DoD Är du pepp på ett nytt Drakar och Demoner?

[afUttermark]

Morgonstjärna och lans är det samma principer?
Florett och Hillebard?
Kastyxa och armborst?

 

[JohanL]

Jag tycker Symbaroums upplägg är bra, där alla kan använda alla vapen, med egenskapen Träffsäker.

Det jag inte gillar är att det är trivialt enkelt att se till att man får använda en annan egenskap än Träffsäker, och att man i princip alltid ska göra det så att man kan ha Träffsäker som en dump stat.

 

[Rangertheman]

Det jag inte gillar är att det är trivialt enkelt att se till att man får använda en annan egenskap än Träffsäker, och att man i princip alltid ska göra det så att man kan ha Träffsäker som en dump stat.

Medhåll. Antingen får man göra som t.ex. Paul Baldowski föreslagit, att man använder egenskapen för andra handlingar som kräver precision (låsdyrkning, fickstöld, kasta änterhake, m.m.), eller smalna av tillfällena då man kan använda den alternativa egenskapen.

 

[Rickard]

Kan väl säga att i Matiné står vapenfärdigheterna för stridsvana och där finns det Närstrid, Avstånd och Kastvapen. Spelaren måste välja en vapengrupp som inriktning inom Närstrid och Avstånd och får -5 om de använder en vapengrupp utanför den.

Anledningen varför jag gjorde så här var för övrigt för att jag tyckte det var lite omständligt att ständigt sitta och räkna +X för någonting som man ständigt använde. Så jag vände på det och gav minus till användningar man sällan använde.

 

[zo0ok]

• Obeväpnad strid, att slåss utan vapen/tillhygge i närstrid

Jag tycker obeväpnad strid är helt ok, om det inte bara handlar om nävar och sparkar. Men om man kan använda det för att avväpna, putta omkull, kasta sand i ögonen, hålla fast, strypa och så, och det finns regler för hur man gör sådana saker i en väpnad strid, då är jag för obeväpnad strid.

[Rolemaster] ...det känns som att vi är ganska långt från DoD

Min poäng var (nytt exempel med obeväpnad strid) att om det finns två färdigheter "beväpnad strid" och "obeväpnad strid" och alla i praktiken köper FV=15 i beväpnad strid och FV=3 i obeväpnad strid, då tycker jag det suger lite. Men då är ju problemet mer hur man bygger och förbättrar rollfigurer, än själva uppdelningen. Och då - som intressant exempel - i Rolemaster måste man köpa/höja brett-och-långsamt, så då kommer man aldrig hamna i så konstiga antingen-eller-situationer.

Morgonstjärna och lans är det samma principer?
Florett och Hillebard?
Kastyxa och armborst?

Armborst är något väsentligt annorlunda. Men mot rörliga mål handlar mycket om framförhållning och att förstå målets rörelse. Där gissar jag att det finns likheter mellan att kasta något och skjuta en projektil. Men skillnaderna kanske är större.

Vad som är samma principer är:
- hur läser man motståndaren
- var/när blottar sig motståndaren
- var/hur ska man träffa för att få effekt
- hur överför man sin kraft till vapnet på ett effektivt sätt, och hur hanterar man "rekylen/smällen" som uppstår
- hur tar man i med lagom mycket kraft, så man inte blottar sig i nästa ögonblick

Vad som är STOR skillnad på Morgonsjärna/Florett, Lans och Hillebard är i vilken situation är de användbara. Hur ser miljön ut? Hur ser motståndaren ut? Hur långt bort är motståndaren? De faktorerna tror jag är minst lika relevanta att modellera, som hur olika kompetens man har med olika vapen (om man är villig att lägga till komplexitet för att få realism/simulering).

Ytterligare en aspekt av detta är: hur tränade soldater, riddare (som fick professionell träning), och hur byggde tjuvar, sjörövare, stråtrövare upp sin vapenkompetens. Jag har svårt att se att det är rimligt att man specialiserat sig på bara några fåtal vapen. Men om det finns någon bra förklaring/rimlighet så hade jag absolut kunna tänka mig någon uppdelning i:
- enkla vapen: klubbor, kortsvärd, små yxor, spjut (som alla med stridserfarenhet förstår att använda)
- svåra vapen: hillebard, slagsvärd (som kräver professionell träning - gissar jag)

D&D 3e hade 3 kategorier vapen: "simple", "martial", "exotic". Jag kan förstå den uppdelningen, om man är ute efter realism.

 

[Rickard]

Jag tycker obeväpnad strid är helt ok, om det inte bara handlar om nävar och sparkar. Men om man kan använda det för att avväpna, putta omkull, kasta sand i ögonen, hålla fast, strypa och så, och det finns regler för hur man gör sådana saker i en väpnad strid, då är jag för obeväpnad strid.

