Att "inte preppa plot" handlar ju inte om att inga händelser får vara förumbestämda. Isåfall hade ju rollspel under vissa historiska skeenden varit omöjliga ("jo, andra världskrigen kommer utspela sig på det sätt det gjorde oavsett vad ni gör, saker sker när de sker, men ni behöver fokusera på att ta er ut från Berlin nu, vad gör ni?"), utan det handlar om att för att plotten skall hända så måste spelarna agera på ett visst sätt, och om spelarna "gör fel" så blir det inget mera äventyr. En räls handlar ju inte om vad som händer, utan fungerar ju tvingande för vad spelare kan och inte kan (eller får och inte får) göra. I en räls är ju inte spelarna passagerarna på tåget, de är tågvagnen.
Ja, precis. Och då måste spelarna vara medvetna om att de förväntas agera på ett visst sätt. Eller, det är det enklaste sättet och, tycker jag, det schysstaste. Vissa föredrar olika illusionismtekniker för att få spelarna tillbaka till rälsen, men det är ju enklare att se till att spelarna vet vad som förväntas av dem. Om de vet att det finns en räls och att spelet går sönder om de råkar lämna den, så blir det ju lättare för dem att försöka se den rälsen och följa med den. Så slipper man både illusionism och tvingande tekniker som gör spelet tråkigt.
Att spelarna är med på att de inte har agens, helt enkelt.
Sedan kan man ju, om man vill rälsa med folk som mig, som kräver agens för att tycka att det är kul, försöka få in lite agens här och där, men som inte påverkar den huvudsakliga rälsen. (Jag är inte så intresserad av att diskutera termen "räls" här, utan tänker att det är tydligt utifrån tråden och hur ordet används i de länkade trådarna vad det betyder.) Så man kan rälsa huvudberättelsen, men tillåta små bitar av agens, framförallt gällande den egna rollpersonens berättelse, utan att det innebär att de kan besegra slutskurken i första akten. Skulle de försöka tycker jag att man gott kan säga "Alltså, skurken kommer att komma undan här; ni kommer inte att kunna besegra henne just nu". Och man kan ogilla det, men vet man om att det är så det funkar från början så kan man ju då säga att "Inte min kopp te; jag tror jag hoppar den här kampanjen".
Sedan, som sagt, finns det ju spelare som inte är så intresserade av agens, eller till och med aktivt inte vill ha det. Jag har spelat med sådana spelare, och det är ganska tråkigt, till exempel, eftersom de tycker att det är jobbigt och tråkigt att behöva ta beslut som påverkar berättelsen. Det är ju helt okej, såklart, och de har ju roligare i en rälsad berättelse där de kan hänga med på färden, slå ihjäl lite svartalfer, prata med en rolig röst och hänga på.
Sedan betyder det inte att all agens måste bort och att det är en dygd i sig. Mer att man kan rälsa en del, vara öppen med det, och folk kan fortfarande ha kul. Och om någon inte gillar det så kan man försöka dela ut lite agens i vissa delar som inte påverkar huvudrälsen, eller bara säga "Okej, det här spelet är inte för dig".
Det klassiska exemplet är ju
Montsegur 1244, som jag inte har några problem med att kalla hårdrälsat. Det finns en skriptad bakgrundshistoria, det finns högläsningstexter om vad som händer, inget rollpersonerna gör kan påverka detta, och det finns till och med högläsningstexter som inkluderar rollpersonernas handlingar och säger direkt vad de gör. Det är rälsning, och i den delen finns ingen agens alls.
Sedan finns det en massa agens i att spela ut rollpersonernas tankar och reaktioner om vad som händer, och deras interaktion med varandra. Och det är såklart det som är berättelsen. Det är det spelet handlar om. Så det är en berättelse som är hårdrälsad på en nivå (det större skeendet) och helt öppen på en annan (rollpersonernas tankar och diskussioner). Och om den som spelar Pierre Roger säger "Jag tar alla våra soldater och rider ut för att möta dem. Vi ska bryta oss igenom eller så dör vi i försöket så går spelet sönder. Pierre Roger får inte göra så, för han kan inte dö innan slutscenen, och heller inte lämna Montsegur eller bryta belägringen. Han
måste agera på ett visst sätt. Men det är inget problem, eftersom Pierre Rogers spelare vet om detta, och Pierre Roger kommer därför inte att försöka göra det. Hade det varit ett spel med spelledare och scenariot bara hade antagit att han inte gör det, då hade det varit ett potentiellt problem. Men eftersom det är öppet och tydligt så är det inte det.
Men ja, att diskutera innebörden av ordet "räls" har ju gjorts till döddagar, och hälften säger att "om det per definition är negativt så är det ett meningslöst koncept" och andra hälften säger "om det inte per definition är negativt så är det ett meningslöst koncept". Den diskussionen har vi haft förr, och inget koncensus kommer att komma från ännu en tråd om det. Men det är ju tydligt att OP i den här tråden inte ser det som något nödvändigtvis negativt, så då känns det som att man kan ta OP:s sätt att använda ordet som en arbetsdefinition i den här tråden.
