Nekromanti Att balansera vapendata

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,635
Location
Fallen Umber
Jag lovar, det är bara nästan lika tråkigt som det låter. Eh.

Hur som helst, jag behöver hjälp med att sätta värden på ett antal variabler som beskriver varje vapen. Det underliggande stridssystemet är egentligen ointressant, men jag kan hänvisa till det här gamla inlägget om någon vill se en gammal version. I korthet går det ut på att varje kombattant slår ett anfallsslag och ett försvarsslag varje runda, och om den enes anfallsslag blir högre än den andres försvarsslag blir denne skadad. Slagen modifieras naturligtvis av en massa saker, däribland vapenskicklighet och vapenegenskaper. Så, till ämnet. Vi har följande variabler:


Anfallsvärde
Anfallsvärdet avgör hur lätt det är att tillfoga motståndaren skada. Läggs till anfallsslaget.

Försvarsvärde
Försvarsvärdet avgör hur lätt man har att försvara sig mot motståndarens angrepp. Läggs till försvarsslaget.

Skada
Skada är ett värde som avgör hur mycket skada man gör om man skadar motståndaren. Surprise, surprise.

Längd
Strid utspelar sig på tre avstånd: långt (3), mellan (2) eller kort (1). Varje vapen har ett optimalt avstånd, och om man använder ett vapen på ett annat avstånd än detta får man avdrag på både anfalls- och försvarsslaget för varje avstånd som skiljer.


Jag har gjort ett försök till balansering av vapnen så att man får ett hum om skalan, men det är bara ett förslag. Det kanske ska vara helt annorlunda.


Obeväpnad
Anfallsvärde -2 Försvarsvärde -2 Skada -2 Längd 1

Dolk
Anfallsvärde 0 Försvarsvärde -2 Skada 0 Längd 1

Värja, rapir eller liknande (alltså inte sådan där ren stickvärja)
Anfallsvärde 2 Försvarsvärde 2 Skada 4 Längd 2

Svärd (vanligt enhandssvärd, eller som mest ett bastardsvärd)
Anfallsvärde 2 Försvarsvärde 2 Skada 4 Längd 2

Stridsyxa
Anfallsvärde 2 Försvarsvärde 1 Skada 4 Längd 2

Svärd+sköld
Anfallsvärde 2 Försvarsvärde 5 Skada 4 Längd 2

Spjut
Anfallsvärde 4 Försvarsvärde 4 Skada 2 Längd 3

Stav
Anfallsvärde 2 Försvarsvärde 4 Skada 0 Längd 3

Stångvapen (hillebard eller liknande)
Anfallsvärde 3 Försvarsvärde 4 Skada 5 Längd 3


Speciellt staven är jag osäker på. Hur lång är en stav, egentligen? Hur slåss man med den? Om man har en tvåmetersstav men håller mitt på bör den ju vara lika lång som ett svärd, effektivt sett.

Finns det några uppenbara tokigheter i mitt resonemang? Småsaker som bör justeras är jag säker på att det finns. Alla alternativa åsikter är intressanta att höra.


/Dimfrost
 

Kaoin

Veteran
Joined
8 Jan 2001
Messages
106
Location
Lund
En person van vid strid med 2 meters stav lär hålla den med dubbelhäntfattning ner på ena sidan. Detta ger längre räckvidd och kraft, men är givetvis mindre effektivt i trånga utrymmen eller vid hastigt uppkommen strid (d.v.s när man inte har avståndet till att börja med) varvid en klassisk Robin Hood-quarterstaff-fattning (mitt på staven) är mer effektivt.

Personligen hade jag dock skippat längden totalt :gremsmile: En strid hålls sällan på ett avstånd, och strid i rollspel är ändå så orealistiskt så varför orka bry sig? :gremwink:

En strid med få kombatanter (alltså inte ett fältslag där man slåss väldigt tätt) lär dessutom då precis som nu gå ner till marken i 9 fall av 10, kanske något mer sällan när alla är beväpnade.
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Personligen hade jag dock skippat längden totalt En strid hålls sällan på ett avstånd, och strid i rollspel är ändå så orealistiskt så varför orka bry sig?
Testa att bara vifta med några pinnar tillsammans med någon kompis. Ett par decimeters skillnad i räckvid kan göra det nästan omöjligt att komma åt honom.

