Nekromanti 3T6 eller poäng på attribut.
- Thread starter han göte
- Start date
Olle Linge
Snigel
I söndags åt jag lunch/kvällsmat med Solinde och H2O (nej, det går inte länka till hans profil) och då pratade vi lite om fördelar och nackdelar med slump i rollpersonsgenerering. Personligen föredrar jag någon form av poängfördelningssystem, men det finns mycket stora fördelar med slump också. I mitt projekt Magneter och mirakel har jag än så länge bara stöd för poängvarianten, men efter gårdagens samtal överväger jag allvarligt att göra som Troberg säger, stöd för båda. Eep... eftersom jag själv planerar att göra det, är det förstås också mitt förslag på hur du ska göra 
Radagast
Swordsman
Re: Rösta här! …
Och så fanns inte mitt alternativ med
Dvs en mix mellan slump och poäng.
// Radagast
Och så fanns inte mitt alternativ med
Dvs en mix mellan slump och poäng.
// Radagast
Radagast
Swordsman
Re: Rösta här! …
Jag får det med de alternativ att man antingen slumpar eller använder poäng, inte att man slumpar och använder poäng.
Dvs i ett rollspel t.ex. så får varje spelare välja om han slumpar eller om han sätter ut poäng. Jag gillar mest att bägge är ihopbyggda.
// Radagast
Jag får det med de alternativ att man antingen slumpar eller använder poäng, inte att man slumpar och använder poäng.
Dvs i ett rollspel t.ex. så får varje spelare välja om han slumpar eller om han sätter ut poäng. Jag gillar mest att bägge är ihopbyggda.
// Radagast
Smaken är som baken..
För min del så föredrar jag att köpa mina egenskaper. Tycker att man får sin karaktär mer som man vill då & lämnar mindre åt slumpen.
Dock så finns ju det en viss charm att slå fram sina attribut åxå..
Hursomhellst, gör ett system som gör så att man kan arbeta bägge attributsystemen.
För min del så föredrar jag att köpa mina egenskaper. Tycker att man får sin karaktär mer som man vill då & lämnar mindre åt slumpen.
Dock så finns ju det en viss charm att slå fram sina attribut åxå..
Hursomhellst, gör ett system som gör så att man kan arbeta bägge attributsystemen.
varför inte låta folk välja metod själv. Föreslå enkelt ett par av: slå 3T6, slå 2T6+2, slå 4T6 osv... köp tärningar och slå, köp för poäng rakt av. Beskriv ungefär hur bra olika värden är så att spelledaren kan förutsäga konsekvenserna av ett värde på 18. Blir man starkast i Ereb eller blir man bara väldigt stark. I slutändan kommer nog folk att använda sina egna regler ändå. 3-18 skalan är ju ganska välkänd.
Rising
Vila i frid
Jag gillar helst när det är bara poängsystem, och jag menar verkligen BARA poängsystem. Jag ogillar Chronopia där rollpersonerna köps med poängsystem medan spelledarpersoner både kan vara gräsmiffo och überkrabba i jämförelse med vad man kan själv kan skapa. Om de nu är uppenbart slumpade så borde ju rollpersonerna också få vara slumpade.
(Jag menar alltså inte att alla äventyrsskribenter måste generera spelledarpersoner på riktigt, men det ska inte vara så att även varelserna i rollspelsvärlden tydligt märker att vissa verkligen är högre stående varelser på allting medan andra lika gärna borde kunna dränka sig eftersom de saknar all tillstymmelse till personlig kvalitet.)
(Jag menar alltså inte att alla äventyrsskribenter måste generera spelledarpersoner på riktigt, men det ska inte vara så att även varelserna i rollspelsvärlden tydligt märker att vissa verkligen är högre stående varelser på allting medan andra lika gärna borde kunna dränka sig eftersom de saknar all tillstymmelse till personlig kvalitet.)
Jag tycker att köpsystem är att föredra, dels för att det blir lättare att forma sin rollperson som man vill, dels för att det blir rättvisare. Du slipper ta ställning till om en spelare med en usel rad ska få slå om den - och om han slår om och råkar få über-grundegenskaper, vad säger de andra spelarna? Ska de också få en chans till?
