Jag gillade aldrig DoD, någon version alls. Mutant var mer min grej. Spelade gärna om någon annan spelledde, såklart, men det var aldrig riktigt min egna kopp té. Har alltid tyckt att reglerna var rätt meckiga och att världen var rätt tråkig. Men samtidigt har jag vänner som spelar det än idag...
Jag har varit inne på att försöka anamma ett mer filmiskt drag. “Cut!” eller “Slut, scen!”
Om någon tycker det blir obehagligt så kan de helt enkelt skippa vidare till nästa scen. Blir svårare att göra i spel som kräver handlingsresolution etc, men jag ser det mer som en sorts hjälpverktyg som...
Varför skulle bordsrollspel inte klara det?
Något som jag tycker är hur häftigt som helst med bordsrollspel är inlevelsen och empatin du kan få för individerna som deltar. Det rör sig liksom om fiktiva individer ofta i helt främmande världar. Ändå kan stämningen infinna sig och du kan se...
Jag tycker det är rätt stor skillnad på den typ av anekdotisk bevisföring du använder dig av och att säga att det är "vanligt" på konvent, vilket är vad du gjorde. Men jag medger att jag antagligen märker ord.
Hur som helst är det otroligt respektlöst att gå utanför ramarna på det sätt den här...
Min startpunkt är mer eller mindre en ripoff av DttL, så antalet steg är inte överdrivet många. T4-T6-T8-T10-T12-T20 motsvarar som mest sex tärningar för både skill och svårighetsgrad. Normal svårighetsgrad för de flesta rutinaktiviterna är 2, och den metod rollpersonen är bäst på att använda...
Känns mest som att det är rätt stor skillnad på att flina och ge minus tio på ett slag och "[t]he scenario included descriptions of sexual violence involving the players".
Min favorit är FATE, som det används i Diaspora, där du egentligen aldrig blir "bättre" strikt matematiskt men däremot kan välja att flytta runt dina siffror. Byt plats på en 2:a och en 4:a exempelvis, som någon sorts representation av att du anpassar din kompetens.
Däremot är det många...
Jag gillar tärningspölar. Jag gillar T6:or. Nästan alla system jag skrivit senaste åren har använt sig av den magiska kombination som uppstår när ett system har tärningspölar av T6:or.
Nyligen läste jag också Darkly Through the Labyrinth (DttL från och med nu), som använder en klättrande stege...
Kan ändå tycka att det skapar rätt beteende, till en gräns. Call of Cthulhu är det enda spel jag själv spelat där du kryssar en specific skill när du använt den. Det utspelar sig ju i en värld där trevandet och utforskandet är en central aspekt av spelet och därför känns den här gradvisa...
På många sätt tycker jag erfarenhetspoäng och färdighetsökningar är en väldigt platt och överdriven form av character progression. Senaste året har vi spelat med levels, och det fina med det är att det ger erfarenhetspoängen tydligt värde och att ökningar blir relativt ovanliga. Du går inte upp...
Har länge retat mig på att jag har så många böcker i rollspelshyllan som jag knappt ens minns om jag läst. Så i år har jag sakta men säkert dammat av och börjat bläddra igenom dem en gång till, för säkerhets skull.
Det som slog mig då var att jag borde recensera dem också. Men jag orkar inte...
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.