Bäst idéer

[JohanL]

Vilka rollspel är det vi pratar om? Jag kan ha haft otur, men ganska många publicerade äventyr jag läst har varit dåliga, i mina ögon. I varje fall inte på text-nivå något speciellt, även om det förstås är creddigt att skriva färdigt en text över huvud taget.

Det råder nog inget underskott på dåliga hemmabyggen heller.

 

[Quadrante]

Mängden dåliga [insert] är större än mängden bra. Nöjet att uppleva/läsa/delta i de som är bra är tillfredsställande. Men inte lika kul som att få göra det själv (eller vara med och bidra till det, även när det blir skit).

 

[JohanL]

Om vi tänker oss att det är så att spelledare i allmänhet är bättre på att kläcka idéer som passar den egna spelgruppen - vad betyder det för hur man ska skriva rollspel? Är poängen med den här tråden att de skrivna texterna behöver vara mer öppna? Eller mer definitiva, färdiga?

Jag tycker att The Dracula Dossier till Night's Black Agents är en sällsynt välgjord kampanjmodul. Den innehåller vertygen och idéerna (platser, personer, organisationer, händelser), men lämnar spelandet väldigt öppet.

Eftersom jag spelar Törnetronen just nu kan jag inte ha några åsikter om vad som står i den och vad som är SL, men den verkar i alla fall vara väldigt öppen för att rollpersonerna både kan vilja och kan göra väldigt olika saker och försöker hantera att utfallen genuint kan bli väldigt olika. Ett gäng barbarer kommer att få en fundamentalt annorlunda kampanj inom samma publikation som ett gäng devota soldyrkare.

Sämst är det när scenariot antar att rollpersonerna tänker göra vissa saker och inte håller öppet för annat. Det är vad vi kalla rälsning. Ett bra sätt att undvika det är att konstruera situation snarare än att konstruera handling.

 

[JohanL]

Mängden dåliga [insert] är större än mängden bra.

Sturgeon's law - Wikipedia

en.wikipedia.org

Nöjet att uppleva/läsa/delta i de som är bra är tillfredsställande. Men inte lika kul som att få göra det själv (eller vara med och bidra till det, även när det blir skit).

Här är nog där vi tycker genuint olika. Jag spelar betydligt hellre en bra publicerad kampanj än ett dåligt hemmabygge.

 

[Quadrante]

Jag spelar hellre figurfältslag med egenmålade figurer än köpta färdigmålade, av samma anledning. För mig är skapandet halva nöjet.

Men som sagt, om det är vad som krävs (minimalt eget skapande) för spel, så accepterar jag det också.

 

[erikt]

Idéer har alla. Idéer går det tretton på dussinet av. Idéer i sig är sällan unika eller värdefulla.

Att gå från idé till en konkret produkt - i det här fallet rollspelsäventyr är inte fullt så enkelt.
Dels så bör man då ha en idé som passar för ett äventyr. Dels så krävs det en massa jobb för att omvandla idén till ett färdigt äventyr som går att spela.

Erfarna äventyrsskribenter har nog en fördel i bägge avseendena. Dels så är de antagligen bättre (av ren erfarenhet om inte annat) på att bedöma vilka idéer som passar till att bli äventyr, och vilka som inte gör det.
Dels så kan de hantverket att omvandla en lös idé till ett färdigt äventyr.

 

[erikt]

Om vi tänker oss att det är så att spelledare i allmänhet är bättre på att kläcka idéer som passar den egna spelgruppen - vad betyder det för hur man ska skriva rollspel? Vad bör ändras? Behöver texterna bli mer öppna? Eller mer definitiva, färdiga?

Spelledare är naturligtvis bättre på att kläcka idéer som är anpassade till den egna spelgruppen. Egentligen självklart eftersom utomstående inte vet hur en given spelgrupp ser ut.

I en del spel går det att göra ganska bra antaganden om hur rollpersonerna i en viss spelgrupp ser ut. Då är det relativt enkelt att skriva äventyr som passar hyfsat till de flesta grupper.

I andra spel så kan spelgruppens sammansättning variera enormt. I en grupp så är nästan alla stridsmördarmaskiner medan i en annan så är det ingen rollperson som är anpassad för strid. Då blir det genast svårt att skriva äventyr som kan användas av alla grupper.

 

[JohanL]

I andra spel så kan spelgruppens sammansättning variera enormt. I en grupp så är nästan alla stridsmördarmaskiner medan i en annan så är det ingen rollperson som är anpassad för strid. Då blir det genast svårt att skriva äventyr som kan användas av alla grupper.

En genväg där kan vara att se till att allt kan lösas med strid och allt kan lösas utan strid.

