Re: Gosemys
Tja, skräck kan genereras alldeles utmärkt med trovärdiga psykon. (Hannibal Lecter, tex, kvalar inte riktigt in i den kategorin, imo). I det här fallet hade SL underbyggt det (fastspikandet av 9-åringen) på ett psykologiskt mästerligt sätt, och omständigheterna var precis de rätta för att en fullständig chockeffekt skulle uppstå. Han hade rentav rekvisita att simulera hammarslagen med (en hammare). Så, jodå, den gången fungerade det förträffligt.
Äckel är sällan skrämmande. Och personligen brukar jag egentligen inte skrämmas heller av psykologisk skräck, som det kallas, men att rollspela psykbrytet min stackars 15-åriga rollperson råkade ut för i ovan nämnda situation (att få se sin fostersyster fastspikad i köksbordet) var riktigt, riktigt givande, och det räcker för mig. Att jag sedan fick till såpass mycket inlevelse att jag faktiskt uppfattade det hela som läskigt (eller, läskigt är fel ord...som min rollperson uppfattade det, dvs totalt psykbryt) gör ju bara det hela än mer minnesvärt.
- Ymir, glömmer aldrig den scenen.