Nekromanti Brukar ni spela på kulturer?

IcarusDream

Anti-populist
Joined
9 Jan 2007
Messages
1,049
Location
Carapalea
Som titeln frågar. Brukar ni (du och/eller din spelgrupp) spela på olika kulturella drag som beskrivs i världsbeskrivningar?

Jag tycker kulturer och kulturella egenheter är det mest intressanta i världsbeskrivningar. Att folkslaget X aldrig äter ost pga en långvarig konflikt med folkslaget Y som är de som gör osten traditionellt i landet. Eller om det står i fluffet att folkslag Q aldrig använder svärd, utan bara yxor, fasten det inte finns något i reglerna som förbjuder det. Sådana saker.

Jag har stött på många olika sorters spelare som både gör detta och inte. Vissa spelar alla folkslag likadant, vissa orkar inte ens lära sig namnen på folkslagen (hade en spelare i min EON-kampanj som alltid refererade till auserna som "indianerna"), och vissa som läser alla texter och lär sig all kultur för spelet.

Hur ser det ut för er?
 

.113

Swashbuckler
Joined
8 Feb 2012
Messages
2,660
Location
norrlänning
Jag gillar kultur, det är ju en del av det som gör världen levande. Men det är klart att det beror på vad man spelar, men skulle jag t.ex. spela Eon så skulle jag absolut lära mig så mycket jag kunde för att passa in i rollen.

Skulle jag spela en karaktär från folkslaget Q som aldrig använder svärd, men jag väldigt gärna ville ha ett svärd så skulle jag köra med svärd, menbara om jag skulle komma på en bra anledning.
 

IcarusDream

Anti-populist
Joined
9 Jan 2007
Messages
1,049
Location
Carapalea
.113;n134726 said:
Skulle jag spela en karaktär från folkslaget Q som aldrig använder svärd, men jag väldigt gärna ville ha ett svärd så skulle jag köra med svärd, menbara om jag skulle komma på en bra anledning.
Jo, precis. Kan man hitta på en bra storyanledning så kan det bli bra.

Jag menade mer då vissa slentrianmässigt verkar ha inställningen "Jag spelar mina alver på samma sätt som jag gjorde 1986".
 

Landrim

Warrior
Joined
21 May 2013
Messages
251
IcarusDream;n134723 said:
Som titeln frågar. Brukar ni (du och/eller din spelgrupp) spela på olika kulturella drag som beskrivs i världsbeskrivningar?

Jag tycker kulturer och kulturella egenheter är det mest intressanta i världsbeskrivningar. Att folkslaget X aldrig äter ost pga en långvarig konflikt med folkslaget Y som är de som gör osten traditionellt i landet. Eller om det står i fluffet att folkslag Q aldrig använder svärd, utan bara yxor, fasten det inte finns något i reglerna som förbjuder det. Sådana saker.

Jag har stött på många olika sorters spelare som både gör detta och inte. Vissa spelar alla folkslag likadant, vissa orkar inte ens lära sig namnen på folkslagen (hade en spelare i min EON-kampanj som alltid refererade till auserna som "indianerna"), och vissa som läser alla texter och lär sig all kultur för spelet.

Hur ser det ut för er?
Jo jag brukar också spela på kulturer, det ger ett visst djup i karaktärerna och gör även att de känns mer levande. Det kan också skapa intressanta situationer i spelet när en spelare grundar sin karaktärs beslut på dess kultur. Jag menar rent realistiskt så är det svårt att växa upp i en kultur utan att formas av den. Även om man kanske motsätter sig sin kultur så gör man ju alltid det av en anledning.

Sen kan jag tycka att det är lite respektlöst mot spelledaren om denne har skapat en kampanjvärld och lagt ner tid och energi på att hitta på en religion eller kultur som genomsyrar kampanjvärlden och spelarna bara låtsas att de inte är en del av den världen.