(De alternativen behöver inte vara lika rimliga i varje situation. Troligtvis får man en del rätt jobbiga strider om det är ens enda form av problemlösning.)

 

[entomophobiac]

Idéer är inte något man bara har eller inte har, helt friflytande. De uppstår när man jobbar och tänker kring något. Det publicerade äventyret har antagligen bättre idéer inte på grund av att författaren är ett kreativt geni i någon sorts romantisk ådra, utan för att en himla massa jobb, intellektuellt och kognitivt, jobb lagts ned på det, betydligt mer än (i alla fall en genomsnittlig) hemma-SL har lagt på sin äventyrsdesign

Som sagt så kommer vi från helt olika håll i den här frågan. Och det är helt okej. Men jag har svårt för att hålla käften så jag svarar ändå.

Idéer är inte något en "bara har"? Jag håller inte med här. Idéer kan dyka upp när som helst. Rising skrev ju några kolumner han kallade "Risings dusch", för att han fick mycket idéer i duschen. De kommer lite när de känner för. Ibland objudna, ibland som frukten av ett långt brainstormingmöte eller att du glodde på en spännande film igår. För dig kommer de bästa idéerna kanske genom processen som krävs för att genomarbeta en text—för mig kommer idéer objudna mest hela tiden, och antingen gör jag något av det direkt eller så glöms de sannolikt bort.

Likadant idén att mer arbete nedlagt på något leder till högre kvalitet, det håller jag inte heller med om. Regalskeppet Wasa involverade tusentals personer och tog något år i anspråk, men båten åkte ändå bara en dryg kilometer innan den sjönk.

Ett intressant sidospår är väl för övrigt varför spelledaren ska behöva axla allt idéansvar. Spelare har ju också idéer. Men annan diskussion givetvis.

Rollspelare har massor med skitcoola idéer, är min erfarenhet!

 

[Lemur]

Dessutom är idéen 1% av utförandet. 99% är vanligt jäkla hantverkskunnande. Det är där de flesta faller. Det kräver tid och uthållighet. Och det är där man ser skillnad på professionella utövare och glada amatörer.

Med idéer? Det är lätt!

+1 på detta.
Alla kan ha en idé. Det är att arbeta ut den som är svårt och tar en massa tid.

 

[entomophobiac]

Alla kan ha en ide. Det är att arbeta ut den som är svårt och tar en massa tid.

Om målet är att publicera, absolut och 100%. Om det däremot är något vi ska spela hemma hos Kompis #13 ikväll så är det där arbetet inte längre samma sak. Det kan vara vad som uppstår i vår grupp.

Måste rollspel ha tygkartor i A2, handmålade plastfigurer, eller 128-sidiga hårdpärmsäventyr med skitsnygga omslag; ja, då är det ju ingen tvivel om att den publicerade äventyrsförfattaren kommer leverera. Men då har vi ju flyttat målstolparna och bestämt oss för att vi måste ha dessa artefakter. (Inget du sa; bara ett exempel.)

Hemma hos Kompis #13, där kan någon komma på en cool premiss och sen spelar vi. Resten är upp till oss själva. Ingen behöver göra något "arbete" alls, annat än att spela rollspel.

 

[Lemur]

Om målet är att publicera, absolut och 100%. Om det däremot är något vi ska spela hemma hos Kompis #13 ikväll så är det där arbetet inte längre samma sak. Det kan vara vad som uppstår i vår grupp.

Måste rollspel ha tygkartor i A2, handmålade plastfigurer, eller 128-sidiga hårdpärmsäventyr med skitsnygga omslag; ja, då är det ju ingen tvivel om att den publicerade äventyrsförfattaren kommer leverera. Men då har vi ju flyttat målstolparna och bestämt oss för att vi måste ha dessa artefakter. (Inget du sa; bara ett exempel.)

Hemma hos Kompis #13, där kan någon komma på en cool premiss och sen spelar vi. Resten är upp till oss själva. Ingen behöver göra något "arbete" alls, annat än att spela rollspel.

Jo men, om vi nu bortser från den fina tygkartan, så kan det finnas välgjorda tabeller, intressanta SLP, unika platser, kartor, rykten, menyer på värdshuset som fördjupar världsbygget, välskrivna dikter med som står skrivna på de gamla ruinernas väggar, handouts, särskilda monster med spelvärden, osv osv. Sånt där tar tid att göra, för den som gillar sånt.

Edit: och dessa saker kan betraktas som en utarbetad del av själva idén.

 

[Christoffer]

Alltså vi har ju bevis där ute för en objektiv bedömning.

Bevis A: samtliga publicerade äventyr jag stött på. Bevis B: Mina egna.

