Basenanji
Postd20modernist
- Joined
- 4 Nov 2002
- Messages
- 9,296
Igår snackade jag och några andra om rollspel. De hade många intressanta synvinklar och idéer och jag skulle verkligen vilja höra vad ni anser.
Jag kan ibland ge bilden av mig själv som en koboldig, powergejmande nostalgiker. Det är inte helt sant, jag kan visst spela annat och på andra sätt. Och jag är definitivt nyfiken på andra spelstilar och spel.
Vi pratade lite om realistiska rollspel och om suspension-disbelief. Diskussionen handlade bl a om att det var konstigt att ett magiskt vapen (som i spelet skulle vara kraftfullt) kunde ha begränsningar! Jag kan tycka att det är rimligt att en sak/vapen/besvärjelse har "ologiska" begränsningar därför att det motsvarar en sorts balans i spelet.
(Tänk er att vi har ett monster som är ovanligt farligt, för det kan bara dödas av en speciell stav/wand/whatever.)
Om min "Wand of Mighty Lightning Bolts" tar slut; tja då får jag väl skaffa en ny?
Att det kan finnas flera sådana mäktiga artefakter i spelvärlden har jag inga problem med, det ingår liksom i spelet.
Trots allt så handlar det här väl om vilka begränsningar man ska ställas inför som spelare? Eller kanske om vilken sorts utmaning som är kul att spela? För min del kan jag lätt skaka bort det orimliga i att ett magiskt vapen innebär någon sorts logiskt fel- om det är välbalanserat i spelet.
Mina vänner verkar resonera annorlunda. Om något är för ologiskt, tja då går det inte att spela hursomhelst.
Hur tänker ni? Är det rätt att ha med en "Shiny mace of Mighty Powers" som iofs bara kan användas tre gånger och dessutom inte laddas upp igen. Trots att det heter "charges" (vilket antyder att man borde kunna ladda upp vapnet...)?
Kort sagt: Varför är det ok/inte ok att göra våld på logiken/realismen i ett rollspel? Vad kan man se mellan fingrarna med? Varför just det?
/Basenanji
Jag kan ibland ge bilden av mig själv som en koboldig, powergejmande nostalgiker. Det är inte helt sant, jag kan visst spela annat och på andra sätt. Och jag är definitivt nyfiken på andra spelstilar och spel.
Vi pratade lite om realistiska rollspel och om suspension-disbelief. Diskussionen handlade bl a om att det var konstigt att ett magiskt vapen (som i spelet skulle vara kraftfullt) kunde ha begränsningar! Jag kan tycka att det är rimligt att en sak/vapen/besvärjelse har "ologiska" begränsningar därför att det motsvarar en sorts balans i spelet.
(Tänk er att vi har ett monster som är ovanligt farligt, för det kan bara dödas av en speciell stav/wand/whatever.)
Om min "Wand of Mighty Lightning Bolts" tar slut; tja då får jag väl skaffa en ny?
Att det kan finnas flera sådana mäktiga artefakter i spelvärlden har jag inga problem med, det ingår liksom i spelet.
Trots allt så handlar det här väl om vilka begränsningar man ska ställas inför som spelare? Eller kanske om vilken sorts utmaning som är kul att spela? För min del kan jag lätt skaka bort det orimliga i att ett magiskt vapen innebär någon sorts logiskt fel- om det är välbalanserat i spelet.
Mina vänner verkar resonera annorlunda. Om något är för ologiskt, tja då går det inte att spela hursomhelst.
Hur tänker ni? Är det rätt att ha med en "Shiny mace of Mighty Powers" som iofs bara kan användas tre gånger och dessutom inte laddas upp igen. Trots att det heter "charges" (vilket antyder att man borde kunna ladda upp vapnet...)?
Kort sagt: Varför är det ok/inte ok att göra våld på logiken/realismen i ett rollspel? Vad kan man se mellan fingrarna med? Varför just det?
/Basenanji