Nej, faktiskt inte. Det var en felstavning från min sida, jag tror inte att någon annan skulle skriva att författaren har hjort fel.
Däremot så förekommer det rätt flitigt att författare får skit för att de skrivit något som bryter mot gängse normer. Ta tex hur Afzelius blev uthängd som "VÅLDTÄKTSMAN" för att han i sin bok hade en (fiktiv) scen där en man och en kvinna hade "milt rough sex" men som inte var utan samtycke (detta då ur mitt minne). [/quote]
Det var ett skitdåligt exempel. Hänvisa gärna till något annat än ditt minne av en anekdot. Det relevanta (som du själv verkar mena också) borde ju vara HUR kritiken formuleras. Det borde finnas gott om exempel på bloggar, foruminlägg med mera där du kan visa på den här otillbörliga kritiken. En gammal rövarhistoria är inget diskussionsunderlag.
Du kallade dig kommunist i en annan tråd, det är jag också. Jag ska försöka förklara vad jag menar från grunden.
Det enda jag lyckas läsa in i dina texter är en vilja att relativisera frågan, för självklart genomströmmas litteratur precis som våra relationer av de samhälliga tillstånd som råder runt oss. Det är såklart inte skapat av kulturen, lika lite som de är skapat av någon enskild individ, det är ett resultat av den rådande materiella ordningen runt oss. Det byggs ihop till en superstruktur runt och genom oss.
En relation som är ojämlik, där olika roller ges till olika delar av samhället för att produktionsprocessen ska kunna fortsätta. Varje uttryck för denna indelning, som om man ska citera Marx "förbjuder oss från att vara de vi kan" ska bekämpas och kritiseras. Som ett exempel, Det är självklart inte så att roten till fattigdom ligger i ackumlationscentrering i väst, men självklart ska ackumlationsprocessen kritiseras, för den påverkar vårt varande.
Genusdebatten kan uppfattas som provocerade, många gånger som navelskådning och i värsta fall som häxprocesser. Men problemet är inte genusdebatten, problemet är att vi inte har en multitud av debatter som kritiserar vårt varande. Inte för att debatterna eller teorierna leder någonstans utanför att de visar upp de problem som finns runt oss och får oss att förstå dom.
"Den moderna familjen bär inom sig fröet inte bara till slaveriet (servitus) utan också till livegenskapen, då den från första början står i förbindelse med arbetsplikt för åkerbruket. Den innehåller i minatyr alla de motsättningar, som senare i bred skala utvecklar sig i samhället och i dess stat." - Kalle M
Det är väl självklart att vissa begränsningar för vissa kan öka den totala friheten?
Till exempel tror jag att vi, för att ta ett extremt exempel, ökar den totala friheten i landet genom att förbjuda mord. Friheten att mörda är beskuren. Den enes frihet att mörda har vägts mot den andres frihet att inte mördas.
Den totala friheten för individen att göra vad den vill är bara möjlig i ett samhälle som består av en enda ensam inivid.
Jag har läst ett par intressanta texter av filosofen Lena Halldenius på sistone. Hon menar att det finns en paradox inbygd i det liberala frihetsbegreppet (brett förstått, från Locke och framåt). Den liberala friheten (till egendom, till självförverkligande) endast är möjligt om en stat sätter upp ramar och garantier för att den friheten inte kränks av andra.
Nja, jag tror inte att det är lättja. På samma sätt som en montör på Volvo har som jobb att producera växellådor så har en författare som jobb att producera intressanta berättelser. Montören ska inte behöva bry sig om hur bilen ser ut, bara vad han ska montera. På samma sätt behöver inte författaren se utanför historien, han behöver inte bry sig om samhället.
I den mån författaren har ett "jobb", alltså ett yrke, är det att producera böcker som säljer, inte att göra dem "intressanta".
Om det enda man kan kritisera är huruvida någon gör sitt jobb eller inte så kan man med andra ord bara kritisera författare för att deras böcker inte säljer tillräckligt. Det betyder också att tex Twilightböckerna står över all kritik, eftersom de ju säljer väldigt bra.
Går vi utanför kritiken av hur väl författaren gjort "sitt jobb", så hamnar vi i kritik utifrån personliga preferenser, där en del då kritiserar utifrån meningsuppbyggnad och manar till språklig självcensur, medan andra kritiserar utifrån till exempel politiska utgångspunkter.
