Tjoff!
Jag håller helt och hållet med om att BRP är turbolökigt. Jag har stört mig långt mer än en gång på systemet när vi spelat CoC. Det är synd, men det är också lite tveeggat. De gånger vi har kört helt efter grundreglerna har jag varit rätt snäll med folks spelvärden och kört lite mer på känsla och inlevelse. Har man 89% i Anthropology så är man rätt hård inom det området, man ska inte behöva rulla en massa T100 och krångla. De gånger jag uppskattat CoC mest är de gånger vi skridit på reglerna och semifriformat lite (som senast när vi spelade det fantastiska Tatters of the King). Grundegenskaper och skills blir mer bara riktlinjer för vad ens karaktär kan och inte kan. Att helt spela CoC som det är tänkt i regelboken ser jag nästan som en omöjlighet.
Å andra sidan så kan det rätt som det är kännas lite småfräsigt att spela helt kliniskt efter reglerna bara för att de ÄR så träiga, torra och omöjliga. Det blir lite kultkalkonvarning över det och spelet blir lite mer av ett strategi/sällskapsspel än ett rollspel. Lite som en avancerad version av who-dunnit. Man jönsar runt med sina epa-värden och försöker taktiskt att undvika galenskap och slemmiga tentakler medan man letar efter den kosmiskt onda orsaken till att Greve Willhart Masterson Winthorpe della Morticius funnits död. Skoj i kortare scenarier men aldrig aldrig aldrig i längden.
En lösning som jag funnit är att helt och hållet använda systemet till Unknown Armies. Mycket bra skrivet spel med suveräna galenskapsregler. Enkelt, snabbt och rätt basic utan att bli Basic Roleplay. Överhuvudtaget så borde man som rollspelsintresserad köpa allt som finns till UA då det tillhör bland det bästa som gjorts inom hobbyn.
Jag håller helt och hållet med om att BRP är turbolökigt. Jag har stört mig långt mer än en gång på systemet när vi spelat CoC. Det är synd, men det är också lite tveeggat. De gånger vi har kört helt efter grundreglerna har jag varit rätt snäll med folks spelvärden och kört lite mer på känsla och inlevelse. Har man 89% i Anthropology så är man rätt hård inom det området, man ska inte behöva rulla en massa T100 och krångla. De gånger jag uppskattat CoC mest är de gånger vi skridit på reglerna och semifriformat lite (som senast när vi spelade det fantastiska Tatters of the King). Grundegenskaper och skills blir mer bara riktlinjer för vad ens karaktär kan och inte kan. Att helt spela CoC som det är tänkt i regelboken ser jag nästan som en omöjlighet.
Å andra sidan så kan det rätt som det är kännas lite småfräsigt att spela helt kliniskt efter reglerna bara för att de ÄR så träiga, torra och omöjliga. Det blir lite kultkalkonvarning över det och spelet blir lite mer av ett strategi/sällskapsspel än ett rollspel. Lite som en avancerad version av who-dunnit. Man jönsar runt med sina epa-värden och försöker taktiskt att undvika galenskap och slemmiga tentakler medan man letar efter den kosmiskt onda orsaken till att Greve Willhart Masterson Winthorpe della Morticius funnits död. Skoj i kortare scenarier men aldrig aldrig aldrig i längden.
En lösning som jag funnit är att helt och hållet använda systemet till Unknown Armies. Mycket bra skrivet spel med suveräna galenskapsregler. Enkelt, snabbt och rätt basic utan att bli Basic Roleplay. Överhuvudtaget så borde man som rollspelsintresserad köpa allt som finns till UA då det tillhör bland det bästa som gjorts inom hobbyn.