Jag planerar att lösa det genom att införa övertag/underläge. I början av en strid har den med längst vapen övertag (under förutsättning att det inte förekommer underliga omständigheter, typ lans i en liten stuga), vilket ger honom plus på sina slag. Har båda samma räckvidd så har ingen övertag. Om den som ligger i underläge lyckas med en attack så anses striden ha flyttats in på det avstånd han gillar, varvid det längre vapnet blir klumpigt och övertaget/underläget byter sida.

Eventuellt kan man lägga på någon regel där den med längst vapen kan försöka bryta sig loss och återta avståndet och övertaget.
 

Zaphod_UBBT

Swordsman
Joined
25 Mar 2002
Messages
531
Stavar

Haha, wow.

Funderade själv på det här med avstånd häromdagen, så jag har åtminstone en lösning till stavproblemet.

Frågan är bara om du vågar sno den idé som jag kommit på till ett av mina system? :gremwink:

Med exempelvis staven - och en del andra vapen - tänkte jag mig ett flexibelt avstånd.

När man slåss med stav tänker jag mig att man är just det - flexibel. Därför har staven i mitt system typ avstånd 2-3 eller kanske 1-3 (om vi ska översätta till ditt system).

Det betyder - helt solklart - att den fungerar lika bra i avstånd 2 och 3, till exempel. När avståndet är medellångt kan man hålla på mitten och slåss med båda ändarna. Ökas avståndet kan man ta i änden på staven och börja svinga den som en galning.

Tja, det där blev min lösning i mitt system. :gremsmile:
Själv har jag ett lite annorlunda system för hur avstånden fungerar, då flexibilitetsgrejen fungerar mycket bättre då, men principen är likadan.


Zap
 

Olle Linge

Snigel
Joined
23 Oct 2003
Messages
2,882
Location
北極東邊
Sojut - en liten genomgång

Nu är jag arg. Internet explorer sparra ju inte det man skriver om man råkar komma bort från fönstret. Aja, jag tar och skriver om det:

Jag tränar tai chi chuan där spjut (QIang) ingår i träningen. Även om vi inte har tränat så mycket fri sparring, så har vi ändå tränat ganska mycket attacker, försvar och kontringar så jag känner att jag har tillräckligt mycket erfarenhet för att hjälpa till. Här kommer först lite funderingar och därefter hur de tar sig i uttryck i dina regeltermer.

Spjuten kan variera ganska mycket i längd, från ungefär rvå meter till tre meter. Mitt eget är ungefär två och en halv. Tjockleken varierar också, men tre till fyra centimeter är inte ovanligt. Spetsen kan vara utformad på lite olika sätt, för att sticka / skära / hooka motståndaren eller hans vapen. Målet när man slåss med spjut är att hålla motståndaren framför spjutspetsen. Så länge man gör det så har man väldigt mycket valmöjligheter. Man kan använda båda ändarna på spjutet, för att sticak, svepa eller slå. Eftersom vapnet är så längt kan man få väldigt mycket kraft i dessa tekniker och det är inte att rekomendera att försöka blockera någon som anfaller med ett spjut med ett dubbeleggat svärd (dels för att du kommer hugga dig själv om du missar och dels för att det är otroligt svårt att hålla emot om du inte använder båda händerna. Har man ett eneggatvapen är det ju lite lättare).

Spjuten vi använder är flexibla och böjliga, vilket är en stor skillnad från att slåss med stav. Det gör att man till exempel lan snärta med spetsen, både för att skära motståndaren, men också för att slå undan hans vapen så att han antingen tappar det eller sin balans och öppnar sig för en kontring. Om du t.ex. anfaller mig så kan jag fånga upp din attack med spjutet och sedan använda min kroppstyngd projecerad genom spjutet för att dänga ditt vapen i marken så att du förhoppningsvis tappar det. Det är svårt att hålla emot kraften från det moment som bildas.