Inget "ansvar" är objektivt eller universellt. Allt "ansvar" kommer från andra, subjektiva, individer. Författarens "ansvar" är med andra ord det ansvar hen får av sina läsare eller potentiella läsare. Utom då det nämnda ansvaret gentemot förläggaren att skapa en säljande bok.
Nej, därför att självcensuren kommer från början alltid utifrån. Det är sociala normer som ger upphov till den. Så, det håller inte att hävda att det är så att det ena kommer från samhället och det andra från individen.
I den mån självcensuren kommer utifrån gör kreativiteten det också. På samma sätt som undvikandet av stavfel eller att dela in texten i stycken är något inlärt, något som handlar om att följa normer man fått i sig från andra, så handlar självcensuren vad gäller politiska spörsmål om att följa samma normer.
Politiska uppfattningar i sig kommer också utifrån. ALlt som inte är genetiskt måste ju liksom komma utifrån, om du inte tänkt blanda in "själen" eller "gud" eller så. Så antingen hävdar du att det jag skapar är medfött (underlig gen det där, skapa-superhjälterollspels-genen) eller så är kreativiteten summan av saker man lärt sig plus biologiska förutsättningar.
Det finns ingen skillnad mellan att självcensurera dåligt språk och att självcensurera dåliga ideer.
Jag har inte riktigt förstått det så jag tänkte försöka bena ut vad som sagts i tråden hittills. Det är bra också för att då kan Troberg själv kommentera och reda ut missförstånd. Jag tänkte börja med ett citat.
Troberg said:
Recca said:
Nu förstår jag. I Landet Lilleputt där författarna skriver berättelser som folk inte får prata om, inte tycka om, inte tänka kring, inte fundera över, bara läsa och sedan lägga undan för att sedan konsumera nästa berättelse.
Självklart får man diskutera, tycka, tänka osv. Däremot så bär inte kritik mot författaren på någon annan grund än berättelsens kvalitet och framförande någon vikt.
Här tycker Troberg att jag rör ihop olika saker. Själv är jag av åsikten att Troberg skiljer på lika saker. Det är förstås hårklyverier, något som är frekvent förekommande i den här tråden.
Följande är ett påstående jag tillskriver Troberg: Stereotypa sexualitet-, etnicitet-, könsrollers förekommande i litteratur kan vara intressant ur forskningssynpunkt men aldrig i andra sammanhang.
Troberg said:
Recca said:
Stereotypa sexualitet-, etnicitet-, könsrollers förekommande i litteratur är intressant. Punkt. Det är ett ärende som förtjänar diskussion i alla lägen. ALLA LÄGEN. Det här är min utgångspunkt för diskussion.
Stereotypa sexualitet-, etnicitet-, könsrollers förekommande i litteratur är ointressant. Punkt. Det är ett ärende som inte förtjänar diskussion i det läget. INTE I DETTA LÄGE. Det här är din utgångspunkt för diskussion.
Visst kan de vara intressanta, ur en forskningssynpunkt. De har dock ingenting med verkets legitimitet eller upplevelse som verket är avsett att upplevas (såvida det inte är avsikten, så klart) att göra.
Följande är ett påstående som jag tillskriver Troberg: Kulturyttringar får aldrig kritiseras. ALDRIG!!!!!!!
Följande är ett påstående som jag tillskriver Troberg:
Det är viktigt att skilja på diskussion och kritik. Det är okay med diskussion kring vad som helst. Det är inte okay med kritik mot författare. Såvida kritiken inte baserar sig på författarens verks kvalité, innehåll och framförande. Det är alltid okay med kritik mot författarens verk om inte författaren får ta emot kritik i samband med kritiken mot verket i fråga.
Det har ännu inte framgått vad Troberg menar innefattar kvalité och framförande. Men jag antar att Troberg backade från påståendet om att det inte är okay att kritisera ett verk för dess innehåll vilket vore ett logiskt antagande att göra eftersom det vore väldigt märkligt att påstå detta och även något som Troberg backat på vid senare tillfälle, som sagt. Men klart är att kvalité och framförande inte kan betyda samma sak som innehåll, eftersom Troberg backade från att hävda att kritik mot innehåll var korrekt kritik, och nu menar att de mycket smalare områdena kvalité och framförande är vad som tillåts kritiseras i en kulturyttring eller skrivet verk. Så vad menas med kvalité och framförande? Ett svar jag väntar på med tindrande ivriga ögon.
