Search results

Jag tycker det är viktigt att personlighet dyker upp som en tankeprocess i karaktärsskapandet/utvecklandet, så det inte bara skippas över eller glöms bort, men utöver det behövs nog inte så mycket. Jag gillar när man "tvingas" sätta några rader om personlighet på rollformuläret. Sedan tror jag...

Det ginge nog att skriva en bra avhandling på det där. Svaret är tvivelsutan "JA", även om jag tycker att uppdelningen mellan "intellektuella" och "icke-intellektuella" känns en aning problematisk. Jag tror det handlar om många olika faktorer som samverkar.

My brother from another mother! Det blir bara värre med brytningen.

Jag kan ju bara tala för mig själv, men... ...ni vet säkert om att det finns svenska rollspelspoddar som spelas in på engelska. Jag klarar inte av att lyssna på dem. Jag har gjort flera försök, men så fort jag hör en människa som på ett överdramatiserat sätt med förställd röst talar engelska...

Ta mina pengar!

Spel är generellt sett inte läskiga. Spelskapare kan dock vara läskiga, vilket i förlängningen gör deras spel läskiga också. Så; MYFAROG.

Oj! Det är ju t.o.m. värre än vad jag föreställde mig. :eek:

Finns det inte risk att man gör striderna ännu tråkigare om man lägger till ett system som orsakar ännu mer bokföring? Frågar åt en kompis. :wink:

Visst kan man "bara" säga nej. Men ibland måste man välja (bort) sina strider.

Så är det absolut. Jag gjorde (som många andra) misstaget att försöka läsa AW som en introduktion till den typen av spel, och som sådan fungerar den inte alls. Av den här anledningen tycker jag att Baker misslyckades, för han klarade inte av att beskriva sitt spel för en oinsatt läsare. Dessutom...

Det där fick mig att dra på smilbanden! :grin: Jag är, generellt sett, en fan av PbtA-spel, men din fråga är befogad. Att läsa AW är dessutom lite som att försöka dricka yoghurt genom ett sådant där tunt, gammaldags sugrör. Det tar emot.

...säger han som skrivit Öknens Ros. :grin:

Bra om det är okej med alla. Dåligt om det gör någon vid bordet illa till mods.

Det finns inget spel jag älskar förbehållningslöst, vilket är anledningen till att jag skriver spel själv. Men de som hamnar högst på min gilla-lista... MASKS (PbtA med tonåriga superhjältar) Legend of the Five Rings (främst 4th Ed, inte FF:s utgåva) Kutulu (allt från skräckregler till...

Tvungen att vifta med bra-flaggan här. Totalt medhåll. Äventyrsspel var riktigt bra på språk och korrektur och är en ledstjärna för mig i mitt eget skrivande. Dessutom var de riktigt bra på layout. De tidiga produkterna i synnerhet hade en bra balans mellan text, listor och illustrationer.

Jag avskyr verkligen DoD och de flesta andra BRP-derivat sedan jag på senare år varit tvungen att SL:a skiten. Jag gör undantag för Järn, eftersom det är hyfsat slimmat, rakt på sak och riktigt coolt, samt CoC, eftersom jag diggar settingen, men framför allt för att jag slipper SL:a det...

Jag har aldrig påträffat begreppet förut.

Ja, absolut. En nackdel vi kan lägga punktlistorna till last är nog att de tappar lite av sin praktikalitet om de blir för långa. Och om varje punkt sväller ut och blir för lång, så tappar man också lite av punktlistans styrka.

För mig är löptext sällan något positivt. Jag föredrar listor. Mycket av det motstånd jag känner inför att läsa in mig på en ny produkt ligger i att jag blir tvungen att harva igenom stora mängder löptext och försöka omsätta den i strukturerade tankar. Detta leder till att jag antecknar en massa...

Hej! :smile: