Antonius Block
Veteran
(Hm, det här inlägget försvann litegrann bland flame-kriget i diskussionen nedan, så jag postar det som egen tråd... inlägget nedan är samma som detta: http://forum.rollspel.nu/showthreaded.ph...vc=1#Post142897)
Jag tycker Eon lyckas bra med att vara ett hyfsat välbalanserat och realistiskt spel. Att det skiljer lite i procentchans att lyckas för en extrem mästare och någon som "bara" är expert tycker jag inte är särskilt underligt.
För att ta ett konkret exempel. Flera här använder strid och slagsmål som exempel, men tänk er in i något mer jordnära, något som nästan alla gjort i praktiken... som t.ex. lirat innebandy.
Låt innebandymatchen vara striden och låt spelarna i ena laget vara Grand Master Ultra of Innebandy, säg Sveriges bästa lag, medans andra laget är ett gäng väldigt duktiga Korpen-lirare.
Jag tror att i en sådan match skulle även det bättre laget göra misstag, förmodligen även släppa in en del mål. Individuella misstag och "fummel" skulle ske på båda sidor. Vissa matcher skulle t.o.m. det sämre laget vinna. Sett över en längre tid skulle förmodligen dock det sämre laget vara chanslöst. Här skulle de där ynka procenten ta ut sin rätt.
"Men slagsmål och strider är ju något helt annat än en ynka bandymatch".
Är det? Man blir lätt lurad av Jackie Chans 1-man-mot-12-slagsmål som ser ut att vara lätta som en plätt, men dessa slagsmål är alltid väl koreograferade och inte särskilt realistiska. Förmodligen har de gjort både 1 och 15 omtagningar innan allt klaffar. Jag tror 2 personer utan större erfarenhet av kampsport relativt enkelt skulle kunna brotta ned både Jackie Chan och Mike Tyson i ett "vanligt" barslagsmål, utan koreografer eller domare och med stök och bök runt omkring. Förmodligen förvisso 2 rätt dumma personer, men i alla fall, och om Chan eller Tyson skulle lyckas få övertaget i slagsmålet skulle de vara rejält illa ute.
Så kort sagt, reglerna är nog tillräckligt realistiska för att ge en bra bild över ett faktiskt förlopp så som det skulle skett i vår egen verklighet, även om de givetvis innebär en grov förenkling av verkligheten.
Men... rollspelens verklighet är inte vår egen. Det som främst skiljer vår verklighet från Eons är förekomsten av magi. Med hjälp av magi kan man skapa ljus där det är mörkt, man kan förändra och försköna, skjuta eldblixtar och städa sin kammare. Magin gör saker som inte möjliga i vår verklighet möjliga i Eons.
Därför borde man också kunna tänka sig stridskonstmagi.
Magiska vapen är ett exempel på detta. Men varför skulle inte vapenmästaren som tränat i 50 år med sitt alvsmidda bredsvärd från tidernas begynnelse och lärt sig alla manövrar i läroboken, även han börja nudda vid magins fantastiska makt? En vapenmästare med FV 25 som möter en likvärdig vapenmästare som dessutom kan Astrotropisk Empati kommer att förlora. Om man i sin stridskonst blandar in vävandet av magi kommer man få en mycket kraftfull blandning. "Crouching Tiger Hidden Dragon" är ett exempel där de riktigt mäktiga krigarna uppenbarligen använder lite halvmagiska tricks för att lyckas med sina manövrar.
Vem vet, kanske finns det i någon gömd, mörk skog någonstans, en skola som lär ut sådana hemligheter... Det kanske ryktas om en mystisk krigare som vandrar omkring i Jargien och slåss för de fattiga. En ruskig motståndare, som lämnar ett os av svavel efter sig och brännmärken hos sina fiender. Ögon i nacken har han och en kvinna såg honom kasta eld ur munnen under månens sken en vindstilla natt. Ett underligt vapen bär han. Lätt som luft och med ett bananformat skaft längst fram och med magiska runor som det står Unihoc på sidan på... /images/icons/wink.gif
Summa summarum: spelkonstruktörernas vision av reglerna behöver inte stämma överens med ens egen - då ska man ändra dem. Men, vill man behålla regelverket intakt och ändå möjliggöra extremt bra (läs: "coola") krigartyper SKULLE man kunna blanda in lite magiska stridskonster i soppan. Det skulle t.o.m. kunna vara så att det naturliga nästa steget för en krigare i Eon med FV15 eller högre vore att lära sig magi. Om du ända ska spendera 10 år för varje FV du höjer i ditt vapen, så varför inte?