När jag läser ett rollspel och speciellt när jag läser om kulturerna i spelet så utgår jag alltid från att det som står skrivet är normen i spelvärlden och att det finns undantag till den. Men vill man bryta mot normen så bör man hitta på en bra anledning till varför man gör det, inte bara för att man inte orkar sätta sig in i spelvärlden.
 

IcarusDream

Anti-populist
Joined
9 Jan 2007
Messages
1,049
Location
Carapalea
Landrim;n134735 said:
Sen kan jag tycka att det är lite respektlöst mot spelledaren om denne har skapat en kampanjvärld och lagt ner tid och energi på att hitta på en religion eller kultur som genomsyrar kampanjvärlden och spelarna bara låtsas att de inte är en del av den världen.

När jag läser ett rollspel och speciellt när jag läser om kulturerna i spelet så utgår jag alltid från att det som står skrivet är normen i spelvärlden och att det finns undantag till den. Men vill man bryta mot normen så bör man hitta på en bra anledning till varför man gör det, inte bara för att man inte orkar sätta sig in i spelvärlden.
Amen!
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,527
Location
Göteborg
Jag spelar ju sällan spel med spelvärldar, men nu sätter vi igång (när vi nu lyckas sätta igång) en Den yttersta domen-kampanj, och där blir ju kulturellt spel en stor poäng, eftersom spelet går ut mycket på religiösa och ideologiska konflikter. Det finns också spel som är bra på att skapa intressanta kulturer under spel, som vas & Starlit. Jag skulle väldigt gärna spela mer av det spelet och se hur detta utvecklas. För att vara ett spel som får plats på några visitkort så är det otroligt hur man inte kan få in allt under ett spelpass.
 

Ram

Skev
Joined
11 May 2004
Messages
5,570
Location
Slätta
Jag spelar väldigt mycket med andra kulturer, men de ter sig mycket olika beroende på i vilka scenarion jag spelar dem.

I mer vanliga scenarion så är kulturerna oftast ganska tunna, ett mindre antal särdrag ovanpå en pastish av en "känd" kultur från vår värld allt som oftast.

I culture gaming-scenarior vill jag utforska kulturen och då pratar vi oftast om krockar mellan den egna kulturen och en annan.
 

Björn den gode

Swashbuckler
Joined
5 Jun 2001
Messages
3,429
Location
Göteborg
Stämmer min känsla att ni som spelar på kulturer och skrivit i den här tråden anser att ni spelar 'bättre' än de som inte gör det?
 

Dante

Bäst i Sverige på rollspel
Staff member
Joined
17 May 2000
Messages
9,966
Location
Stockholm
MINIMODERERING

Björn den gode;n134748 said:
Stämmer min känsla att ni som spelar på kulturer och skrivit i den här tråden anser att ni spelar 'bättre' än de som inte gör det?
Jag tror att du övertolkar och önskar helst att detta sidospår inte utforskas vidare.

(Bortsett från det uppenbara i att de flesta troligen spelar på det sätt de själva tycker är bäst för dem – annars skulle de väl spela annorlunda.)

Move along.
 

Landrim

Warrior
Joined
21 May 2013
Messages
251
Björn den gode;n134748 said:
Stämmer min känsla att ni som spelar på kulturer och skrivit i den här tråden anser att ni spelar 'bättre' än de som inte gör det?
Nej det är inte så jag menar, det jag syftar på är att det är respektlöst mot spelledaren att spela som om det inte existerade någon kultur där det uppenbarligen finns en (samma sak gäller alla andra element i ett rollspel)
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Om jag culturegejmar är det liksom poängen med den sortens rollspel. Om jag grottröjer är det i bästa fall krydda och i värsta fall party-dödande.

En gång i tiden var jag djupt inne i culturegejmande, men numera är jag mer intresserad av personen bakom. Visst har personen en kulturell bakgrund, men ståryn om personen är mer intressant än återgivandet av kulturen.
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
12,601
Location
Ludvika
Jag är en sån som gärna vill spela på kulturena som presenterats om spelvärlden, och gärna ser att resten av gruppen också gör det. Samtidigt tycker jag inte att det roligaste med rollspel är att utforska kulturer, och tittar man på en kultur så hittar man alltid massor av (ibland väldigt extrema) undantag från den kulturen.