Det jag upplever att jag lyckats bena ut ur Trobergs försiktigt framskjutna argument i den här tråden (vilket synes mig varit i reträtt undan överväldigande motargument framkallade av de ursprungligen grundlösa påståenden utan minsta tillstymmelse till verklighetsförankring som föranledde de fega enmeningssvaren innan Troberg mystiskt försvann helt igårkväll på grund av "strömavbrott") är att Troberg bestämt vill höja fanan mot de anstormande författarkritikerna, lyfta kulturen ovan allt ifrågasättande, all kritik. Däremot upphöja diskussionens ädla konst, kritiklös diskussion i fredens tecken. Ädelt.
Troberg menar också att just diskussion om könsroller, genus, sexualitet och etnicitet och hur dessa behandlas inom litteratur eller i kulturens förtecken, är fullständigt oviktigt för alla utom professorer inom ämnena ifråga. Märkligt.
(Troberg anser antagligen att det är svårfattliga diskussionsämnen 'det här med genus' och att den gedigna forskning som finns på området är någonting som inte bör påverka vårt samhälle, eftersom det är så ointressant. Istället låsas in i förvaringsmontrar i stora universitets-bunkrar att förkovras av endast de allra mest besatta forskare och inbitna professorer.)
Troberg menar också att all censur är dålig. Förutom censur mot genusdiskussioner, får jag anta. Helst ska genusvetenskap och alla andra "liknande grejer" helt censureras och bara studeras med pincett av professorer i dammiga bibliotek, gissningsvis.
Troberg står också på barrikaderna gentemot rätten att uttrycka sig kritiskt mot författare som skriver verk fyllda med avsky för utsatta grupper i samhället, oavsett hur detta yttrar sig i deras verk! Han skulle gärna själv kunna tänka sig styra det avancerade tullsystem designat för att endast tillåta viss sorts kritik. En kritik som inte får riktas mot verkens innehåll, författaren själv eller behandling av könsroller, normer, sexualitet och etnicitet i verken i fråga men väl får riktas mot verkens kvalité och utförande. Troberg kan dock tänka sig en diskussion om även dessa frågor, bara man inte understår sig att föra denna diskussion kritiskt!
__________
Har jag fått något om bakfoten? Missat någonting? Ju snabbare jag får svar, desto snabbare kan vi gå vidare med diskussionen.
/Recca, som slitit som ett djur med det här inlägget.
Om det enda man kan kritisera är huruvida någon gör sitt jobb eller inte så kan man med andra ord bara kritisera författare för att deras böcker inte säljer tillräckligt. Det betyder också att tex Twilightböckerna står över all kritik, eftersom de ju säljer väldigt bra.
Är inte detta lite av en feltolkning av vad Troberg säger. Det jag uppfattat när jag läst hela diskussionen är att Twilight i allra högsta grad får kritiseras och diskuteras utifrån den norm som verket bär på men inte utifrån den norm som författaren antas ha. Det är en ganska vid skillnad och i regel bär jag samma grunduppfattning, om jag förstått Troberg rätt, att det är då vi börjar kritiserar personen bakom verket och inte verket som kritiken blir missvisande. Sen är jag av vinkeln att författarens handlingar kan kritiseras men detta är inte detsamma som att kritisera författarens person något som är en väsentlig del av normkritik och somliga delar av etik senast jag läste om ämnet.
Med andra ord om jag uppfattat Troberg rätt, oavsett hur bra ett verk har sålt så kan verket fortfarande kritiseras utifrån de normer det bär på men författaren ska inte kritiseras utan endast dennes verk vilket i detta fall är litteraturen.
Kan mycket väl missförstått, men det är så det känns som att resonemanget är i sin grund. Jag kan dock missförstått och låter Troberg avgöra om jag tolkat rätt i detta fall.
Genusdebatten kan uppfattas som provocerade, många gånger som navelskådning och i värsta fall som häxprocesser. Men problemet är inte genusdebatten, problemet är att vi inte har en multitud av debatter som kritiserar vårt varande. Inte för att debatterna eller teorierna leder någonstans utanför att de visar upp de problem som finns runt oss och får oss att förstå dom.
