Läste idag att idéerna om en s.k. "Civilkuragelag" är på tapeten igen och det tycker jag är upprörande.
Altså jag tycker det är jättebra om folk ingriper mot brott och hemskheter där situationen och omdömet så tillåter. Men att lagfästa ett TVÅNG att göra så är antiindividualistiskt och står som jag ser det i direkt motsatsförhållande till de grundläggande frihetsprinciper som demokratin bygger på.
Att ingripa (mot ett brott) på grund av att avstå skulle vara ett lagbrott är väl dessutom knappast att betrakta som civilkurage, utan snarare tvärtom. Så namnet på lagen är i sig en oxymoron.
Att en eventuell lag kommer bli tandlös, svårtyd och bevismässigt luddig tar jag dessutom för givet. Kommer antagligen bli massa om vad (den som eventuellt skulle ingrippa) rimligtvis kunde anta om farlighet och obehag och om brottets (det man skulle ingripa mot då) art och så vidare. Med andra ord ytterliggare en onödig och skadlig morallag.
/Bjorn
Altså jag tycker det är jättebra om folk ingriper mot brott och hemskheter där situationen och omdömet så tillåter. Men att lagfästa ett TVÅNG att göra så är antiindividualistiskt och står som jag ser det i direkt motsatsförhållande till de grundläggande frihetsprinciper som demokratin bygger på.
Att ingripa (mot ett brott) på grund av att avstå skulle vara ett lagbrott är väl dessutom knappast att betrakta som civilkurage, utan snarare tvärtom. Så namnet på lagen är i sig en oxymoron.
Att en eventuell lag kommer bli tandlös, svårtyd och bevismässigt luddig tar jag dessutom för givet. Kommer antagligen bli massa om vad (den som eventuellt skulle ingrippa) rimligtvis kunde anta om farlighet och obehag och om brottets (det man skulle ingripa mot då) art och så vidare. Med andra ord ytterliggare en onödig och skadlig morallag.
/Bjorn