Search results

Spontant låter det framförallt som egenskaper hos en kompetent äventyrsmakare. Jag är lite nyfiken på vilka egenskaper du skulle säga att en kompetent spelledare har under spel?

Jag har memorerat ett par dikter, och har vid tillfälle lyckats recitera både Karin Boye och Nils Ferlin i spel, där det kändes naturligt. Och nyligen lyckades jag också nämna ett mexikanskt ölmärke (som inte var Corona!), efter att en gång ha försökt memorera öl- och cigarettmärken från olika...

Som jag läste trådstarten, och diskussionen innan som påkallade den, är det kompetens hos spelaren som efterfrågas, inte på rollpersonen.

Att utöva skicklighet i de aktiviteter som utövas i rollspelet. Det varierar såklart med spelstil. Som sagt, i min spelstil är en kompetent spelare någon som kan väva intressanta berättelser med en väldesignad dramaturgi, som kan hålla koll på en komplex intrig, improvisera smarta idéer, berätta...

Men det handlar ju om rollpersonens kompetens, inte spelarens? Att din rollperson är kompetent i att slå folk i huvudet betyder ju inte att du är kompetent i att spela rollspel. Läs trådstarten igen. Eller känner du dig verkligen duktig när du lyckas slå tärningen under ett värde?

Möjligtvis är detta relaterat till gradvis progression i komplexitet i typ DnD4. Du ökar komplexiteten och valmöjligheterna i stridssystemet gradvis, och låter spelaren bemästra denna komplexitet, vilket får hen att känna sig kompetent i en allt komplexare aktivitet. Därmed omvanlas en extern...

För mig är det nog inte gapet eller illusionen runt spelbordet. Jag identifierar mig ju inte med min rollperson, utan ser mig som en författare som berättar om min rollperson och en skådespelare som gestaltar min rollperson. Så jag vill känna mig kompetent som författare och skådespelare. Någon...

Scrivener, Affinity Publisher, samt lite Photo och Designer.

Jag känner nog likadant, men för mig är det att jag vill känna mig kompetent, inte att min rollperson ska vara kompetent. Det bryr jag mig inte ett dugg om. Jag spelar ofta ganska sorgliga rollpersoner som misslyckas i livet, men jag känner mig kompetent som historieberättare som skapar en...

Jag är helt med på vad du menar. Jag tror fortfarande att skillnaden mellan ”Du får 100 xp” och ”Du får 100 guld, som kan omvandlas till XP i slutet av äventyret” är ganska liten. XP är ju inte heller en direkt belöning: det är ju först när det omvandlas i höjda stats eller nivåer eller vad det...

Om XP är explicit och regelbaserat så tvivlar jag på att det spelar en jättestor roll om du får dem direkt eller efteråt. Klassiskt "XP för guld"-OSR ger ju ofta inte XP förrän man kommer tillbaka till civilisationen och spenderar guldet, men det har ju fortfarande en väldigt stark påverkan på...

Jag har alltid haft ett lite delat förhållande till fanmail-system. Om det (bara) är en spelledare som delar ut så är jag rakt emot. Det blir pudelutställning, spela för att behaga spelledaren. När det är hela gruppen, inklusive eller exklusive en spelledare, så är det betydligt bättre, och...

Är inte alla regler till för att få spelarna att göra något som de inte hade gjort utan dem? Om de inte gör det så kan man ju lika gärna friforma? Och det säger jag inte avfärdande; jag älskar friform och föredrar det framför väldigt många regelsystem.

I mina spel har jag, i de få fall jag använder belöningssystem, endast belönat saker i syfte att få spelaren att inte vilja göra dem. I både Det sjätte inseglet och Svart av kval belönat systemet moralvidriga handlingar. Detta får spelarna att tänka över huruvida de verkligen vill göra detta...

Det är väl också, om jag inte missminner mig, en stad i Mundana? Finns den kvar i Eon 4? Hur utalar Helmgastarna den? Även om såklart staden väl är döpt efter forumet, snarare än tvärtom.

Hitta och hitta; det är av hävd. Jag har fått det från @GnomviD.

Det vore ju alldeles fel. ”Vurnu”, uttalas det. Att säga ”veärnu” vore ju som att uttala ditt användarnamn ”vajms”, som jag hört någon säga någon gång. Eller mitt användarnamn ”DJENN-eh-siss” (skottpengar på det). Helgalet.

Som vanligt i alla spelledardiskussioner måste jag ha en åsikt trots att jag sällan spelar med spelledare. Men jag gillar ju att sätta mina rollpersoner i jobbiga situationer och se dem lida. Och på samma sätt gillar jag när andra spelare gör det, eller när jag sätter andra spelares rollpersoner...

Fanns en spelare jag växte upp med som ofta spelade svaga rollpersoner som inte var till mycket hjälp för gruppen, och som ofta hittade på diverse hyss som sabbade för de andra rollpersonerna. Vi tyckte att det var irriterande och jobbigt. Sedan började vi spela indielir, och dynamiken blev helt...

För min del sätter jag ju ofta krokben för min egen rollperson, så jag talat ju inte om egen spelstil här (så jag missuppfattar säkert hur andra fungerar). I de flesta spel jag spelar bestämmer jag ju själv om min rollperson lyckas eller misslyckas med sin handling, så hade jag velat att hen...