I tv-spelsvärlden definieras rollspel av att ens hero får levels.
Så, är tv-spel med levels rollspel? Är överhuvudtaget rälsade hack-n-slash tolkningar av ett rollspel, rollspel? Jag har alltid uppfattat en viktig komponent i rollspel vara den att man kan påverka storyns utveckling. I många tv-spel som kallas rollspel kan man inte göra det. I vissa får man inte ens en illusion av att man har påverkat något alls. Är det rollspel?
Vidare, är ett spel där man aldrig ens beskriver -sina- handlingar så länge de inte innehåller en konflikt/system-lösning i form av tärningar eller andra regler, rollspel? Att skjuta ihjäl en orch i ett plattforms-spel kan jag aldrig se som rollspel, även om jag påverkar resultatet genom att jag ökat firearms-färdigheten med experience points. Visst, det var mitt val att öka färdigheten men jag skulle likväl skjutit ihjäl den onda orchen eller dödat den med en kniv, eller nånting (Och när blir det rollspel isåfall? Räcker det med att man kan smyga förbi orchen och nå samma mål som nån annan skulle nått genom att skjuta orchen?).
Rollspel för mig är att jag har en förmåga att påverka, välja olika vägar med olika distinkta resultat. Rollspel är också att jag gör mina val utifrån vad min karaktär troligtvis skulle välja, inte utifrån vad jag som spelare i egenskap av meta-spelande, skulle välja.
Ärligt talat tycker jag att friform mer platsar inom rollspelsgenren än många spelformer som andra tar för givna hör hemma där.
T.ex. är Settlers of Catan mer rollspel än vad DnD first edition är det. Jag tänker så att man rollspelar när man socialt interagerar utifrån världen och reglernas möjligheter. Reglerna i Catan uppmuntrar social interaktion mer än vad DnD någonsin gjort. Bytes-spel överlag är rollspel mer än hack-n-slash är det.
Friform är en annan diskussion, men den är mycket lättare. Levlar man? Antagligen inte. Alltså är det inget tv-spels-rollspel. Fine. Interagerar man socialt utifrån sin värld/reglerna? Check. There you have it: Rollspel.
