Ja, det är ens omgivande kultur som programmerar en. Det finns praktiska experiment i omprogrammering: Hjärntvätt (se Aldous Huxley länkarna), Sekter som får en helt annan världsuppfattning än de utanför e.t.c.
Jag tror mig fortfarande vara lika 'kritisk' som alltid, men vissa saker blir så tydliga att det är ingen praktisk anledning att förneka, jag är inte 'kritisk' åt att jag har 10 fingrar och 10 tår. Eller att 1+1=2.
Jag tycker att konspirationen har blivit så synlig för mig att jag omöjligt kan vara 'kritisk'.
Diskurs: Det är en helt annan diskussion, men människans hjärna är egentligen inte gjord för att tänka 'kritiskt'. Det är ett prefreudianskt-upplysningstidstids-ThomasJefferson idéal som går via freudianismen, 'postmoderna filosofer' och går åt det hållet via konceptet "det öppna samhället" mot det som behandlas i länken på min signatur "cyberpunk som idéoligi".
Jag är också 'övertygad' på att det går att komma utanför sin kulturella+inte minst biologiska programmering, sina 'verktyg'. Psykoser, LSD, Zenmeditation e.t.c. behandlar den typen av gränsland där man går utanför de 'verktyg' & kulturella programmering du nämner.
Jag ser inte något som jag pluggad som det 'Objektivt Sanna'. Jag mäter efter hur teorierna om propaganda och masspåverkan används i praktiken, med propagandakonstens skapares egna experimentresultat.
Om några propagandamakare medvetet arbetar ut en plan för att få ett land av pacifister för att bli krigshetsare, testar i praktiken, och det fungerade punkt och pricka efter planeringen, så är det de referenser jag går efter. Att ifrågasätta detta 'faktum' är för mig att förneka deduktiv vetenskaplig process över hudud taget.
Det handlar inte om massmedia vs. konspirationsteoretiker. Utan mer om propagandans historia, männen bakom och deras kopplingar till t.ex. näringslivets & politikens toppar.
Adam Curtis har försökt sammanfatta den moderna propagandans historia i 4 entimmarsavsnitt i serien "The century of self" finns på Video Google. Noam Chomsky har gjort sammanfattningar. Propagandamakarnas egna böcker finns på nätet, tankar av Adolf Hitler om masspåverkan finns i BNWR.
Men jag förväntar mig inte att nån ska tro på det jag skriver. Jag tror det kanske kräver en viss typ sinnestillstånd. Det jag tog upp om dramaturgiska modellen, är kopplat till hur människans hjärna uppfattar tiden, och hur rädslor och spänningar genast slår ut det rationella tänkandet.(läs Adolf Hitler)
Och jag tror att det är för att jag under en lång tid befunnit mig i ett sinnesillstånd av 'hopplöshet' och utan referensramar till världen runtomkring mig, vilket har gjort att den underliggande irrationella rädslan som finns i människans (o)medvetande(som förvränger mönsterbyggande medvetandet) tillfälligt stannat hos mig.
Diskurs 2:
Egentligen ser jag det som att det gentligen inte finns någonting inom människan förutom rädsla och uppfattningen av separation från omgivningen.
Semi-diskurs 2b:
From "Mind is a Myth": "A U.G. sampler:
making love is war; cause-and-effect is the shibboleth of confused minds; yoga and health foods destroy the body; the body and not the soul is immortal; there is no communism in Russia, no freedom in America, and no spirituality in India; service to mankind is utter selfishness; Jesus was another misguided Jew; and the Buddha was a crackpot; mutual terror, not love, will save mankind; attending church and going to the bar for a drink are identical; there is nothing inside you but fear; communication is impossible between human beings; God, Love, Happiness, the unconscious, death, reincarnation and the soul are non-existent figments of our rich imagination; Freud is the fraud of the 20th century, while J. Krishnamurti is its greatest phoney."