Följdaktigen försöker jag att aldrig låta kulturen stå ivägen för vad jag eller någon annan vill spela. I första hand försöker jag hitta ett sätt att få till det jag eller andra är ute efter inom den kultur som presenterats på ett så naturligt sätt som möjligt, men annars tenderar jag att acceptera att detta helt enkelt får vara något ganska avvikande.

Men det här är en anledning till att jag inte gillar allt för låsta spelvärldar. Om nu en spelare är fast besluten om att dvärgar måste ha skägg, måste vara buttra och måste bo i grottor så vill jag ha utrymme i spelvärlden att stoppa in en sån klan nånstans som rollpersonen kan komma ifrån, även om normen för dvärgar i den världen istället är renrakade och bor i trähus.

Jag avskyr när ett spel försöker tvinga mig att rätta mig efter spelvärldens normer, men jag uppskattar att de normerna finns, så att säga.
 

Ram

Skev
Joined
11 May 2004
Messages
5,570
Location
Slätta
Björn den gode;n134748 said:
Stämmer min känsla att ni som spelar på kulturer och skrivit i den här tråden anser att ni spelar 'bättre' än de som inte gör det?
Nej, din känsla stämmer inte. Obligatoriskt "för mig/i mitt fall" skall antas ingå i denna del och alla andra delar av posten. ;)

Kulturerna är ett verktyg. I vissa fall bidrar de med att sätta färg på saker och ting eller att kunna spänna upp förutsättningar att bryta mot. Det ger färg åt berättelsen när någon bryter av och därmed så är det kanske lite tråkigare att inte ha så mycket att bryta av emot. I andra fall är den en del av mysteriet. Man utforskar förutom sin egen och andra personer/aktörer/händelser även kulturen. Kulturen i sig är ett hinder och en möjlighet.

Jag anser inte att det finns skäl att jämföra verktyg. Användbarhet beror på vad man vill skapa, vad man vill uppnå, vad man vill spela.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Björn den gode;n134748 said:
Stämmer min känsla att ni som spelar på kulturer och skrivit i den här tråden anser att ni spelar 'bättre' än de som inte gör det?
Nä. En gång i tiden stämde det, då när jag saknade ödmjukhet.

Men nu är jag perfekt! :cool:
 

.113

Swashbuckler
Joined
8 Feb 2012
Messages
2,660
Location
norrlänning
Björn den gode;n134748 said:
Stämmer min känsla att ni som spelar på kulturer och skrivit i den här tråden anser att ni spelar 'bättre' än de som inte gör det?

Absolut! Jag tycker att alla som inte gör det medvetet trollar :p

Nä, men för mig är det en sak som gör att det får mer känsla för mig. Sen hade jag nog ansett, som SL, att om någon spelar ett folk t.ex. som aldrig använder svärd och den spelaren nödvändigtvis måste ha svärd och vägrar ens försöka hitta på en anledning, så skulle jag bli ganska negativt inställd. Jag hävdar fortfarande att SL som lägger ner tid på story, folk och värld och allt, förtjänar så pass mycket respekt att man också hör på vad den hittat på. Om spelaren fullständigt skiter i vad SL hittar på, då är det fair-game för SL att å andra sidan helt skita i den spelaren också.
Men rimligen har jag inte träffat på så många sådana spelare som fått fram den reaktionen utan snarare är det "mjo jag ville ju ha ett svärd men kommer inte på någon bra anledning" så skulle jag ju istället gå in och hjälpa till med någon lösning som passar.

Om inställningen är "Jag ska ha svärd" och "Äh, jag bryr mig inte varför" så skulle jag antingen säga Nej, spela i en annan grupp då, eller något annat liknande.