Jaha, varför slåss inte alla med spjut då? Jo, för att spjutets största fördel också är dess största nackdel. När en motståndare kommer innanför det optimala avståndet blir det genast svårare. Kraften i attacker och försvar minskar och längden blir till en nackdel istället. Vapnet blir långsamt och otympligt. Detta gör att man måste kunna använda andra delar av kroppe, t.ex. huvudet, fötte, knäng, armbågar och händer. Det sista gör att man tvingas att släppa vapnet, kanske med båda händerna. Samma problem uppkommer om någon greppar vapnet.

Slutligen krävs det mycket av användaren. Man måste kunna använda hela kroppen för att slåss ordentligt, för det är rejält jobbigt. Det är ett mycket bra vapen för att träna upp t.ex. styrak och fokus, och dessa egenskaper krävs för att kunna använda det.

Okej, nog med snack, vad blir det i siffror då?

Anfallsvärde: Jag tycker fyra verkar rimligt, eftersom det utgår från det optimala avståndet (?). Så fort man kommer närmare bör det sjunka rätt snabbt och snarare bli en nackdel än en fördel.

Försvarsvärde. Kanske till och med fem på försvar, men likt anfallsvärdet bör det sjunka ruskigt snabbt om man kommer närmare.

Skada: Det här är knepigast. Visst har folk missat på träningar så att man fått lite smällar :gremooo:, men det är svårt att säga hur mycket skada det gör. Ett som är säkert är att man kan få otrolig kraft i framförallt stötar om man vet hur man gör. Spetsen fungerar säkert bra mot rustningar, men mot någon utan rustning duger det nog bra utan också. Alltså är det väldigt svårt att säga. Spjutet kan användas på så många sätt, än del är direkt livsfarliga, medans andra (t.ex. svep) bara är till för att få omkull motståndaren (så man kan göra något otrevligt sen förstås). Vet inte hur du ska göra, men brett spektrum om det går med hög maxskada och låg minimiskada.

Längd: Det längsta du har för närstrid, tre alltså, och det har du ju redan valt.

Okej. Det där är nu inte min samlade kunskap om att slåss med spjut, men det känns onödigt att skriva mer än du (kanske) är intresserad av. Det svara nog delvis på frågan om hur man slåss med tvåmetersstavar nämligen (vi använder dem likadant, i princip, det är ju bara spetsen som skiljer). Undrar någon något mer är det bara fråga så ska jag klura på det. Det finns också en hel del att säga om andra vapen, men eftersom du har klumpat ihop svärd i ett stycke så antar jag att du inte kommer gå in på det, så det gör inte jag heller. Annars har jag ett par års erfarenhet av sabel. Lycka till, och det här ämnet är inte alls tråkigt. :gremgrin:
 

Olle Linge

Snigel
Joined
23 Oct 2003
Messages
2,882
Location
北極東邊
Jag har löst det precis som du, Troberg, och det där med att ha en fördel i början av striden fungerar väldigt bra i praktiken. Nu har jag bara testat det i en handfull strider, men då har det rullat på bra.
 

Olle Linge

Snigel
Joined
23 Oct 2003
Messages
2,882
Location
北極東邊
Inte då [lite OT]

En strid med få kombatanter (alltså inte ett fältslag där man slåss väldigt tätt) lär dessutom då precis som nu gå ner till marken i 9 fall av 10, kanske något mer sällan när alla är beväpnade.
Jag tänker inte ta den eviga debatten mellan stående och markkamp, men jag ska ta det som är relevant för tråden. Det finns många fall där jag tror att det är direkt sällsynt att kampen slutar på marken (såvida man inte räknar in att den hamnar på marken när någon förlorar förstås :gremgrin:).

När man slåss med skarpslipade svärd har jag extremt svårt att tänka mig att striden avgörs på marken. Om har bra rustningar kan jag gå med på det, men om man inte har det tror jag att striden kommer bli mycket kort och avgöras stående. Tror detta gäller de flesta strider där vapnen är en så betydande del, speciellt om de är vassa.

Det här beror också på vilka som slåss. Är det två busar som slåss på en hamnkrog så är det nog marken som gäller alla gånger. Har man däremot lärt sig att slåss (nu pratar vi -inte- om dueller), vet man att man inte vill hamna på marken av den enkla anledningen att man är körd om det kommer en motståndare till.