Det funkar oftast att ha båda alternativen tillgängliga. Men om det finns värden som är sekundära till grundegenskaperna a la Advanced Dungeons & Dragons är slump dåligt. I det gamla systemet hände det nästan ingenting med de sekundära bonusarna upp till grundegenskapsvärden på 15-16. På värden från 18 och uppåt fick spelkonstruktörerna fnatt och bonusarna blev enorma, tex på Styrka för krigare, Intelligens för magiker osv. Om man använder slump i ett sådant system blir grundegenskapsraderna väldigt ojämna även om man har ungefär samma medelvärde - det är toppvärden som räknas. (De har kommit till rätta med det här problemet i D20 dock.)
Gordeg
Det funkar oftast att ha båda alternativen tillgängliga. Men om det finns värden som är sekundära till grundegenskaperna a la Advanced Dungeons & Dragons är slump dåligt. I det gamla systemet hände det nästan ingenting med de sekundära bonusarna upp till grundegenskapsvärden på 15-16. På värden från 18 och uppåt fick spelkonstruktörerna fnatt och bonusarna blev enorma, tex på Styrka för krigare, Intelligens för magiker osv. Om man använder slump i ett sådant system blir grundegenskapsraderna väldigt ojämna även om man har ungefär samma medelvärde - det är toppvärden som räknas. (De har kommit till rätta med det här problemet i D20 dock.)
Gordeg
Håller inte med om att det inte kan vara stor skillnad olika spelledarpersoner emellan. Rollpersonerna är framtagna med en relativt hög nivå, bara för att kunna uträtta lite mer än bara kasta ut sophinken på gatan eller dricka en skvätt utspädd locojuice på en rökig kvarterskrog. Är det inte självklart att man måste kunna täcka upp alltfrån den sjuke tiggaren i gathörnet till De Edsvurnas krigsherrar, utan att spelarna måste kunna bli lika dåliga eller lika bra?
Rising
Vila i frid
Jag tycker det är bäst om äventyrarna är lika bra på att äventyra såsom bönderna kan vara på att vara bönder. Båda blir experter på varsin syssla. Bonden blir usel som äventyrare och äventyraren blir lika usel som bonde.
Det tycker jag (oftast) är roligast. En värld där vissa personer inte bara är bra anpassade för sin livsstil, utan också kan vara bättre än vanliga människor på i stort sett i alla andra förhållanden också, den världen tycker jag sällan är lika rolig att drömma mig till.
Tiggaren bör kunna vara grym på att vara tiggare, medan krigsherren bör kunna vara grym på att vara en krigsherre. Själv skulle jag kunna vilja spela som de båda, om de bara sinsemellan överlag är lika bra som varandra. Annars är ingen av dem roliga i mina ögon, varken som rollpersoner eller spelledarpersoner.
Rickard
Urverk speldesign
"Jag tycker att köpsystem är att föredra, dels för att det blir lättare att forma sin rollperson som man vill,"
Hur blir det då om man inte har någon aning om vilken sorts karaktär man ska göra? Ska man köpa grundegenskaper/färdigheter sist av allt?
"Du slipper ta ställning till om en spelare med en usel rad ska få slå om den..."
Men om detta balanseras upp så att personen som slår lågt får mer poäng till antingen förmågor, startkapital, höja grundegenskaper eller färdigheter. Hur ställer du dig till det då?
/Han som har ett sådant system och ogillar DoD6 som ger de som slagit bra högre färdighetspoäng
Hur blir det då om man inte har någon aning om vilken sorts karaktär man ska göra? Ska man köpa grundegenskaper/färdigheter sist av allt?
"Du slipper ta ställning till om en spelare med en usel rad ska få slå om den..."
Men om detta balanseras upp så att personen som slår lågt får mer poäng till antingen förmågor, startkapital, höja grundegenskaper eller färdigheter. Hur ställer du dig till det då?
/Han som har ett sådant system och ogillar DoD6 som ger de som slagit bra högre färdighetspoäng
RM_GM Pontus
Veteran
Både och...
Jag förstår vad du menar Radagast.
Ett dylikt system i RM. man har 600 Poäng +10D10 poäng att sätta ut på sina statar, och utöver detta så ökar dessutom kostnaden för de högsta nivåerna.
Med detta system försäkrar man sig om att karaktärerna inte blir ruskigt dåliga. Det förutsätter dock att man har en skaplig koll på vad man vill bli.
Ett annat sätt att bli av med de riktigt dåliga karaktärerna (om man så vill) i ett helt slumpartat system är att "1:or går om" t.ex. Eller justeringspoäng. Ja det finns massor av uppslag om man vill jämna ut genereringen av karaktärer.