Fast detta är också en strategi man gör med vapen i hand. Man slåss alltid med "två vapen": vapen + (tom) extrahand eller vapen + sköld.

Synd att rollspel har fått folk att tro annorlunda.

 

[zo0ok]

Fast detta är också en strategi man gör med vapen i hand. Man slåss alltid med "två vapen": vapen + (tom) extrahand eller vapen + sköld.

Synd att rollspel har fått folk att tro annorlunda.

Ja. Om man nödvändigtvis vill ha fler färdigheter alltså.

 

[JohanL]

Fast detta är också en strategi man gör med vapen i hand. Man slåss alltid med "två vapen": vapen + (tom) extrahand eller vapen + sköld.

Beror på. Vid sabelfäktning t.ex. håller man gärna ena handen bakom ryggen (eller mot sidan) eftersom den annars bara är i vägen och utgör en möjlig måltavla. Men oftast, ja.

 

[Dr_Dängrot]

Beror på. Vid sabelfäktning t.ex. håller man gärna ena handen bakom ryggen (eller mot sidan) eftersom den annars bara är i vägen och utgör en möjlig måltavla. Men oftast, ja.

View attachment 9445

Vad var logiken bakom det , det verkar ju vara idiotiskt då det blottlägger hela sidan på den sida där man håller handen bakom ryggen och sålunda ger motståndaren en större träffyta att sikta på . Jag skulle hellre bli huggen/stucken i armen än i bröst ,mage eller vitala organ.

 

[JohanL]

Vad var logiken bakom det , det verkar ju vara idiotiskt då det blottlägger hela sidan på den sida där man håller handen bakom ryggen och sålunda ger motståndaren en större träffyta att sikta på . Jag skulle hellre bli huggen/stucken i armen än i bröst ,mage eller vitala organ.

I sabel försöker du visa upp sidan (för att minimera träffytan), och du kan inte göra något produktivt med vänsterarmen i vilket fall. Folk som kan sådant säger också att det hjälper att hålla hållningen korrekt. Plus att jag antar att det minskar den kognitiva belastningen att inte behöva bry dig om den ena armen.

Att göra sig av med vänsterarmen är rätt standard, och sabelfäktning var väl utvecklat, så jag utgår från att de har rätt.

 

[Dr_Dängrot]

I sabel försöker du visa upp sidan (för att minimera träffytan), och du kan inte göra något produktivt med vänsterarmen i vilket fall. Folk som kan sådant säger också att det hjälper att hålla hållningen korrekt. Plus att jag antar att det minskar den kognitiva belastningen att inte behöva bry dig om den ena armen.

Att göra sig av med vänsterarmen är rätt standard, och sabelfäktning var väl utvecklat, så jag utgår från att de har rätt.

Tack för svar , jag är ingen fäktare så förstår mig inte på fäkttekniker utan jag tänkte mer i stil med att om jag som är högerhänt har min vänsterarm framme så är den där och hindrar och distraherar motståndaren och minskar min träffyta på vänster sida samt att jag kan använda vänsterarmen för att avleda hugg och stick som annars skulle träffat mig på vänster sida

 

[Sinisa_]

I sabel försöker du visa upp sidan (för att minimera träffytan)

jag tänkte mer i stil med att om jag som är högerhänt har min vänsterarm framme så är den där och hindrar och distraherar motståndaren och minskar min träffyta på vänster sida

Anekdotiskt kan jag berätta att när jag tränade mma var de jobbigaste att sparras mot ofta folk från karate- och taekwondo-hållet, för de stod precis sådär på snedden, vilket gjorde att:
1) de blottade ingen träffyta som inte omedelbart var skyddad av deras egen viftande arm
2) deras huvud, som man gärna ville lappa till, kom en decimeter eller två längre bort från deras egen maximalt utsträckta hand - dvs man själv klev in i en smäll innan man nåde fram till dem.

Kan tänka mig att det är lite samma princip i fäktning med enhandssvärd.

 

[cogitare]

När jag pulade med min DoD-version var det exakt som här jag delade upp vapenfärdigheterna. Fast jag hade med Lans också, som en unik (start)färdighet för Riddare.

Ja, det är ju exakt detta upplägg jag använder i mitt eget system jag har gjort. Så klart

Cog.

 

[Conan]

Står man på sidan får man även mer kraft från kroppen vid stötar när man fäktas.

 

[cogitare]

Jag tycker obeväpnad strid är helt ok, om det inte bara handlar om nävar och sparkar. Men om man kan använda det för att avväpna, putta omkull, kasta sand i ögonen, hålla fast, strypa och så, och det finns regler för hur man gör sådana saker i en väpnad strid, då är jag för obeväpnad strid.