Om någon inte konstant snackar bondska bara för att de kommer från bondeland så bryr jag mig inte. Men lite respekt ska man ha ;)
 

Björn den gode

Swashbuckler
Joined
5 Jun 2001
Messages
3,429
Location
Göteborg
Jag tycker det är jätteroligt att spela på kulturer och gillar verkligen det som brukar kallas för 'högupplöst' spel, där alla medverkande är så pass bekanta med kulturen att även små avvikelser kan uppmärksammas. För att nå dit så skulle jag säga att det i lajvsammanhang kräver kulturworkshops innan (vilket i förekommande fall brukar handla om allt mellan ett par timmar till en hel helg) för att kalibrera kulturen så att vi vi vet att vi har en gemensam bild av den.

På samma sätt så tänker jag med rollspel, att det är spelets uppgift att se till så att kulturen fungerar och att det fokuserar på det som är viktigt. Här tycker jag Prime Time Adventure är ett bra exempel där det ingår att först ha ett pitch-möte där tema bestäms och även rollerna diskuteras. Andra exempel är spel som Montsegur 1244, Dream Asqew, Carolina DeathCrawl där högläsning av allt som en behöver veta ingår i reglerna. Här blir det dock inte högupplöst på samma sätt just eftersom en inte har haft tillräckligt med tid att diskutera detaljer utan det blir ganska lågupplöst spel med en gemensam stämning, men den grundläggande kulturen/settingen blir ändå tydlig.

När det gäller spel med väldigt mycket tryckt material så tycker jag det viktigaste är att alla är på samma nivå. Såvida inte premissen är culture gaming i betydelsen att utforska en annan kultur än den spelarna kommer ifrån så känner jag att det är viktigt att alla spelare vet minst lika mycket som spelledaren om alla de ingående kulturerna, eller att en är överens om att strunta i de delarna som alla inte känner till.

Men så länge det är tydligt vilken nivå av kanon som används så skulle jag vara ok med det. Alltså så här, om jag innan spelet får veta att vi ska spela ett ventrue-kotteri och alla spelare förväntas ha läst grundboken, klanboken och alla öppna delar av Chicago by night, och att vi sen har ett första spelmöte där vi bara pratar om hur vi tolkat det och diskuterar saker vi tycker varit oklara så skulle jag antagligen tycka det var awesome.

Men om jag sen skapar en karaktär som är grandchild till en av de beskrivna rollerna i klanboken och spelledaren sen kommer och säger att nä det går inte för det står i Book of Nod eller nåt att hen aldrig skaffade några children så skulle jag tycka det var tråkigt (observera att det här är en helt annan anledning än om spelledaren säger, nej det går inte för som jag tänkt kampanjen så blir det dumt).

På samma sätt om jag skulle hoppa in i en eongrupp och inte få veta innan vad jag behöver läsa, läser grundboken och skapar en missla för att jag tycker det verkar vara ett häftigt folkslag som är lite som hober och inte förstår ironi och nån sen kommer och säger att jag inte kan ha svärd för att det står i nån extramodul att misslor inte använder svärd, då blir det liksom bara tråkigt för alla inblandade. Men återigen kulturspel på den nivån kräver att alla deltagarna har lika bra koll på världen.

Och slutligen så tycker jag det också ligger något sunt i att bry sig om det som är viktigt, om rollpersonerna är sjöfarare så är det förstås viktigt ifall det finns någon kultur som aldrig skulle kunna tänka sig att åka ut på havet, men vem bryr sig om vilka kulturer som äter ost? Så länge det inte är ett mejeriinriktat rollspel så har jag jättesvårt att se hur en sån detalj skulle vara relevant.
 