Rolemaster Rules
Jag förstår vad du menar Radagast.
Ett dylikt system i RM. man har 600 Poäng +10D10 poäng att sätta ut på sina statar, och utöver detta så ökar dessutom kostnaden för de högsta nivåerna.
Med detta system försäkrar man sig om att karaktärerna inte blir ruskigt dåliga. Det förutsätter dock att man har en skaplig koll på vad man vill bli.
Ett annat sätt att bli av med de riktigt dåliga karaktärerna (om man så vill) i ett helt slumpartat system är att "1:or går om" t.ex. Eller justeringspoäng. Ja det finns massor av uppslag om man vill jämna ut genereringen av karaktärer.
Rolemaster Rules
Det är en fråga om vilken ände man vill börja i.
Jag brukar börja med att välja vilken typ av rollperson jag vill spela, hitta på grunddragen i rollpersonens bakgrund osv, och sätta ut siffervärden sist. Det har blivit praxis i mitt gäng att göra så eftersom vi vill att färdighetsvärden ska passa till rollpersonens bakgrund, intressen, sysselsättning mm.
Jag påstår inte att vårt sätt är det enda rätta men om man inte alls vet vad man vill spela kanske man ska göra rollpersonen senare, när man känner sig lite mer inspirerad?
Det låter helt ok. Våra åsikter om detta är kanske ganska lika i grunden - du verkar ju ha konstaterat att det ojämna tärningsutfallet är ett problem som behöver kompenseras.
Gordeg
Jag gillar helst när det är bara poängsystem, och jag menar verkligen BARA poängsystem. Jag ogillar Chronopia där rollpersonerna köps med poängsystem medan spelledarpersoner både kan vara gräsmiffo och überkrabba i jämförelse med vad man kan själv kan skapa. Om de nu är uppenbart slumpade så borde ju rollpersonerna också få vara slumpade.
Hej! Jag satt och försökte förstå vad du tänkte här och hur du menade.
Det är så lätt att hoppa på nån och säga
"vafan det där suger ju"
Så jag tänkte istället försöka förstå dig, men här kommer mina begränsningar in, för jag tror nämligen att jag kan ha missförstått dig.
Såhär funderade jag.
Du säger här att om man ska ha poängsystem så ska man bara ha poängsystem, även för SLPs, här lutade jag mig tillbaka och försökte förstå vad du menade med det, ja kanske inte bara menade, mer varför.
Du antydde i en senare post (jag klarar inte av att citera 2 postar i ett inlägg) att bonden visst skulle kunna vara en duktig bonde och kanske skomakaren en duktig skomakare.
Här blir jag lite förvirrad, för å ena sidan slår du ett slag för att man ska kunna vara duktig på sitt värv oavsett om det inbegriper spö av styggingar, inbrott, lönmord eller att odla gyllene majs som får snålvattnet att rinna.
Men tänker jag, det har väl inget att göra med om man slår fram bönderna eller om de får köpa sina värden.
De kan ju finnas kompetenta bönder och lata slöfockar som inte duger mycket till, på samma sätt som det finns kompetenta lönnmördare och slarvrar som fegar ur och håller sig på krogen istället för att vara ute och göra nytta.
Alltså, jag tror på bra och dåliga bönder, bra och dåliga skomakare, samt bra och dåliga lönnmördare, i världen.
Sen kan man bestämma att man inom spelgruppen ska vara "lika bra" dvs få lika många färglada prickar att sätta ut på sina förmågor, utan att för den skull hela världen behöver anpassa sig och låta alla bönder bli lika bra bönder, eller lika kompetenta på nått annat.
Bombu funderar
Hej! Jag satt och försökte förstå vad du tänkte här och hur du menade.
Det är så lätt att hoppa på nån och säga
"vafan det där suger ju"
Så jag tänkte istället försöka förstå dig, men här kommer mina begränsningar in, för jag tror nämligen att jag kan ha missförstått dig.
Såhär funderade jag.
Du säger här att om man ska ha poängsystem så ska man bara ha poängsystem, även för SLPs, här lutade jag mig tillbaka och försökte förstå vad du menade med det, ja kanske inte bara menade, mer varför.
Du antydde i en senare post (jag klarar inte av att citera 2 postar i ett inlägg) att bonden visst skulle kunna vara en duktig bonde och kanske skomakaren en duktig skomakare.
