En grej jag har för mig också antyds med en mening här och där är att Mishima också pysslar med genetisk manipulation, mer än övriga. Att de har hemliga labb och så som pysslar med det. Om man nu
inte vill ha "mystiska asiater med mystiska asiatkrafter" men ändå vill leka med att ha Mishima som en Brödraskaps-konkurrent i att reverse-engineera Legiontech så tänker jag att… well… Tetsuo the Iron Man?
Den andre Tetsuo? Det finns ju absolut en tradition av body horror-groteskerier av det här slaget, så "hemliga Mishimanska experiment med att implantera Legionens nekro-biotech" känns inte helt off. Kanske är det rentav något en eller flera av arvsfurstarna gjort, i hemlighet, med sig själva? Eller är det bara något man har hemliga assassin-brödraskap som döljer ansiktet till? Om man nu kan göra sånt utan att falla ner i några ninja-exotiska fällor…
Angående Mishima och tropen med ”mystiska asiater”. Kanske kan man ”lean in to the punch”, så att säga, och använda elementet av ”kulturell appropriering”, om begreppet ursäktas, som redan finns i megakorporationernas skilda estetiker och filosofier; Mishima är då inte ”asiater”, utan ett anonymt superföretag som medvetet valt delar av asiatisk kultur och estetik för att det tjänar vissa syften. Kan man tänka sig antingen att
1) Mishimas grundare var framsynta nog att förstå att de kanske skulle stöta på något främmande ute bland stjärnorna, och därför redan från början modellerade en företagskultur som handlade om att inlemma det okända istället för att förinta det, att balansera ljus och mörker, att inte tänka sig världen i kategorier av ont och gott, utan i lidande och utslockande och — alltså jag vet ju inte, eller
2) Mishima, då de stötte på legionen ute i rymden, plockade upp ett begrepp ur den asiatiska ”moderkulturen” som tidigare inte spelat någon roll — något ur shinto eller taoism, exempelvis — och anpassade det och vred på det lite så att de kunde användas för att förstå nekrotech och legionen på ett annat sätt än de andra megakorparna och brödraskapet.
Eller en kombination av dessa; Mishima var redan framsynta och öppna, inte för att de var asiater utan för att deras grundare hade anat att de skulle behöva vara det, så när de stötte på legionen kunde de tänka sig att leta i sin moderkultur efter ett annat sätt att hantera nekrotech på. Ungefär.
Så om brödraskapet tämjer nekrotech med hjälp av brutal styrka på nåt sätt, och liksom är fulla av paranoia och skräck inför den, och har en enorm inre inkvisition för att se till att ingen infekteras av den, så kanske Mishima, som du skriver, opererar in nekrotech i folks kroppar och hanterar det med disciplin och nästan en sorts självspäkning.
*
Och om ninjor. Jag tycker ändå du ska ha ninjor. Jag ha någonstans läst en fascinerande bakgrund till ninjornas svarta kläder: eventuellt handlar det inte om att de ska kunna gömma sig i skuggor och vara anonyma, utan om att när ninjor figurerade i japansk teater så skulle de vara osynliga, eftersom de enligt myterna kunde vara det — de var magiker och nästan demoner, typ. Därför var de klädda som scenarbetare — alltså folk som skötte dockor och fick tranor att verka flyga på himlen och flyttade runt kulisser och sånt. Dessa scenarbetare bar just svarta dräkter med mask för ansiktet, för att de inte skulle synas alltför tydligt mot den mörka bakgrunden uppe på scen. Så när en teaterninja bröt fram ur osynligheten och drog ett svärd och högg ner någon, var det alltså som om en av scenarbetarna klev igenom den fjärde väggen och tog plats i pjäsen; kanske nästan som om en kameraman i en film plötsligt grep in i handlingen; det symboliserade att en tidigare osynlig person dök upp.
Hur detta är relevant för Luna City? Jag vet inte. Men kanske kunde de figurera i Mishima med den bakgrundsmyten istället för en historia om dimmiga berg och mystiska krafter och sådär.
Ninjor skulle då inte nödvändigtvis ha inte svarta kläder, utan snarare använda metoder som liksom motsvarar en ”lärdom” som man att dragit av den här andektoden: Mishimas ”ninjor” är helt enkelt mördare och spioner som är mästare på att klä sig som folk som är osynliga i samhället: hemlösa, taxichaufförer, etc. Och lejonparten av deras träning handlar inte om att klättra på väggar med tigerklor, utan att lära sig stå och gå och tala som brevbärare i Capitol, trappstädare i Bauhaus, och så vidare.
Fast naturligtvis har de också infiltrationsdräkter i vanta-svart kevalrtyg och monofilamentkaststjärnor