På sistone har det uppkommit ganska mycket kampstilar som gillar att avgöra på marken (Brazilian Ju-jutsu, Shootfighting osv.). Det har också visat fungera rätt bra mot stående stilar. MEN, när det handlar om flera motståndare och självförsvar vill man inte ner på marken.

Slutsatsen är att avstånd är väldigt viktigt och att man inte ska tro att 9/10 strider hamnar på marken. Hmm.. jag tror visst jag kom in på den debatten jag sade att jag inte skulle, men men. Lite OT har ingen dött av :gremgrin:.
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Jag har löst det precis som du, Troberg, och det där med att ha en fördel i början av striden fungerar väldigt bra i praktiken. Nu har jag bara testat det i en handfull strider, men då har det rullat på bra.
Låter bra, jag har inte testat det på allvar och ska börja nedteckna regerna så småningom (så fort jag klurat ut hur fanken jag ska göra mitt initiativsystem efter att ha dumpat det gamla).
 

Olle Linge

Snigel
Joined
23 Oct 2003
Messages
2,882
Location
北極東邊
Initiativ [OT]

Låter bra, jag har inte testat det på allvar och ska börja nedteckna regerna så småningom (så fort jag klurat ut hur fanken jag ska göra mitt initiativsystem efter att ha dumpat det gamla).
Jag gjorde så att jag använde samma värde för initiativ som för att avgöra fördelarna. Så någon med långt vapen har alltså automatiskt initiativet. Jag blandade även in skicklighet, så om man var mycket bättre än motståndaren så gick det att få bättre initiativ fast man hade kortare vapen och så.

Det är ett rätt enkelt sätt att göra det på, det går fort och smidigt. Det kanske inte är världen mest realistiska sätt heller, men när vi testade lite så fungerade det väldigt bra. Vet inte om du är intresserad, men peta på mig i så fall ska jag se om jag kan hitta det någonstans.
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,635
Location
Fallen Umber
Avstånd

Det är faktiskt precis så jag har tänkt att lösa det hela, också. Den som har lyckats bäst med sina tekniker (högst sammanlagt resultat på anfalls- och försvarsslaget) i slutet av varje runda får övertaget, och kan välja att byta avstånd ett steg.


/Dimfrost
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,635
Location
Fallen Umber
Initiativets vara eller icke vara

Jag tror nog att man kan klara sig helt utan initiativ. En tidigare diskussion kom fram till att initiativ egentligen inte har särskilt mycket med verkligheten att göra, utan är en överflödig abstraktion och en rest från gamla klumpiga stridssystem. I mitt system ska jag nog inte ha initiativ alls, förutom möjligtvis vid avståndsstrid.


/Dimfrost
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,635
Location
Fallen Umber
Re: Spjut - en liten genomgång

Bra tankar och synpunkter! Det är precis sådant här jag ville höra, från folk som vet vad de talar om.

Som systemet ser ut nu minskar alla vapen lika mycket när man går ifrån det optimala avståndet (så en dolk får lika mycket avdrag på långt avstånd som ett spjut får på kort avstånd), vilket leder till att långa vapen ändå kan vara bättre än korta vapen på kort avstånd. Hmm. Det här har jag inte tänkt på innan. Enda lösningen jag kan se för ögonblicket är att man helt enkelt ger separata anfalls- och försvarsvärden för varje avstånd och vapen: det komplicerar ju inte reglerna, men väl tabellerna, och ger spelarna fler värden att hålla reda på. Men att ha lite mer siffror på rollformuläret kanske inte är en särskilt stor nackdel, trots allt?

Jag slänger nog ihop vapenvärden för den här varianten ikväll, så får vi se hur det blir.

Angående stav: tycker du att staven ska ha samma räckvidd som spjutet eller som svärdet? På sätt och vis bör ju räckvidden bli kortare när man inte längre använder spetsen som den huvudsakliga biten att skada motståndaren med.