Genusdebatten kan uppfattas som provocerade, många gånger som navelskådning och i värsta fall som häxprocesser. Men problemet är inte genusdebatten, problemet är att vi inte har en multitud av debatter som kritiserar vårt varande. Inte för att debatterna eller teorierna leder någonstans utanför att de visar upp de problem som finns runt oss och får oss att förstå dom.
Den är inte fjättrad, på viket sätt skulle den vara det? Om normkritik räknas till fjättrande vad gör då inte borgerliga föreställningar om sex och familjen?
Det har ännu inte framgått vad Troberg menar innefattar kvalité och framförande. Men jag antar att Troberg backade från påståendet om att det inte är okay att kritisera ett verk för dess innehåll vilket vore ett logiskt antagande att göra eftersom det vore väldigt märkligt att påstå detta och även något som Troberg backat på vid senare tillfälle, som sagt. Men klart är att kvalité och framförande inte kan betyda samma sak som innehåll, eftersom Troberg backade från att hävda att kritik mot innehåll var korrekt kritik, och nu menar att de mycket smalare områdena kvalité och framförande är vad som tillåts kritiseras i en kulturyttring eller skrivet verk. Så vad menas med kvalité och framförande? Ett svar jag väntar på med tindrande ivriga ögon.
Det har jag redan svarat på i annat inlägg i tråden.
Dessutom, det du uppfattar som att jag backar är inte att jag backar, det är att du misstolkat min ursprungliag position. Jag står där jag alltid stått.
Recca said:
Det jag upplever att jag lyckats bena ut ur Trobergs försiktigt framskjutna argument i den här tråden (vilket synes mig varit i reträtt undan överväldigande motargument framkallade av de ursprungligen grundlösa påståenden utan minsta tillstymmelse till verklighetsförankring som föranledde de fega enmeningssvaren innan Troberg mystiskt försvann helt igårkväll på grund av "strömavbrott") är att Troberg bestämt vill höja fanan mot de anstormande författarkritikerna, lyfta kulturen ovan allt ifrågasättande, all kritik. Däremot upphöja diskussionens ädla konst, kritiklös diskussion i fredens tecken. Ädelt.
Troberg menar också att just diskussion om könsroller, genus, sexualitet och etnicitet och hur dessa behandlas inom litteratur eller i kulturens förtecken, är fullständigt oviktigt för alla utom professorer inom ämnena ifråga. Märkligt.
Sluta upp med att tillskriva mig saker jag aldrig har sagt. Det är en oärlig och osaklig argumentationsteknik. Jag har aldrig sagt att diskussion inte är ok. Däremot har jag sagt att skaparen inte med grund kan KRITISERAS om hans verk inte är korrekt enligt vissa sociala normer. Det är en enorm skillnad, och en skillnad som jag påpekat flera gånger i tråden. Vänligen blanda inte ihop korten hela tiden.
Recca said:
(Troberg anser antagligen att det är svårfattliga diskussionsämnen 'det här med genus' och att den gedigna forskning som finns på området är någonting som inte bör påverka vårt samhälle, eftersom det är så ointressant. Istället låsas in i förvaringsmontrar i stora universitets-bunkrar att förkovras av endast de allra mest besatta forskare och inbitna professorer.)
Definitivt. Censur är den värsta kärnröta ett samhälle kan ha. Inga ord är så farliga att de inte ska få yttras.
Recca said:
Förutom censur mot genusdiskussioner, får jag anta. Helst ska genusvetenskap och alla andra "liknande grejer" helt censureras och bara studeras med pincett av professorer i dammiga bibliotek, gissningsvis.
Det antagandet får du stå för. Jag delar inte den åsikten.
Recca said:
Troberg står också på barrikaderna gentemot rätten att uttrycka sig kritiskt mot författare som skriver verk fyllda med avsky för utsatta grupper i samhället, oavsett hur detta yttrar sig i deras verk!
Snälla, återigen, kritisera vad jag faktiskt säger, inte förvrängda parafraser. Jag försvarar rätten att kritisera (ingen censur, du vet..), men hävdar att sådan kritik är grundlös, enär författaren inte har ett sådant ansvar och därmed inte heller ska förväntas uppfylla det.
