Search results

Del 1-2 är väldigt mycket räls. Har spelat igenom 1:an och det är i princip en enda lång jaktscen. 2:an är lite friare emellanåt men har en riktigt kass avslutade akt (också totalt rälsad). Frågan är hur 3:an ställer sig. Produktionsvärdet är nog högt, men jag är skeptiskt till den narrativa...

Lite oväntat med extra etappmål mitt i. Är ju visserligen ett fan av Co-op i brädspel men undrar lite hur det funkar när det ska designas som en efterhandskonstruktion.

Jag hade, som @entomophobiac också föreslagit, yrkat för en starta-här-guide om materialet när det är så många komponenter. Skulle sedan föreslå att släppa det som två paket (typ zip-filer) med ett paket för spelare och ett för SL, som släpps med några få dagars mellanrum.

När jag tänker på post-apokalyps så tänker jag ofta på specialiseringar, dvs att man måste välja vad man är bra och dålig på. Om man kan använda alla attribut till alla färdigheter så tappar man lätt känslan av att världen är farlig och svårhanterad. Sen tycker jag att någon typ av...

Jag kan ju se poängen med att ha ett sådant system i vissa fall. Men det känns inte särskilt post-apokalyptiskt. Min första tanke när jag läste exemplet vad snarare något som passar i en mysigare typ av rollspel, typ Vindsjäl eller Wanderhome.

Min sannolikhetslära är lite dålig, men skulle inte ett sådant system bli lite wierd? Blir det typ inte samma risk att saker går på rumpan oavsett hur bra eller dålig man är på nåt?

Vi Spelar Rollspel - Deras Coriolis-kampanj sålde in mig och min spelgrupp, varav flera inte lirat tidigare, på att testa systemet. Ruskigt bra! Rollspelsdags - den nu insomnade podden har en väldigt mysig kampanj med Vindsjäl som jag tror fungerar bra för att locka nya spelare. Syndikatet -...

Det ser ju ut lite som en blandning mellan MYZ-motorn och Vindsjäl. Om alla ska kunna göra allt (dvs att inga färdighetslag kräver att man har poäng i den specifika färdigheten) så skulle jag nog lägga föredra att man har fler poäng på färdigheter än attribut. Eftersom det är post-apokalyps så...

För den intresserade läsaren så har Pookie på den välsorterade recensionssidan Reviews from R'lyeh har lagt upp en recension om Guldfeber! 😃 https://rlyehreviews.blogspot.com/2022/10/miskatonic-monday-136-gold-fever.html?m=1

The Labyrinth till Delta Green för modern skräck. Den innehåller 8st organisation jämt fördelat på antagonister och potentiella allierade. En ruskigt bra bok som innehåller beskrivningar, agendor och tips på hur du knyter en större metaplot till skräckspel. Minnesvärda SLPs (Agent Renko i...

Tror totalt sett det är runt 7st, varav 3 i ungdomens dårskap. Generellt sett så har spelledarskap varit en rätt sedimentär roll i de konstellationer jag spelat i, på gott och ont.

Måste säga att jag blev lite besviken på att det var så få figurer. Hänger ju visserligen på att typ 40% är töjmål. Men känns lite starkt med 1000 kr för 12 gubbar (finns ju lite lull-lull runt omkring såsom markörer, tärningar etc. Men de är ju inte skälet till att jag skulle backa). Har dock...

Eftersom man ju inte får nominera sig själv så lägger jag min röst på Axel Widén, främst känd från Vi spelar Rollspel.

Slänger ut några alternativ, inte så mycket för att jag tycker de är bättre som för att få lite att jämföra med. Ocean souls Brine Shepards Children of the Tide Landless ones Wave wanderers Flood heirs

Som många andra så tycker jag att Waterborn är bättre, men lite generiskt. Framsidan väcker inte jättepepp. Min första association var delar av filmen Cloud Atlas. Skulle nog föredra något som visade lite mer undervattensperspektiv. Det är ju jakten på fastland som är den uppenbara...

Jag måste säga att jag blir lite nyfiken på vilka länder det är som har dessa "rollspelsmästare"? Pratar du enbart om amerikarna eller finns det andra länder där dessa mästare är vanliga? Sverige har väl ändå en rätt lång och dedikerad historia av rollspel.

Ja, det finns onekligen något starkt pubertalt över det.

Ja, med tanke på att man designat det med falska safewords så är ju syftet att du som spelare ska luras att till att må dåligt. Det krävs ju en hög nivå av sadistisk slughet för ha det som en integrerad mekanik. Jag har svårt att föreställa sig man känner att det är något som man vill utsätta...

Moraliskt omdöme främst. Jag är inte tillräckligt bevandrad inom psykiatrin för att uttala mig om annat. En av huvudingredienserna i Jeepform (ex i Fatman Down) bygger på att man inte har informerat samtycke från alla spelarna. Det är ju typ halva grejen.

Det gör det ju värre.