/Dimfrost
 

Olle Linge

Snigel
Joined
23 Oct 2003
Messages
2,882
Location
北極東邊
Re: Spjut - en liten genomgång

Det där med längden är knivigt. För om du sätter stav lika med spjut i längd så finns det nästan ingen anledning att använda ett spjut. Om du å andra sidan sätter det på samma längd som ett svärd blir det ju nästan ännu värre, eftersom hela grejen med att ha ett långt vapen försvinner. Jag tycker du ska ha det på samma som spjut om du inte kan fixa det på något annat sätt.

Jag kom på en sak du skulle kunna använda för att få avståndet bra. Det bygger på följande: Att gå ett steg från optimalt är inte så farligt, men att gå två är fatalt. Det är till exemepl riktigt svårt att slåss med en hilebard på en meters håll, samtidgt som det är minst lika svårt att försöka göra utfall på långt håll med en kniv. Låt inte avdragsskalan vara l linjär! Använd ett exponentiell kurva eller någe, så att det går att slåss ett ifrån det optimala avståndet utan att bli slaktad, men två är riktigt svårt.

Det gör också att du regelmässigt motriverar att svärd är bland de bästa och mest allsidiga vapnen, eftersom deras optimala avstånd ligger i mitten. Jag tar ett exempel på en tanke om svärd, men du får säga ifall det är för detaljerat (eller snarare säga till om du vill göra mer :gremgrin:). Dubbeleggade svärd är aningen lättare att attackera med, eftersom man aldrig behöver ta hänsyn till vilken sida man har åt vilket håll. Eneggade svärd har den fördelen att det är mycket bättre på kort håll (1 i ditt system), eftersom man kan stödja upp vapnet på den sidan det inte är vasst med den fria handen. Man kan också håla, blockera och attackera med vapnet närmare kroppen eftersom man inte riskerar att skada sig själv eller att motståndaren slår så att du skadar dig själv.

Jag tippar dock på att det här går lite för djupt för det system du har hittils, eftersom det i så fall skulle innebära att man måste skilja på svärd och svärd, t.ex. genom att säga att sablar påverkas mindre av avstånd men låta dubbeleggade svärd ha högre anfallsvärde. Alternativt kan man ju tänka sig att vapnen har modifkationer, alltså utöver de andra. Det skulle i så fall bli upp till SL att ge bonus eller avdrag när han anser att det är lämpligt. Som sagt tror jag det blir för krångligt och det är inte värt mödan.
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Re: Spjut - en liten genomgång

Angående stav: tycker du att staven ska ha samma räckvidd som spjutet eller som svärdet? På sätt och vis bör ju räckvidden bli kortare när man inte längre använder spetsen som den huvudsakliga biten att skada motståndaren med.
Spontan gissning (som Nils antagligen kommer att skjuta i sank) är att staven har ett mer felxibelt räckvidsspektrum, beroende på hur man greppar den. På avstånd håller man i ena änden, när motståndaren kommer närmare så flyttar man den yttre handen mot mitten och får därmed ett vapen som funkar bättre på nära håll.

Dessutom känns staven lite mindre benägen att göra allvarliga skador eftersom den saknar en egg. I mitt system skiljer jag på allvarliga skador och skador som omtöckning, knockouts, smärta och liknande. Spjutet skulle få mer allvarlig skada och mindre lindrig skada, staven tvärtom. Det blir då lättare att med stav ta en motståndare levande, vilket jag misstänker är anledningen till att polisen idag får nöja sig med batonger i stället för svärd.

Utöver det så finns det ju andra anledningar att välja stav. En stav är inte nödvändigtvis ett vapen, man kan alltså bära med sig den i de flesta sammanhang. Den ser helt enkelt inte lika krigisk ut som ett spjut.
 