Recca said:
Han skulle gärna själv kunna tänka sig styra det avancerade tullsystem designat för att endast tillåta viss sorts kritik. En kritik som inte får riktas mot verkens innehåll, författaren själv eller behandling av könsroller, normer, sexualitet och etnicitet i verken i fråga men väl får riktas mot verkens kvalité och utförande.
Tja, i en ideal värld så överlappar de kategorierna. Tyvärr är världen inte ideal, och det finns väldigt många som inte har någon större urskiljning i sitt urval av kultur.
krank said:
Går vi utanför kritiken av hur väl författaren gjort "sitt jobb", så hamnar vi i kritik utifrån personliga preferenser, där en del då kritiserar utifrån meningsuppbyggnad och manar till språklig självcensur, medan andra kritiserar utifrån till exempel politiska utgångspunkter.
Och den sortens kritik är OK. Den är det som jag exemplifierade med "X skriver saker som jag inte håller med om.", dvs där man konstaterar att författarens berättelse inte passar mig. Man säger inte att författaren gjort fel, bara att ens smak inte matchar.
krank said:
Inget "ansvar" är objektivt eller universellt. Allt "ansvar" kommer från andra, subjektiva, individer. Författarens "ansvar" är med andra ord det ansvar hen får av sina läsare eller potentiella läsare. Utom då det nämnda ansvaret gentemot förläggaren att skapa en säljande bok.
Fast om man lägger på att världen ska stämma med författarens vision, då lägger man ett stort ansvar på författaren, ett övermänskligt sådant, och framför allt ett hämmande sådant.
Om det enda man kan kritisera är huruvida någon gör sitt jobb eller inte så kan man med andra ord bara kritisera författare för att deras böcker inte säljer tillräckligt. Det betyder också att tex Twilightböckerna står över all kritik, eftersom de ju säljer väldigt bra.
Är inte detta lite av en feltolkning av vad Troberg säger. Det jag uppfattat när jag läst hela diskussionen är att Twilight i allra högsta grad får kritiseras och diskuteras utifrån den norm som verket bär på men inte utifrån den norm som författaren antas ha. Det är en ganska vid skillnad och i regel bär jag samma grunduppfattning, om jag förstått Troberg rätt, att det är då vi börjar kritiserar personen bakom verket och inte verket som kritiken blir missvisande. Sen är jag av vinkeln att författarens handlingar kan kritiseras men detta är inte detsamma som att kritisera författarens person något som är en väsentlig del av normkritik och somliga delar av etik senast jag läste om ämnet.
Med andra ord om jag uppfattat Troberg rätt, oavsett hur bra ett verk har sålt så kan verket fortfarande kritiseras utifrån de normer det bär på men författaren ska inte kritiseras utan endast dennes verk vilket i detta fall är litteraturen.
Kan mycket väl missförstått, men det är så det känns som att resonemanget är i sin grund. Jag kan dock missförstått och låter Troberg avgöra om jag tolkat rätt i detta fall.
Nja, snarare handlar det om att verket (och i förlängningen författaren) inte har FEL, utan att det bara är en missmatch mellan läsarens normer och den fiktiva världens normer.
Jag håller tex inte med om de värderingar som finns i John Normans Gor-böcker, men det innebär inte att jag säger att Norman gjorde fel som skrev dem, jag bara konstaterar att jag inte delar värderingarna. Jag sätter inte mina värderingar över hans, jag bara konstaterar att de är olika.
Ett bra ord i sammanhanget är värdepluralism. Det innebär att man inte försöker driva genom en värdering som korrekt, utan accepterar att andras värderingar också kan vara OK för dem. Jag tycker tex inte att amish-folket verkar ha så kul, men de verkar ju trivas, så det funkar väl för dem.
Det är väl självklart att vissa begränsningar för vissa kan öka den totala friheten?
Till exempel tror jag att vi, för att ta ett extremt exempel, ökar den totala friheten i landet genom att förbjuda mord. Friheten att mörda är beskuren. Den enes frihet att mörda har vägts mot den andres frihet att inte mördas.
Den totala friheten för individen att göra vad den vill är bara möjlig i ett samhälle som består av en enda ensam inivid.
Det var ett skitdåligt exempel. Hänvisa gärna till något annat än ditt minne av en anekdot. Det relevanta (som du själv verkar mena också) borde ju vara HUR kritiken formuleras. Det borde finnas gott om exempel på bloggar, foruminlägg med mera där du kan visa på den här otillbörliga kritiken. En gammal rövarhistoria är inget diskussionsunderlag.
