Search results

Jag har också sett Bright. Jag tyckte inte heller att den var fantastisk. Min känsla var att de hade en bra idé, men att de bara hade råd med någon enstaka tagning med Will Smith per scen. Allt känns lite styltigt och tvunget. Flera av er gillar Noomi Rapace, jag tycker att hon är jättedålig.

Underbar tråd. :-) God jul!

??Det är ju skillnad på att spelet bryter samman och att SL gör det. ;-) ?Rollspel är en undanflykt för människor att få sitta och berätta sagor för varandra.

Det låter fantastiskt!

?Hmm, ja, det har du rätt i. :-) Man ska inte tänka för mycket på jobbet.

För 2T6 med omrull på max en under 4 kan man tänka såhär, det finns 4 möjliga utfall med samma sannolikhet (innan vi slår om): Ö+Ö (båda tärningarna över medelvärde, 4 eller över alltså) Ö+U (ena tärningen under medelvärde) U+Ö (andra tärningen under medelvärde) U+U (båda tärningarna under...

Jag tror att det är fel någonstans. Jag simulerade några tusen iterationer (i Excel/@RISK) och fick medelvärde på 8,2 för två tärningar. (tillägg: Med omslag av den lägsta tärningen om någon tärning visar under 4) (tillägg 2: jag kommer inte ihåg om det var exakt 8,2 jag fick, men i runda slängar)

1. Drakar och demoner (Chronopia), eller jag kanske fick grundboken i födelsedagspresent? Tidigare versionen hade precis utgått. ?2. Forbidden lands! (fast på svenska) Fyllde precis i någon sorts formulär om vad jag vill ha.

Det här lockar verkligen inte mig. Jag gillar verkligen inte deras språk, stil eller språkliga stil.

?Men det här beror ju helt på hur man spelar, när (för vilka situationer) man tycker att det ska slås tärning. Utan den avvägningen (som ytterst ligger på spelarna (inkl. SL)) blir det ju potentiellt fel i alla rollspel.

Jag har spelat The Witcher 3, som jag förstås köpt på "rean". Det verkar bra! Striderna mot vanliga monster (och vargar) är lite trista, men det kan bero på att jag är dålig på det. Större monster, och människor, har varit lite roligare. Konversationer (och berättandet i spelet i stort) funkar...

Jag tycker att Chronopia är fantastiskt. Inte alla delar, visst, men det mesta. Reglerna är rätt hopplösa, men det var de [DoD-reglerna] ju redan innan och det är ju samma regler som i versionen innan. Jag minns att jag var djupt besviken att "de" övergav Ereb när det begav sig. Och på...

?Ja, jag håller med om långa färdighetslistor. Det är svårt att lyckas spela "bra" med det, även om jag tror att det säkert går. ?Problemet med ditt system blir väl om två personer som är bra, men olika bra, på samma sak möts. Hade de bara mött varandra hade det varit enkelt (bara den med "bäst...

?Är inte det här precis det färdigheter gör också? Fast med en större finkornighet eftersom det finns flera "talangdelar" med olika värde? ?(edit: ditt system låter spännande och bra - vad är skillnaden på GE och inflytande?)

?Ja, det är ju självklart. Jag skulle flippa ur helt om någon gav mig fika när det var dags för mat.

Vi brukar inte äta något när vi spelar längre, utan bara dricka kaffe. Innan äter vi dock alltid(?) sushi. Det är trevligt - först äter vi middag tillsammans, sen spelar vi. Förr åt vi alltid snacks och godis och drack öl. Saknar ölen, det får jag göra något åt. ?Menar ni att ni äter mat...

Jag tyckte att det var toppen, mycket givande trots ett kompakt format.

Har spelat några kampanjer de senaste åren (efter ett långt uppehåll): 7 pass Svavelvinter, 22 pass Mutant: År Noll, 7-8 (vet inte) pass Mutant: Genlab Alfa... 22 känns långt, 7 mer en rimlig standard (även om Mutant: År Noll-kampanjen nog varit bäst). ?TV-serieliknelsen gillar jag.

Rollspel för mig handlar mest om att göra något kul tillsammans med mina vänner, och skiljer sig inte nämnvärt från andra sociala aktiviteter - spela klassiska brädspel, ut och ta en öl, bowla, grilla i trädgården, etc. För de andra aktiviteterna (som också kräver sällskap) hittar jag ju inte...

Jag tycker att i princip allt ni nämner verkar skitcoolt, men kanske främst det här: Långa färdighetslistor känns dock helt ute.