Olle Linge

Snigel
Joined
23 Oct 2003
Messages
2,882
Location
北極東邊
Re: Spjut - en liten genomgång

Utöver det så finns det ju andra anledningar att välja stav. En stav är inte nödvändigtvis ett vapen, man kan alltså bära med sig den i de flesta sammanhang. Den ser helt enkelt inte lika krigisk ut som ett spjut.
Ja, det där kan jag hålla med om. Du anar inte vilka blickar man får när man cyklar med ett spjut :gremgrin:. Staven har också ett mer praktiskt värde som vandringstav och sådär.
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Re: Initiativets vara eller icke vara

Jag tror nog att man kan klara sig helt utan initiativ. En tidigare diskussion kom fram till att initiativ egentligen inte har särskilt mycket med verkligheten att göra, utan är en överflödig abstraktion och en rest från gamla klumpiga stridssystem. I mitt system ska jag nog inte ha initiativ alls, förutom möjligtvis vid avståndsstrid.
Iofs, men mitt initiativ innefattade rätt så mycket mer än bara turordning, vilket är vad som gör det svårt att ersätta. Det satt hårt ihop med skadesystem, rustningar och träffchanser.

Lite kort kan jag beskriva det så här:

Ju bättre man är (färdighet, stridsvana och rustning) desto fler handlingar får man. Rustning höjer alltså antalet handlingar, eftersom man inte behöver försvara sig lika aktivt.

Man börjar med en relativt hög svårighetsgrad för att träffa (baserad på färdighet, rustning och lite annat). Denna svårighetsgrad gör att man oftast inte kan träffa direkt.

Varje handling kan man sedan välja offensiv (sänk motståndarens försvar), defensiv (höj ditt eget försvar), taktiskt (lite av varje) eller attack. Man försöker alltså ta sig genom fiendens försvar samtidigt som man försöker undvika att blotta sig. När man sänkt tillräckligt mycket kan man chansa på en attack. Jag tror att man bör ha en hög markörer man plockar från för att hålla rätt på försvarsvärdena under striden.

Om man träffar så får motståndaren skada. Alla vapen har samma spann på skadan, men större vapen tenderar att i genomsnitt slå högre värden (man slår ett antal D20 och plockar de tre bästa). Trubbiga vapen tenderar att göra mer tillfällig/lindrig skada. Rustningar kan göra om en del allvarlig skada till lindrig, eller sänka genomsnittet för skadan. Vissa vapen anses ha bättre precision och då får man välja vilka tre tärningar man plockar ut. Beroende på skadan så försämras initiativet/antal handlingar tills det är under en viss nivå, då man anses vara hjälplös (och kan dödas utan motstånd om någon bryr sig).

Verklig effekt av skadorna avgörs efter striden (tex att sticket tog i mjälten).

Fördelen med att ha olika antal handlingar är att man lättare kan nöta ner motståndarens försvar om man är bra. Jag funderar dock på att göra det baserat på färdigheten i stället, men det skulle göra det svårare att ta med skador och liknande utan en massa modifikationer.

En bra effekt av systemet är att fäktandet för att minska motståndarens försvar tar över nednötandet av hitpoints. På så sätt kan man göra skadorna mer kännbara och får mer realism, alternativt göra läkning lätt för en mer hollywoodaktig känsla. Även om hjältar på film kan ta stryk så får de aldrig så mycket skador som en genomsnittslig dungeonbashare i en genomsnittlig dungeon.

Låter det vettigt?
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,949
Location
Uppsala
Re: Sojut - en liten genomgång (lite OT)

Efter att ha fastnat i allt för många diskussioner om vapens eventuella för- eller nackdelar så har jag övergett den traditionella siffertragelmallen. Minns att någon annan skrev om olika egenskaper en gång i tiden, och det är något jag också använder mig av idag. En del enligt den mall som finns i Mordheim, faktiskt, där varje vapen har egna specialregler.

Anledningen till att jag tar upp detta är att jag vill ha lite kommentarer angående spjutet - och du verkar veta vad du pratar om.

Spjut i spelet har egenskaperna Long och Piercing (spelet skrivs på engelska).

Long innebär att vapen som är kortare inte kan göra motangrepp så länge du lyckas. Men det innebär också att vapnet inte längre går att använda (hårddragen abstrakt generalisering) så fort du misslyckas med ett slag.

Piercing har istället med motståndarens eventuella rustning att göra, och varieras givetvis om det istället är en annan typ av stångvapen. Men detta är ändå bara ett exempel.