Kan en med andra ord säga att du utgår ifrån att världen är fylld av olika föreställningar och förväntningar något som gör att det jag till exempel uppfattar som vackert i ett litterärt verk uppfattar någon annan som en förkastlig bild av normer som denne inte anser uppfyller dennes ideal av en sund värld?
Frågar mest för att se om jag förstått något bättre hur du menar. Som jag tolkat dig nu blir det med andra ord en acceptans för att verket även om jag inte uppskattar den bild det förmedlar inte är FEL utan endast bär på en annan föreställning en min egen om hur normer förter sig eller ska förete sig i den fiktiva världen och slutändan den verkligen världen. Ett verk är trotts allt i förlängningen enligt mig en tolkning av den värld vi själva lever i liksom den kultur vi ingår i då vi själva till trotts är kulturskapare i allra högsta grad endast genom att finnas till och utföra handlingar i vår vardag.
Eh, vart nog ett luddigt inlägg, men tycker du gav en bra förklaring i ditt svar ville bara se om det går att få en klarar bild av hur du menar Troberg
Troberg tycker att : Förutom censur mot genusdiskussioner, får jag anta. Helst ska genusvetenskap och alla andra "liknande grejer" helt censureras och bara studeras med pincett av professorer i dammiga bibliotek, gissningsvis.
Stereotypa sexualitet-, etnicitet-, könsrollers förekommande i litteratur är intressant. Punkt. Det är ett ärende som förtjänar diskussion i alla lägen. ALLA LÄGEN. Det här är min utgångspunkt för diskussion.
Stereotypa sexualitet-, etnicitet-, könsrollers förekommande i litteratur är ointressant. Punkt. Det är ett ärende som inte förtjänar diskussion i det läget. INTE I DETTA LÄGE. Det här är din utgångspunkt för diskussion.
Visst kan de vara intressanta, ur en forskningssynpunkt. De har dock ingenting med verkets legitimitet eller upplevelse som verket är avsett att upplevas (såvida det inte är avsikten, så klart) att göra.
Du säger ju de facto att Stereotypa sexualitet-, etnicitet-, könsrollers förekommande i litteratur är ointressant. Punkt. Det är ett ärende som inte förtjänar diskussion i annat än forskningssynpunkt. INTE I ANNAT ÄN FORSKNINGSSYNPUNKT. Det här är din utgångspunkt för diskussion.
Med andra ord förespråkar du censur gentemot sådana diskussioner. Det här är ingenting du bara kan trolla bort, Troberg. Kommentar på det?
Ett bra ord i sammanhanget är värdepluralism. Det innebär att man inte försöker driva genom en värdering som korrekt, utan accepterar att andras värderingar också kan vara OK för dem. Jag tycker tex inte att amish-folket verkar ha så kul, men de verkar ju trivas, så det funkar väl för dem.
Fast om de värderingar som någon annan har påverkar mitt liv negativt har jag all rätt att ifrågasätta de värderingarna. Och på samma sätt om någons värderingar i sin uttrycksform påverkar livet på jorden negativt så har jag och andra med mig rätt att ifrågasätta de värderingarna.
Och applicerat på litteratur så har jag sannerligen rätt att ifrågasätta en författares vision av den skönlitterära världen som denne skapat utifrån att den världens tolkning kan påverka mitt och andras liv negativt.
Det har ännu inte framgått vad Troberg menar innefattar kvalité och framförande. Men jag antar att Troberg backade från påståendet om att det inte är okay att kritisera ett verk för dess innehåll vilket vore ett logiskt antagande att göra eftersom det vore väldigt märkligt att påstå detta och även något som Troberg backat på vid senare tillfälle, som sagt. Men klart är att kvalité och framförande inte kan betyda samma sak som innehåll, eftersom Troberg backade från att hävda att kritik mot innehåll var korrekt kritik, och nu menar att de mycket smalare områdena kvalité och framförande är vad som tillåts kritiseras i en kulturyttring eller skrivet verk. Så vad menas med kvalité och framförande? Ett svar jag väntar på med tindrande ivriga ögon.
Det har jag redan svarat på i annat inlägg i tråden.