Björn den gode

Swashbuckler
Joined
5 Jun 2001
Messages
3,429
Location
Göteborg
Angående undantagen så ser jag faktiskt helst inga undantag från den kulturen som en kommit överens om innan såvida det inte är en mycket central sak för rollen. I en fantasylajvkampanj jag spelade i så var de stenhårda med att alla roller trodde på Gud, det fanns ett gäng olika tolkningar och kyrkor som inte var överens men det fanns inga ateister. Detta gav jättemycket till spelet. Och om de inte hade varit just så stenhårda så hade rätt många personer tänkt att 'jo nästan alla i världen tror på Gud men just min roll är unik därför att xxx' och så hade det på lajvet funnits 30% icketroende (eller mer, jag gissar bara) vilket hade förstört rätt mycket spel för de som spelade kyrkliga roller.

Så om din roll handlar om att du är den förste Gunnigaugen som åker ut på havet, ok, det kan bli jättespännande, men om du vill bära svärd fast du är från en kultur som inte bär svärd, bara strunta i det, det finns liksom ingenting som blir bättre av att göra undantag i onödan, ta din himla yxa istället och fokusera på det som är viktigt med rollen.
 

Lupus Maximus

Tekniker
Joined
13 Jan 2012
Messages
2,746
Location
Stockholm
Nu vet jag att "inte använder svärt" bara var ett exempel. Men finns det inte en bra anledning till varför de inte använder svärd, och man har gått igenom synen på svärd och yxor, så skulle det bara vara en endimensionell pappkuliss för mig. I endimensionella pappkulisser passar endimensionella rollpersoner in. Kanske den egentliga anledningen är okänd, och man ser det som en religiös anledning. Eller bara ekonomiskt och teknologiskt, man saknar metallurger och smeder för att kunna ta fram vettiga svärd och saknar vettig import, och därmed är det ingen som lärt sig vettig svärdsteknik.

Men, jag misstänker att jag inte är den ende som råkat ut för spelledare som lagt ner åtskilliga timmar på att skapa sin värld. Men när man skall skapa rollpersoner som skall komma från området, så måste man dra ur spelledaren information.

Jag gillar att spela på kulturer, antingen där rollpersonerna tillhör kulturen eller när man upplever den som främlingar. Det första förutsätter spelare och spelledare som vill synka ihop det, så oftast blir det "lightversionenen" av det hela. Alternativ två kan man utgå från en känd kultur, eller en enkel 1A kultur som man snabbt synkar ihop, innan rollpersonerna får bege sig till den kultur som skall upplevas.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,533
Kulturspelande är nice. Folk tenderar dock att fokusera bara på de tråkiga delarna som inte egentligen är viktiga när de vill spela på kulturer. Vilka bröd folk äter är fullständigt meningslöst i ett rollspel och vilka tyger deras kläder är gjorda av är också en detalj man bara nämner som fluff i förbifarten. Det saftiga med kulturer är hur kulturen formar tankesätt och interaktioner, den skiten kan man gräva ner sig i.

"Hur formar den här kulturens adopterande av tanken om "Fullständigt krig" deras familjerelationer?" är en cool fråga och leder till bra spel. "Vilken typ av bröd äter de" är en fråga som inte leder till vidare spel och som därför inte är rolig att spela på.

Mer eller mindre, kan du analysera din kultur utifrån marxistisk ekonomisk teori eller gender performativity teori är den bra. Berättar du att i månaden Mashtacch så måste alla männen bära huvudbonaden kalelaet i den magiska färgen blurp så har du missat vad som är grejen med kulturer.
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,739
Location
Helsingborg
God45;n135274 said:
Mer eller mindre, kan du analysera din kultur utifrån marxistisk ekonomisk teori eller gender performativity teori är den bra. Berättar du att i månaden Mashtacch så måste alla männen bära huvudbonaden kalelaet i den magiska färgen blurp så har du missat vad som är grejen med kulturer.
Men gör du inte det stenare de ju din bror!

Din bror eftersom de måste straffa dig, men för att när du lever i småsynd så skulle din själ hamna i helvetet för en liten grej och din bror lever rättfärdigt och har en större chans att komma till paradiset.
 
Top