Eggnot said:
Att inte VILJA jobba och få bidrag är ingen jävla mänsklig rättighet.
Artikel 22:
"Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser."
Jag ser inget villkor som säger att man måste vara villig att jobba för att det artikeln talar om.
Artikel 23 talar om att ha rätt till arbete och fri sysselsättning, men säger heller inget om motprestationer.
Artikel 25: "1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.
2. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet."
Inte heller där finns någonting villkorat.
Så jo, att ha en social grundtrygghet är en mänsklig rättighet, om man ser till FN's deklaration av dessa. Oavsett om man vill eller kan arbeta.
Eggnot said:
Hade du nöjt dig med att skriva "kan" tror jag få argumenterar emot dig men när du utökar det till att inte vilja jobba visar du bara vilken världsfrånvänd samhällssyn du har. Det skall aldrig vara okej att säga "jag vill inte", lägga sig framför TV:n och leva på resten. Att ens jämföra det med samhällets ansvar att värna och hjälpa behövande är fanimej skamligt.
Om något är världsfrånvänt så är det insisterandet att vi nödvändigtvis måste jobba så mycket som vi gör - att 40-timmarsvecka och låg arbetslöshet är att föredra, gärna i kombination.
Möjligheten till fritid är definitivt en av fördelarna med det moderna specialistsamhället. Ju mer samhället utvecklats, desto mindre har vi behövt jobba (8 timmars arbetsdag är ganska nytt).
Så länge det som behövs för att alla ska kunna ha en hyfsad levnadsstandard produceras, ser jag inte varför fler än nödvändigt skulle behöva arbeta, och definitivt inte 40-timmarsveckor. Att alla ska arbeta kan inte vara ett självändamål, liksom.
Att tro att man bara kan bidra till samhället genom att arbeta är bisarrt, och att tycka att personer med vissa åsikter förtjänar att svälta ihjäl tycker jag inte är förenligt med ett civiliserat samhälle.
Jag tar alla gånger en soffliggande arbetslös som engagerar sig ideellt eller liknande än en "entreprenör" som hittar på nya behov och sätt att lura folk på pengar.