Dessutom, det du uppfattar som att jag backar är inte att jag backar, det är att du misstolkat min ursprungliag position. Jag står där jag alltid stått.
Det du uppfattar att jag uppfattar som att du backar är inte att du inte backar, eller en misstolkning av din ursprungliga position. Utan det är i själva verket en korrekt uppfattning. Du har flyttat dig från där du från början stod.
Troberg said:
Recca said:
Det jag upplever att jag lyckats bena ut ur Trobergs försiktigt framskjutna argument i den här tråden (vilket synes mig varit i reträtt undan överväldigande motargument framkallade av de ursprungligen grundlösa påståenden utan minsta tillstymmelse till verklighetsförankring som föranledde de fega enmeningssvaren innan Troberg mystiskt försvann helt igårkväll på grund av "strömavbrott") är att Troberg bestämt vill höja fanan mot de anstormande författarkritikerna, lyfta kulturen ovan allt ifrågasättande, all kritik. Däremot upphöja diskussionens ädla konst, kritiklös diskussion i fredens tecken. Ädelt.
Ad hominem: är ett osakligt argument och därmed ett argumentationsfel eller felslut inom retoriken som handlar om en argumentatörs karaktär, förmåga eller avsikter i stället för själva sakfrågan. (Saxat från wikipedia)
Eftersom jag inte argumenterar utan bara förklarar min tolkning av dina inlägg hittills så kan jag ju enligt definitionen inte ha gjort mig skyldig till nåt "Ad hominem".
Angående strömavbrottet: Sån bra timing du hade där då.
Troberg said:
Recca said:
Troberg menar också att just diskussion om könsroller, genus, sexualitet och etnicitet och hur dessa behandlas inom litteratur eller i kulturens förtecken, är fullständigt oviktigt för alla utom professorer inom ämnena ifråga. Märkligt.
Sluta upp med att tillskriva mig saker jag aldrig har sagt. Det är en oärlig och osaklig argumentationsteknik. Jag har aldrig sagt att diskussion inte är ok.
Men sluta tillskriva mig saker jag aldrig sagt. När jag faktiskt sagt just att du tycker diskussion är jättebra och kallar dig ÄDEL som har de idealen, så får jag höra att jag sagt att du inte tycker att diskussion alls är okay. Det är ju jättemärkligt att du kan läsa mig så fel.
Troberg said:
Däremot har jag sagt att skaparen inte med grund kan KRITISERAS om hans verk inte är korrekt enligt vissa sociala normer. Det är en enorm skillnad, och en skillnad som jag påpekat flera gånger i tråden. Vänligen blanda inte ihop korten hela tiden.
Exakt som jag skrev alltså i det inlägg du citerat... Jättemärkligt.
Troberg said:
Recca said:
(Troberg anser antagligen att det är svårfattliga diskussionsämnen 'det här med genus' och att den gedigna forskning som finns på området är någonting som inte bör påverka vårt samhälle, eftersom det är så ointressant. Istället låsas in i förvaringsmontrar i stora universitets-bunkrar att förkovras av endast de allra mest besatta forskare och inbitna professorer.)
Vilket är din ståndpunkt som du ska argumentera för. Det ger ju inget att bara säga att det är så, liksom.
Troberg said:
Recca said:
Troberg står också på barrikaderna gentemot rätten att uttrycka sig kritiskt mot författare som skriver verk fyllda med avsky för utsatta grupper i samhället, oavsett hur detta yttrar sig i deras verk!
Snälla, återigen, kritisera vad jag faktiskt säger, inte förvrängda parafraser. Jag försvarar rätten att kritisera (ingen censur, du vet..), men hävdar att sådan kritik är grundlös, enär författaren inte har ett sådant ansvar och därmed inte heller ska förväntas uppfylla det.
Men alltså. Det jag skrev här ovan är exakt det du skriver.
Du vill inte att man ska kritisera författare som skriver verk fyllda med avsky gentemot utsatta grupper i samhället. Du skriver det, jag skriver det. Vad är problemet?
Troberg said:
Recca said:
Han skulle gärna själv kunna tänka sig styra det avancerade tullsystem designat för att endast tillåta viss sorts kritik. En kritik som inte får riktas mot verkens innehåll, författaren själv eller behandling av könsroller, normer, sexualitet och etnicitet i verken i fråga men väl får riktas mot verkens kvalité och utförande.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.