I ett presumptivt DoD (som jag skulle gjort) hade det funkat så. Och i mitt eget system (som jag hämtat uppdelningen från) funkar det så. Ob. strid är allt som har med icke-beväpnad närstrid att göra. Så vad skada representerar bestämmer man när handlingen utförs så om det är att skalla någon, kast, smärtpunkter eller vad man nu vill spelar mindre roll.

Cog.

Min poäng var (nytt exempel med obeväpnad strid) att om det finns två färdigheter "beväpnad strid" och "obeväpnad strid" och alla i praktiken köper FV=15 i beväpnad strid och FV=3 i obeväpnad strid, då tycker jag det suger lite. Men då är ju problemet mer hur man bygger och förbättrar rollfigurer, än själva uppdelningen. Och då - som intressant exempel - i Rolemaster måste man köpa/höja brett-och-långsamt, så då kommer man aldrig hamna i så konstiga antingen-eller-situationer.

Det är väl ett mått av tycke och smak. Personligen kan jag tycka att uppdelningen obeväpnad och beväpnad närstrid funkar och är lagom. De är även tillräckligt åtskiljda för att det skall funka i mitt huvud. Men om man kör på bara en färdighet för närstrid, obeväpnad eller inte, så skulle jag inte protestera högljutt.

Cog.

 

[Oscar Silferstjerna]

Jag är inte representativ över huvudtaget eftersom jag typ aldrig är pepp på nya rollspel (särskilt regelsystem), så mina två (euro)cent är vatten värda. Men min åsikt är iaf att vi redan sett tillräckligt många permutationer av BRP á la DoD. De bästa varianterna har ändå varit OpenQuest Basic, Kopparhavets Hjältar, och Lucas Falks Rollspel (men @ceruleanfive! Det måste ju stå "Av Lukas Falk, för Rollspelsverket" så att alla vet vad loggan står för! ). Vad har en till DoD att erbjuda? En ny värld? Är det DoD då? Trudvang har ju forkats av till Trudvang Chronicles, så vi är tillbaka till Ereb Altor med Chronopia i ett hörn. Behöver vi en till tolkning av det?

Är du pepp? Vad har du för relation till DoD och varför känner du som du gör inför en ny version?

Jag har nog postat en del förut i den här tråden, men medvetet undvikit att svara på trådstartarens fråga eftersom jag inte riktigt visste hur jag skulle formulera svaret. Är jag pepp på det här spelet? Istället för att bara svara att jag inte är pepp alls (det är jag alltså inte) så tänker jag säga något om varför. Det blir förhoppningsvis intressantare för andra.

Jag antar att det här blir ett BRP-spel med standardfantasy som utgångspunkt. Med standardfantasy menar jag främst ett spel med de gamla vanliga ”raserna” (det där ordet igen, ja) orcher, alver, dvärgar, ankor, minotaurer, människor etc. Och så några grottsystem, nekromantiker och drakar på det. Vore det inte roligare med någon helt annan vinkling på det hela? Ärligt talat, är det någon genre som präglas av brist på fantasi, så är det ofta just fantasy... Tolkien har gjort sitt, så varför göra nästan samma sak igen?

Ja, jag vet. Det här är ett spel som kommer med ett helt paket av förväntningar. Folk har spelat det här spelet i årtionden och många skulle förmodligen bli helt vansinniga om inte det mesta av det ovanstående infriades. Jag förstår att det är så. Men jag tänkte att det här - konventionellt och förväntat vs. nyskapande och oväntat - är helt avgörande för hur pepp de flesta är inför det här släppet. Det finns kanske inte (?) någon gyllene medelväg.

I mina ögon kan det här vara något konstruktivt att diskutera. Ibland tycker att diskussionerna här inne väl ofta blir antingen rent gnäll eller onyanserade hyllningar som förutsätter att man köper en massa outtalade premisser (till exempel en värld där olika ”raser” krigar mot varandra eller där mycket av textmassan går åt för att beskriva olika underjordiska grottsystem). Det finns fler sätt att föra diskussioner på än att bara gnälla eller hylla onyanserat.

 

[Dr_Dängrot]

Jag har nog postat en del förut i den här tråden, men medvetet undvikit att svara på trådstartarens fråga eftersom jag inte riktigt visste hur jag skulle formulera svaret. Är jag pepp för det här spelet? Istället för att bara svara att jag inte är pepp alls (det är jag alltså inte) så tänker jag säga något om varför. Det blir förhoppningsvis intressantare för andra.

Jag antar att det här blir ett BRP-spel med standardfantasy som utgångspunkt. Med standardfantasy menar jag främst ett spel med de gamla vanliga ”raserna” (det där ordet igen, ja) orcher, alver, dvärgar, ankor, minotaurer, människor etc. Och så några grottsystem, nekromantiker och drakar på det. Vore det inte roligare med någon helt annan vinkling på det hela? Ärligt talat, är det någon genre som präglas av brist på fantasi, så är det ofta just fantasy... Tolkien har gjort sitt, så varför göra nästan samma sak igen?