Låter detta rimligt? Är spjutets längd en så stor för- och nackdel som jag inbillar mig? Kan man hålla en motståndare med svärd stången så länge han inte utmanövrerar dig och får dig att tappa din gard?

Någon som vet hur man gjorde på medeltiden - vissa bilder jag sett är på kämpar med spjut kombinerade med andra vapen. Jag inbillar mig att spjutet antingen kastades i förväg eller att det var något man använde till dess det blev mer personligt, då man blev tvungen att ta till andra vapen.

Eller?
 

Olle Linge

Snigel
Joined
23 Oct 2003
Messages
2,882
Location
北極東邊
Re: Sojut - en liten genomgång (lite OT)

Låter detta rimligt? Är spjutets längd en så stor för- och nackdel som jag inbillar mig? Kan man hålla en motståndare med svärd stången så länge han inte utmanövrerar dig och får dig att tappa din gard?
Det första jag ska säga är att jag visserligen har tränat praktiskt med spjut en del, men en hel del är teoretiskt kunskap, sådant som jag strävar efter att lära mig, men det borde duga bra.

Vi har tränat ganska mycket sabel mot spjut, och man får en otrolig respekt för räckvidden på motståndarens vapen, speciellt om han har lite koll på det. Är man dock skicklig och kan läsa sin motståndare då denne håller ett spjut så är det nog inte så knepigt att komma förbi garden. Greppa är en bra idé, men man har nackdelen att man då kan kontra med andra änden eller med något annat. Men, som jag påpekade tidigare så är man ofta tvungen att släppa vapnet med en eller båda händer om motståndaren greppar.

Eftersom vi inte tränar renodlat bara spjut så är det inget konstigt, vi sparka och använder andra delar av kroppen när det passar. Även om det är en hård generalisering så kan jag gå med på att vapnet är värdelöst om motståndaren har kommit innanför garden. Det är ju såklart inte hela sanningen, men jag tycker det duger för stridsregler.

Någon som vet hur man gjorde på medeltiden - vissa bilder jag sett är på kämpar med spjut kombinerade med andra vapen. Jag inbillar mig att spjutet antingen kastades i förväg eller att det var något man använde till dess det blev mer personligt, då man blev tvungen att ta till andra vapen.
Om du menar medeltiden som i europeisk medeltid så har jag ingen aning. Det jag däremot vet är att det inte finns någon stil (vad jag vet) i kinesisk kampkonst där man kastar spjutet. Varför? Flera anledningar. Missar man har man kastat bort sitt vapen, inte nog med det, men man har också gett motståndaren ett vapen. Det känns inte så smidigt. Jag kan däremot tänka mig att det kan vara bra i andra sammanhang, speciellt om man är lite fler och det rör sig lite mer åt militärhållet.
 

Robban

Hero
Joined
18 May 2000
Messages
946
Location
Växjö
Re: Spjut - en liten genomgång

Dessutom känns staven lite mindre benägen att göra allvarliga skador eftersom den saknar en egg.
Krossad bröstkorg/hals brukar döda rätt bra. Annars är det ju inget problem att drämma till nån i huvudet riktigt ordentligt. Stav _är_ dödligt, men jag kan hålla med om att det torde vara enklare att "hålla in" skadan, till skillnad från eggade vapen.

Men jag bara tror, jag vet inget specifikt.
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Re: Sojut - en liten genomgång (lite OT)

Om du menar medeltiden som i europeisk medeltid så har jag ingen aning. Det jag däremot vet är att det inte finns någon stil (vad jag vet) i kinesisk kampkonst där man kastar spjutet. Varför? Flera anledningar. Missar man har man kastat bort sitt vapen, inte nog med det, men man har också gett motståndaren ett vapen. Det känns inte så smidigt. Jag kan däremot tänka mig att det kan vara bra i andra sammanhang, speciellt om man är lite fler och det rör sig lite mer åt militärhållet.
Romarna hade ju sina spjut som kastades, varefter man växlade till svärd och en tät sköldmur. Spjuten hade till och med en blysektion i spetsarrangemanget som gjorde att spetsen kröktes eller gick av efter kastet och därmed slapp man riskera att få det i retur.
 
Top