Jag var tvungen att kolla mitt gamla välanvända DoD84. En magiker har lika många Kraftpoäng som PSY och de återhämtas med 1 poäng per timmes ordentlig vila. Men även om det verkar vara så att man i DoD22 får tillbaka 1T6 Kraftpoäng efter en kvarts vila och hela "poolen" efter en längre vila, tycker jag det är en mekanik som borde moderniseras. Symbaroum har en utmärkt mekanik där all korruption (det som man drabbas av när man använder magi) i normala fall nollställs efter en scen. En krigare kan svinga sitt svärd en miljon gånger utan att vila men en magiker ska behöva hålla på att planera in vila stup i kvarten för att ens kunna vara magiker. Utifrån det jag lyssnade på Sweden Rolls genomspelning lät det som att andra klasser också använder Kraftpoäng för sina "signaturförmågor". Varför? Är det kul med vila? Vissa tycker att det handlar om strategi, att väga behovet av återhämtning mot att fortsätta framåt. Men samtidigt kommer de flesta grupper att lägga in en lång vila inför varje större strid eller händelse, även om det innebär att de campar utanför BBEG:s håla. Alternativet är att magikern (och kanske andra klasser) är helt värdelösa. Ta bort vilomekaniken och ge istället magikern möjligheten att lägga en stridshandling på att dra X poäng ny magisk kraft från omgivningen.
Att kalla perfekt/kritisk träff för drakslag och fummel för demonslag har jag inget emot, förutom att jag tycker att även demonslag låter som att man åstadkommer något extra kraftfullt.
Pressa för att drabbas av ett tillstånd som tas bort med en snuttefilt vid vila? Nej, skippa! Varför ska man riskera att dra på sig en rejäl nackdel fram till nästa vila för att slå om ett enda slag? Möjligen som en Hail Mary för vända en katastrofal situation till en möjlighet att överleva, men knappast annars. Dessutom blir det rätt tramsigt i fiktionen. Magikern i Sweden Rolls grupp blev plötsligt "rädd" för mobben med sina högafflar för att hen pressade, trots att hen inte varit det fram till dess. Inget i fiktionen hade ändrats utan bara i mekaniken. Det är en av sakerna jag tycker sämst om i YZ-motorn, att mekaniken i vissa fall går stick i stäv med det som är rimligt ur fiktionshänseende.
Spännande!