Ja, jag vet. Det här är ett spel som kommer med ett helt paket av förväntningar. Folk har spelat det här spelet i årtionden och många skulle förmodligen bli helt vansinniga om inte det mesta av det ovanstående infriades. Jag förstår att det är så. Men jag tänkte att det här - konventionellt och förväntat vs. nyskapande och oväntat - är helt avgörande för hur pepp de flesta är inför det här släppet. Det finns kanske inte (?) någon gyllene medelväg.

I mina ögon kan det här vara något konstruktivt att diskutera. Ibland tycker att diskussionerna här inne väl ofta blir antingen gnäll eller reklamaktiga hyllningar. Det finns fler sätt att föra diskussioner på.

Jag har läst vad du skrivit och jag tänker såhär . Om man vill vara nyskapande varför isf knyta till sig ett spel med så lång tradition och som har ett så starkt Signum för vad det är och skall vara inpräntat i folks sinne , hör folk drakar och demoner så förväntar sig folk en viss sak , om man vill vara nyskapande är det isf inte bättre att helt dumpa drakar och demoner namnet och slippa alla förväntningar ifrån gamla rävar som vill se SITT drakar och demoner och kunna skapa fritt och hej vilt inom de ramar man själv satt ?

 

[Oscar Silferstjerna]

Jag har läst vad du skrivit och jag tänker såhär . Om man vill vara nyskapande varför isf knyta till sig ett spel med så lång tradition och som har ett så starkt Signum för vad det är och skall vara inpräntat i folks sinne , hör folk drakar och demoner så förväntar sig folk en viss sak , om man vill vara nyskapande är det isf inte bättre att helt dumpa drakar och demoner namnet och slippa alla förväntningar ifrån gamla rävar som vill se SITT drakar och demoner och kunna skapa fritt och hej vilt inom de ramar man själv satt ?

En annan lösning är kanske att skapa ett spel som UTTRYCKLIGEN uppmuntrar till både och - alltså traditionell (i mina ögon fantasilös) fantasy och helt nya, okonventionella lösningar? Att jag skrev det versalt är för att jag menar att det är viss skillnad på att man som skapare av ett spel hävdar att man KAN göra vissa saker med ett rollspel (folk kan förstås göra vad de vill med ett spel de har hemma) och att uttryckligen erbjuda ramar för något som är okonventionellt och annorlunda.

 

[Sömniga Isaac]

Jag har läst vad du skrivit och jag tänker såhär . Om man vill vara nyskapande varför isf knyta till sig ett spel med så lång tradition och som har ett så starkt Signum för vad det är och skall vara inpräntat i folks sinne , hör folk drakar och demoner så förväntar sig folk en viss sak , om man vill vara nyskapande är det isf inte bättre att helt dumpa drakar och demoner namnet och slippa alla förväntningar ifrån gamla rävar som vill se SITT drakar och demoner och kunna skapa fritt och hej vilt inom de ramar man själv satt ?

Även jag har följt tråden och det jag reagerat på är hur oense folk är om vad drakar och demoner är och betyder för dem. Det finns ingen riktigt enad bild och mycket verkar bygga på föreställningen om vad det var för dem och inte vad drakar och demoner var enligt skrivna regler. Har dykt upp ett par exempel där en person säger att så här var det inte för att sedan bli motbevisad att så var det visst enligt edition X.

Klurigheten verkar mer ligga i hur vaga ramar drakar och demoner har, det finns ingen riktigt tydlighet om vad drakar och demoner är, endast en hel rad personliga upplevelser utifrån vad folk själva gjorde med spelet i sina stugor snarare än vad böckerna presenterade.

 

[Oscar Silferstjerna]

Även jag har följt tråden och det jag reagerat på är hur oense folk är om vad drakar och demoner är och betyder för dem. Det finns ingen riktigt enad bild och mycket verkar bygga på föreställningen om vad det var för dem och inte vad drakar och demoner var enligt skrivna regler. Har dykt upp ett par exempel där en person säger att så här var det inte för att sedan bli motbevisad att så var det visst enligt edition X.

Klurigheten verkar mer ligga i hur vaga ramar drakar och demoner har, det finns ingen riktigt tydlighet om vad drakar och demoner är, endast en hel rad personliga upplevelser utifrån vad folk själva gjorde med spelet i sina stugor snarare än vad böckerna presenterade.

Precis. Att folk uppfattar det här spelet på helt olika sätt tycker jag är en styrka och inte ett problem. Därför ser jag gärna verktyg för att skapa helt egna och väldigt olika settingar. Det utesluter inte att det också finns en officiell setting (eller ett par olika) att spela i. Att Trudvang (som jag inte gillar) var en USP för Riotminds råder det ingen tvekan om.