--
Block
Jag tycker Eon lyckas bra med att vara ett hyfsat välbalanserat och realistiskt spel. Att det skiljer lite i procentchans att lyckas för en extrem mästare och någon som "bara" är expert tycker jag inte är särskilt underligt.
För att ta ett konkret exempel. Flera här använder strid och slagsmål som exempel, men tänk er in i något mer jordnära, något som nästan alla gjort i praktiken... som t.ex. lirat innebandy.
Låt innebandymatchen vara striden och låt spelarna i ena laget vara Grand Master Ultra of Innebandy, säg Sveriges bästa lag, medans andra laget är ett gäng väldigt duktiga Korpen-lirare.
Jag tror att i en sådan match skulle även det bättre laget göra misstag, förmodligen även släppa in en del mål. Individuella misstag och "fummel" skulle ske på båda sidor. Vissa matcher skulle t.o.m. det sämre laget vinna. Sett över en längre tid skulle förmodligen dock det sämre laget vara chanslöst. Här skulle de där ynka procenten ta ut sin rätt.
"Men slagsmål och strider är ju något helt annat än en ynka bandymatch".
Är det? Man blir lätt lurad av Jackie Chans 1-man-mot-12-slagsmål som ser ut att vara lätta som en plätt, men dessa slagsmål är alltid väl koreograferade och inte särskilt realistiska. Förmodligen har de gjort både 1 och 15 omtagningar innan allt klaffar. Jag tror 2 personer utan större erfarenhet av kampsport relativt enkelt skulle kunna brotta ned både Jackie Chan och Mike Tyson i ett "vanligt" barslagsmål, utan koreografer eller domare och med stök och bök runt omkring. Förmodligen förvisso 2 rätt dumma personer, men i alla fall, och om Chan eller Tyson skulle lyckas få övertaget i slagsmålet skulle de vara rejält illa ute.
Så kort sagt, reglerna är nog tillräckligt realistiska för att ge en bra bild över ett faktiskt förlopp så som det skulle skett i vår egen verklighet, även om de givetvis innebär en grov förenkling av verkligheten.
Men... rollspelens verklighet är inte vår egen. Det som främst skiljer vår verklighet från Eons är förekomsten av magi. Med hjälp av magi kan man skapa ljus där det är mörkt, man kan förändra och försköna, skjuta eldblixtar och städa sin kammare. Magin gör saker som inte möjliga i vår verklighet möjliga i Eons.
Därför borde man också kunna tänka sig stridskonstmagi.
Magiska vapen är ett exempel på detta. Men varför skulle inte vapenmästaren som tränat i 50 år med sitt alvsmidda bredsvärd från tidernas begynnelse och lärt sig alla manövrar i läroboken, även han börja nudda vid magins fantastiska makt? En vapenmästare med FV 25 som möter en likvärdig vapenmästare som dessutom kan Astrotropisk Empati kommer att förlora. Om man i sin stridskonst blandar in vävandet av magi kommer man få en mycket kraftfull blandning. "Crouching Tiger Hidden Dragon" är ett exempel där de riktigt mäktiga krigarna uppenbarligen använder lite halvmagiska tricks för att lyckas med sina manövrar.
Vem vet, kanske finns det i någon gömd, mörk skog någonstans, en skola som lär ut sådana hemligheter... Det kanske ryktas om en mystisk krigare som vandrar omkring i Jargien och slåss för de fattiga. En ruskig motståndare, som lämnar ett os av svavel efter sig och brännmärken hos sina fiender. Ögon i nacken har han och en kvinna såg honom kasta eld ur munnen under månens sken en vindstilla natt. Ett underligt vapen bär han. Lätt som luft och med ett bananformat skaft längst fram och med magiska runor som det står Unihoc på sidan på... /images/icons/wink.gif
Summa summarum: spelkonstruktörernas vision av reglerna behöver inte stämma överens med ens egen - då ska man ändra dem. Men, vill man behålla regelverket intakt och ändå möjliggöra extremt bra (läs: "coola") krigartyper SKULLE man kunna blanda in lite magiska stridskonster i soppan. Det skulle t.o.m. kunna vara så att det naturliga nästa steget för en krigare i Eon med FV15 eller högre vore att lära sig magi. Om du ända ska spendera 10 år för varje FV du höjer i ditt vapen, så varför inte?
--
Block