Här blir jag lite förvirrad, för å ena sidan slår du ett slag för att man ska kunna vara duktig på sitt värv oavsett om det inbegriper spö av styggingar, inbrott, lönmord eller att odla gyllene majs som får snålvattnet att rinna.
Men tänker jag, det har väl inget att göra med om man slår fram bönderna eller om de får köpa sina värden.
De kan ju finnas kompetenta bönder och lata slöfockar som inte duger mycket till, på samma sätt som det finns kompetenta lönnmördare och slarvrar som fegar ur och håller sig på krogen istället för att vara ute och göra nytta.
Alltså, jag tror på bra och dåliga bönder, bra och dåliga skomakare, samt bra och dåliga lönnmördare, i världen.
Sen kan man bestämma att man inom spelgruppen ska vara "lika bra" dvs få lika många färglada prickar att sätta ut på sina förmågor, utan att för den skull hela världen behöver anpassa sig och låta alla bönder bli lika bra bönder, eller lika kompetenta på nått annat.
Bombu funderar
Rising
Vila i frid
Så här resonerar jag:
Om jag får se en häftig spelledarperson i ett äventyr så kan jag vilja tänka "en sådan person, typ, skulle jag vilja spela!" I Chronopia så är det särskilt tydligt att det inte går. Ingen dimalv-rollperson kan bli lika bra som någon av de standardiserade dimalv-spelledarpersonerna. Det sabbar hela världkänslan för mig.
Jag har också svårt för det här med att vissa är bättre än andra. Jag menar, den tid som person X lägger ned på att lära sig något, den tid måste ju person Y ha lagt ner på något också. Om jag sitter och ritar gubbar på en matematiklektion så lär jag mig visserligen inte matte, men jag lär mig ju rita gubbar.
Så utifrån det känns det vettigare för mig att alla personer ska vara experter på att vara sig själva. Två skomakare behöver inte vara exakt likadana - den ene kan vara en bättre skomakare än den andra - men om den andre har "slösat bort" sin tid på att lära sig spela flöjt, skvallra, bluffa och skaffa sociala kontakter, då har ju han ändå lärt sig något som inte den första killen kan.
Båda är experter på att vara sig själva. Vi kan tycka att den ene är bättre; eftersom han är mer specialinriktad på just skomakande, men beroende på hur världen ser ut så kan det ju vara både framgångsrikt och framgångslöst att vara specialinriktad på det där sättet.
Det är så jag vill att en bra rollspelsvärld ska vara; några ska kunna vara bättre anpassade än andra, men när allt kommer kring så skall de ändå, överlag, vara lika "bra".
Jag personligen tycker att det är både trovärdigare och roligare i ett spel där man som spelare kan få bestämma själv vad man vill att ens rollperson ska få syssla med.
Om jag får se en häftig spelledarperson i ett äventyr så kan jag vilja tänka "en sådan person, typ, skulle jag vilja spela!" I Chronopia så är det särskilt tydligt att det inte går. Ingen dimalv-rollperson kan bli lika bra som någon av de standardiserade dimalv-spelledarpersonerna. Det sabbar hela världkänslan för mig.
Jag har också svårt för det här med att vissa är bättre än andra. Jag menar, den tid som person X lägger ned på att lära sig något, den tid måste ju person Y ha lagt ner på något också. Om jag sitter och ritar gubbar på en matematiklektion så lär jag mig visserligen inte matte, men jag lär mig ju rita gubbar.
Så utifrån det känns det vettigare för mig att alla personer ska vara experter på att vara sig själva. Två skomakare behöver inte vara exakt likadana - den ene kan vara en bättre skomakare än den andra - men om den andre har "slösat bort" sin tid på att lära sig spela flöjt, skvallra, bluffa och skaffa sociala kontakter, då har ju han ändå lärt sig något som inte den första killen kan.
Båda är experter på att vara sig själva. Vi kan tycka att den ene är bättre; eftersom han är mer specialinriktad på just skomakande, men beroende på hur världen ser ut så kan det ju vara både framgångsrikt och framgångslöst att vara specialinriktad på det där sättet.
Det är så jag vill att en bra rollspelsvärld ska vara; några ska kunna vara bättre anpassade än andra, men när allt kommer kring så skall de ändå, överlag, vara lika "bra".
Jag personligen tycker att det är både trovärdigare och roligare i ett spel där man som spelare kan få bestämma själv vad man vill att ens rollperson ska få syssla med.