Search results

Spel som är skrivna för barn och nybörjare tenderar dessvärre att vara ganska tråkiga. Få och menlösa bilder, förenklade regler till den graden att de helt saknar karaktär, och nästan lite nedlåtande ton. Mitt råd brukar vara ”Det som ungen ifråga är mest taggad på.” Något med rätt tema och en...

Hah, jag körde precis samma reflektion i Vrållådan, bara för någon timma sedan! Dock om Tomb of Annihilation. Jag kan inte förstå hur världens största rollspel kan ha så fullkomligt oinbjudande produkter – bara hundratals sidor av pladdrig och ofokuserad wall-of-text, slarvigt inkastad i en...

När jag gjorde kartan till Vindsjäl hällde jag ut en påse matvete på ett papper, flyttade runt till lite kluster jag tyckte kändes lämpliga, och ritade av outlinen.

Kör en Missy Elliot: “Ti esrever dna ti pilf nwod gnaht ym tup i”.

Weird flex, but OK. Har hen läst DSA?

Det fyller väl ingen funktion som "memorera" inte gör? Samtidigt har vi ju ord som "favorisera" och "specialisera". Men nej, "memorisera" verkar mest vara lite slarvig svengelska?

Jag hörde talas om det någon gång för några år sedan, och det jag har hört är "Tysklands största rollspel" och "praktiskt taget ospelbart crunchy". Så jag har inte känt någon anledning att kolla upp det närmare.

Japp. Fullkomligt övertygad. Som spelkonstruktör finns det mycket bättre saker man kan lägga sin tid på än att sätta sig in i massiva crunchiga spel utan direkt USP – till och med om de är på ett språk man behärskar.

De skulle i så fall ljuga om det, menar du? Möjligt förstås, men min erfarenhet är att de flesta spelskaparna mer än gärna ger credd till sina inspirationskällor – det är rentav ganska vanligt att skriva ut dem i böckerna. Jag hade hellre friat än fällt. Och det verkar vara ett lite udda...

Jag tror att ni var först. :)

Kopparkrönikan är något till Hjältarnas Tid, av @Marrik den allvetande, va? Kristallkrönikan är en kampanj till Vindsjäl, av @Brödbane .

Man får bara konvertera till Mutant Chronicles först.

Jag hade trott att ögon och nudlar var en ganska unik maträtt.

Disney stal ju Vindsjäl-settingen till Raya and the Last Dragon, ett år efter att jag börjat skriva men 1,5 år innan jag släppt något. Slugt.

Jag brukar använda https://wetransfer.com/ för enstaka filer, och Google Drive när jag kontinuerligt ska dela filer med samma grupp.

Jag tycker att dynamiken och flytet blir bäst med 4-5 pers som standard, med enstaka inslag av 3 pers då och då för lite gemytligare stämning. Inklusive eventuell spelledare, alltså.

Sån jäkla nostalgi. Toklirade det här datorspelet, av någon anledning. Kul med fler recensioner!

Yes, blandat är grejen – praktik är minst lika avgörande som teori. Och praktiken får gärna vara varierad och reflekterande, snarare än slentrian. Om det nu är någon slags generell insiktsnivå man ska se till – i övrigt, så länge man har roligt (och ens medspelare också har det) spelar man rätt.

Det beror på vad man menar. Mitt perspektiv är nog att någon som har spelat många olika rollspel – och olika slags rollspel – i olika grupper under några år, är betydligt mer erfaren än någon som har spelat samma spel med samma grupp i 30 år.