Se fetmarkerad del:olaberg said:Ja, investering i figuren skapar driv och initiativ.
Mina spelledarknep har att göra med att spelsystemet och världen i det jag spelar (Edda och OSR) är så hiskeligt dödliga. Spelarna riskerar att snabbt bli nihilister. De måste investera i nånting för att kunna värdesätta spelet öht och om de inte känner att det är lönt att investera i karaktären som ju snart är borta, så får de investera i äventyrarsällskapet istället.
Gruppen blir huvudpersonen.
Jag menade nog så här: mål är jätteviktiga, men jag upplevera att det ger mer driv när målen sätts upp av spelarna själva, i samspel med miljön. Att möta initiativlöshet hos gruppen med att erbjuda dem kampanjmål är inte min grej.
Istället erbjuder jag dem mer sandlåda/fisktank där saker händer som tvingar dem att bestämma sig för det ena eller andra.
Men det är för att jag ogillar rälsning så mycket och tycker att SL framförallt ska spela omvärldens reaktioner på figurernas agerande. Som SL är jag figurernas bollplank.
Ja, det är precis detta jag menar när jag pratar om mål ovan. Personligen föredrar jag system som sköter detta genom strukturer och på så sätt garanterar att alla spelarkaraktärer har ett mål och ett driv. Om du googlar fram triangelteoripratet här på forumet (tror det var jag, Genesi och Han som råddade i det främst) så kan du hitta ett sätt att skapa det här i setup på ett enkelt vis som ändå erbjuder en djävulsk komplexitet.