Skämtar om vadå?
Man kan väl tänka sig att det finns föräldrar som tycker:
* att vuxna borde ha bättre fritidsnöjen en att spela spel från ungdomen
* att man kanske inte ska lägga alltför mycket tid på sådana fritidsnöjen
Handlar nog mer om en ”orten kultur” än att ser skulle vara särskilt tabubelagt i olika kulturer.
Med det sagt känns ju rollspel överlag som en ganska västlig företeelse.
Uppvuxen i invandrartät förort. Hade varit mycket svårt att komma undan med spelandet om jag varit öppen med det.
Så har mörkat det för dem flesta fram till ganska nyligen (men nu spelar jag inte heller så ofta).
Helt otroligt att höra sista avsnitten och Gunilla lägga ut texten om kults mytos.
jag spelade detta som 12-åring, men förstod aldrig vilket storslaget och smart äventyr det var då.
Otroligt smart med vilka de fyra protagonisterna egentligen var.
* Hoppas på lite Eon produkter som inte är mer regler eller omtag på gamla regler och moduler.
Te.x. sista delen av sylfens vrede (jag har precis spelat klart första delen så det är iof ingen brådska), en jargien bok/box. Vilddjur och bruksdjur samt demoner och drömvandrare :).
Tror iof jag...
Ett sätt satt få mer tid är ju att göra annat samtidigt som du spelar.
sen kanske man inte ska sköta disken när man slåss mot Vicotnic, men att plocka undan lite eller skala potatis, när gruppen sitter och dricker öl på värdshus borde ju inte orsaka några våldsamma försämringar av spelet.
Vad tycker ni om serien? Är den värd att se?
Jag har sett 1.5 avsnitt och tycker det känns som en ganska pajig fantasyserie för barn eller unga tonåringar.
Är det dåligt med simultanförmågan på forumet? Klart man kan lyssna, och aktivt delta, samtidigt som plockar undan hemma, kokar kaffe, brer en smörgås, eller hackar morötter (förutsatt att det inte görs i ett annat rum).
Jag skulle gärna se reviderade nyutgåvor av de bästa som gjordes till dod, konflixssviten, marsklandet, monsterböckerna m.m., skulle nog bli storsäljare
Nya Ereb altor är ju ett spel som utspelas i en värld där ereb altor har gått under, och ersättas av en ny värld, så även där är går nostalgin mest att finna i namnet snarare än i spelet.
När jag ser på youtube kanaler och dyl. där folk spelar rollspel så verkar 90% av tiden bestå till att flamsa och tramsa. Kommer det ett monster så ägnas ofta fem minuter och flams istället för att gestalta rollpersonernas reaktioner, och i princip inga seriösa dialoger förs mellan spelare eller...
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.