Både drakborgen, Arkham Horror och Sagan om Ringen är helt och hållet brädspel, och rollspelande får man ha ett rejält skohorn för att få in. Däremot kan man lära sig saker av dem om man vill skapa ett rollspel eller en spelstil där ingen är spelledare.
De två varianter jag ser är antingen universalis-varianten, som jag skulle säga finns i oskrivna blad, och lite grann i the Roach (har inte spelat det så mycket, så jag kan inte egentligen uttala mig, speciellt eftersom Genesis tog en sån ledarroll i alla fall, även om det inte var en skriven spelledare). Där kommer allt som ska in i spelet från spelarna, och från varje spelare i ungefär lika hög grad. Man hittar på saker åt varandra, hittar på alla konflikter, löser dem, osv. Spelledarrollen utslagen på alla helt enkelt.
Den andra varianten är den som inte finns så mycket i rollspel, men som styr de tre brädspelen samt spel som trygg-torkel och soloäventyrsböcker. Arkham horror är det jag kan bäst, så jag utgår från det: där finns det i princip en spelledare, men han är helt automatiserad. Varje runda ska en ny portal öppnas någonstans i staden, och moster ska komma ut, och monstren i staden ska ströva runt och anfalla folk, vädret ska förändras, Cthulhu ska komma ett steg närmare att vakna, osv. Men allt detta sköts genom ett Mythos-kort som någon drar och läser upp. När vi spelqar det brukar en spelare vara Mythos-mästare utöver sin vanliga spelarroll, och sköta allt det här själv, och man skulle kunna dra detta hela vägen och faktiskt ha en spelledare som inte är med spelarna, utan bara sköter all Mythos.
Jag tror att det skulle gå att göra ett rollspel enligt den modellen, men det skulle nog behöva vara mer brädspeligt än vanligt, eftersom man måste kunna få fram precis allt det som vanligtvis är input från spelledaren genom någon form av kort eller slumptabeller.
Det sagt tror jag att oskrivna blad är ungefär vad du är ute efter, så länge alla är överens om hur det ska spelas: skit i spelledarknappen och säg helt enkelt att den som först kommer på något slänger fram det som en intrig, och kör därifrån. Så länge man inte har ett klassiskt grottröj-party utan lite mer splittringar och olika riktningar i gruppen så blir det ganska naturligt vem som säger emot vem och när det blir konflikter. Men samberättande blir det ju, och om det inte är det du vill ha vet jag inte.