Inget publicerat har någonsin överträffat de roligaste egna sakerna jag spelat, knappt att de ens kan mäta sig med de mest mediokra egna idéerna man haft. De kan inte det för de är någon annans slätstrukna ska passa vem som helst-äventyr. Och de har ett objektivt större värde för att jag grävt ner kreativitet i det hela och skapat något. Detta trots att det är en idé nedskriven i Google docs, aldrig renskriven, men karta ritas i blyerts under spelmöten och med SLP stats som kommer från något mediokert publicerat mellanmjölkigt.

Och ska jag vara är allvarlig så: ja, publicerade äventyr är en stark del av varufieringen av det kreativa med rollspel. Det är ett stort problem att tro att någon har bättre idéer för att de är publicerade (och inte att de är publicerade igen för att de redan varit publicerade femtioelva gånger). Vi skulle behöva en riktig punkrörelse inom hobbyn, en som inte kan formge eller ens stava till InDesign, inte formulera sig sammanhängande eller illustrera för fem öre men som brinner för att kräka ut sig idéer och spel och tankar och inte låter sig hindras.

 

[Christoffer]

Jo men, om vi nu bortser från den fina tygkartan, så kan det finnas välgjorda…

Ja man är väl olika. För mig så: En tygkarta signalerar för mig att just alla de sakerna antagligen inte finns, någon har satsat på yta och att få en kickstarter att gå runt, inte att skapa något som kan nyttjas vid spelbordet.

 

[Lemur]

Ja man är väl olika. För mig så: En tygkarta signalerar för mig att just alla de sakerna antagligen inte finns, någon har satsat på yta och att få en kickstarter att gå runt, inte att skapa något som kan nyttjas vid spelbordet.

Absolut! Det var @entomophobiac som började snacka om tygkartor.

 

[Mogger]

Men hörrni, det finns ju inget motsatsförhållande här. Man kan älska sina egna idéer samtidigt som man älskar andras genomarbetade idéer. Vi behöver faktiskt inte välja.

Jag vet inte hur det är med er men jag har både fler egna idéer och välproducerade äventyr än jag kommer hinna spela. Och jag tänker ändå både komma på FLER egna idéer och producera FLER kommersiella alster.

Ni kan ju försöka stoppa mig!

(tygkartor har jag dock kategoriskt sagt nej till, än så länge, trots att rätt många frågar efter dem)

 

[God45]

Ja, som publicerad äventyrsförfattare är alla min idéer bättre än idéerna från de opublicerade massorna. Deras skapelser är som smuts framför mina stora och mäktiga motsvarigheter! Jag sitter på min tron, högre än månen, och dömmer deras tarvliga försök. ”Ha” säger jag och dricker mitt vin ur de opublicerades skallar.

Nah, det är bullshit hela skiten. Bra saker är bra oavsett vem som gjort dem. Och en skit är en skit även om den kommer från en gyllene röv.

Häromdagen spellede jag en hel dungeon baserad på min diskmaskin. Fattar ni hur dålig idé det var?

 

[Quadrante]

För min del är det detsamma om det är köpt eller kompis #13 som hittat på äventyret vi spelar ikväll. Får jag inte vara med och skapa är bägge lika dåliga.

Är det jag som är hemmapulande kompis #13 som spelleder mitt egenskapade äventyr är jag rätt nöjd. Men av erfarenhet så vill jag inte vara den som negligerar de andras skapande. Så jag får se till att inkludera samskapande vid bordet, åtminstone vara öppen för det om önskan finns.

 

[Rickard]

Om vi tänker oss att det är så att spelledare i allmänhet är bättre på att kläcka idéer som passar den egna spelgruppen - vad betyder det för hur man ska skriva rollspel? Vad bör ändras? Behöver texterna bli mer öppna? Eller mer definitiva, färdiga?

Hade gärna sett en egen tråd kring detta, om min egen inte gränsar till samma ämne.

 

[JohanL]

För min del är det detsamma om det är köpt eller kompis #13 som hittat på äventyret vi spelar ikväll. Får jag inte vara med och skapa är bägge lika dåliga.

Är det jag som är hemmapulande kompis #13 som spelleder mitt egenskapade äventyr är jag rätt nöjd. Men av erfarenhet så vill jag inte vara den som negligerar de andras skapande. Så jag får se till att inkludera samskapande vid bordet, åtminstone vara öppen för det om önskan finns.

Det här är en bra poäng - din input som spelare är helt frikopplad från vem som skrivit äventyret. Om något är nog risken större att rälsas om SL inte klarar av att mörda sina älsklingsscener. Det publicerade äventyret har antagligen haft mer tid att tänka igenom alternativa händelseförlopp.