rollpersoner vi spelat, så där ser jag egentligen ingen skillnad. Jag har alltid känt det som att äventyren är ganska anpassade efter de rollpersoner spelgänget haft till förfogande. I alla...

Aha, här har vi en väldigt viktig skillnad mellan oss båda och hur vi tänker och agerar kring detta ämne! När jag spelar så är jag i rollen när jag måste vara det, men utanför rollen när jag ska rulla tärningar. Jag låter ju inte min rollperson börja diskutera tärningar, men jag har aldrig...

Ja, det är nog många såna där faktorer som man aldrig lyckas spela tillräckligt bra.

Tja, jag inbillar mig ju ändå att det finns vissa väldigt fundamentala skillnader mellan könen och hur personer av olika kön tänker och agerar. Allt kan inte slumpas fram och man bör inte slumpa fram allt heller. Du verkar dock ha en väldigt fientlig inställning till framslumpade saker.

Men nu driver du det ju lite långt. Spelarna låtsas ju ändå vara sina rollpersoner och agerar så gott de kan i spelvärlden. Sedan MÅSTE ju spelarna slå tärningar för vissa saker som de vill göra i spelvärlden. Nej, det är inte realistiskt med metavarelser, men rollpersonerna är ju påhittade...

Jo, kan väl hålla med om att kostnaderna i Gurps är lite vrickade både här och där. Sen gillar jag inte Gurps som spelsystem heller, men jag gillar idén om att kunna köpa dåliga saker för att få fler bra saker.

Fast jag önskar ju då att spelaren tar kontroll över rollpersonen ur just ett in-character-perspektiv, snarare än ett metaperspektiv. Jag ser ändå inte poängen med att spelarna får total kontroll över sina rollpersoners skapande. Apropå min jämförelse med den rike, intelligente adlige atleten...

Jag tycker iaf det känns mer bekvämt att slumpa fram brister och nackdelar, än att behöva sitta och hitta på allt själv. Det bästa är dock om det finns ett system för nackdelar, så att man kan köpa sig fler poäng genom att roffa åt sig dåliga saker. Sånt gillar jag skarpt. Funkade så t.ex. i...

Hmm, det där var också ett för mig väldigt annorlunda synsätt...att ni kommit överens om att spela en viss story. Om jag som SL i min spelgrupp hade spelare med rollpersonerna Mor i Skutan, brukspatron Revär och Fläskepelle (jäkla extrema personer du valde nu, men okej då) så skulle...

Och då kommer följdfrågan: Vad anser du då om simulationistiska (jäkla knepigt ord) tendenser? Är inte spelvärden en simulering? Är det inte bra med simulering då?