Re: Sojut - en liten genomgång (lite OT)
"Någon som vet hur man gjorde på medeltiden - vissa bilder jag sett är på kämpar med spjut kombinerade med andra vapen. Jag inbillar mig att spjutet antingen kastades i förväg eller att det var något man använde till dess det blev mer personligt, då man blev tvungen att ta till andra vapen."
Det hela har att göra med att spjutet är ett vapen som är rätt lätt att ha sönder. Om spjutet går sönder så är det bra att ha något i reserv.
Kastspjut användes gladeligen av romarna, som hade diverse roliga trick för att se till att fienden inte kunde använda den. Det fanns ledade spjut eller spjut med böjda spetsar, som fastnade i kroppar eller sköldar. Därmed hindrade de fienden så att dessa blev sämre på att slåss (varvid man hade lättare att ha ihjäl dem med andra vapen), och fienden kunde inte kasta tillbaka dem.
Därefter användes inte kastspjut så mycket, annat än av kavalleri. Fram till högmedeltiden så användes spjut från hästryggen mest som ett kast- eller stickspjut, som man använde med ett överhandskast eller -stick. De led inte så mycket av att bli av med spjutet eftersom de ändå snart skulle vara därifrån.
Infanteriet kastade inte så ofta spjuten - de gömde sig oftare bakom sköldmurar och stack framåt genom eller över muren. Likförbannat så kunde spjuten lätt gå sönder, varför det var bra att ha ett vapen till.
Det är väldigt mycket prat om infanteri och kavalleri och liknande, och det är det gamla gnället från mig som spökar: med undantag av ett och annat jaktspjut så var spjut krigsvapen. I krig så ingår man i en här som slåss som en enhet. Det innebär att det inte enbart är Hagar och hans spjut, utan även Bjergs spjut, och Fredes spjut, och Thorwals spjut, och Karls spjut, och dessutom ska vi inte glömma Bjorns, Wulfs, Aesgars, Sigwars, Hrodgars och Löges sköldar och yxor, allihopa formerade i en prydlig linje med sköldarna låsta i varandra och spjuten stickande fram genom och över linjen...
...och den här egenskapen är en som väldigt ofta glöms bort i rollspel.
. Vi kombinerar vapnen med allt annat, kast, nedtagningar och svep. En poäng som jag tror är viktigt som du sade, är att strid borde hamna på marken oftare i rollspel. Jag vet inte om det är allmänt, men jag tror det är rätt sällsynt i många spel och spelgrupper. Speciellt det typiska slagsmålet känns om om det är väldigt stor chans att det hanmar där. Finns det bra regler för sådant i rollspel?
