Nekromanti Död och skador

[antorax]

Jag fick många bra svar på mitt förra inlägg så då tänkte ja att det är värt att ställa min andra fråga:
När man strider, hur farliga skador får man, dör man av ett svärdshugg? En pil? En knytnäve på näsan? Jag är inte den som springer runt och slåss så jag vet inte så mycket om skador och shit.
Och vad för skadesystem skall man ha? Eons är realistiskt enligt mig, med alla extraskador och sånt, dock så kan det lätt bli att fienden endast får småskador på sin rp (sist ja spelade fick ja runt ett halvdussin svärdshugg och lika många pilar i mig innan ja flydde, och överlevde, utan att svimma). Detta känns mycket orealistiskt, även om ja hade väldigt tur, för min förra rp fick ETT svärdshugg i huvudet och så dog ja med en gång.
Så, när man strider, hur mycket skada gör man och vilket system är det bästa? Eons komplicerade som tar skiiitlång tid eller DoD och mutants som går mycket snabbare...
Jag vill inte att man ska dö på ett hugg, då detta är mycket trist, men det vore helt okej att efter två eller tre skador så faller man ihop. I mitt huvud så dör man iaf inte av en pil i benet, eller ett hugg i armen. Dock så står det nästan överallt att på medeltiden så var skadorna mycket farligare långsiktigt sätt, ja tolkar detta som att bieffekterna tog kol på en.

tack på förhand, mr Fryksdahl

 

[Snow]

alltså... rent realistiskt så kan vad som helst hända. Det finns exempel på folk som skjutit sig i huvudet och överlevt, dött av att snubbla och bryta benet osv... Så då förefaller eons system som trovärdigt. Dessutom är det ju inte så att varje träff av ett svärd är ett som klyver några revben och förstör inre organ. Det kan också vara ett illa riktat hugg som halvt om halvt pareras och undviks och stoppas av rustningen men som ändå snittar upp huden på armen. Detta visas utmärkt i eon, får man inga extraskador så är det ett lätt sår.

I mitt tyckte är kroppspoäng som i Mutant vägen att gå. Mesiga skador behöver inte ge några effekter (mer än att man blir medvetslös när man får tillräckligt många). Det är skador som kanske gör ont men som du utan tvekan kan ignorera om du är tillräckligt uppumpad på adrenalin. Men när du får en allvarlig skada är det annorlunda. Då slutar kroppsdelen att fungera, du håller på att gå i däck och så vidare... Den allra största fördelen är dock att det är enkelt och går snabbt. Det är också roligt att slå skada. I system där skicklighetsslaget bestämmer skadan är det tråkigt när man precis får in en träff och sedan gör en skråma. När man väl träffar är det roligare att få grabba tag i några tärningar och rulla fram skadan.

Det är rätt enkelt att koppla på blödning på systemet ovan. Alla skador som gör minst 1 poäng skada och är av sårtyp blöder ytterligare 1 poäng på 10 minuter tills det förbinds. Alla kritiska skador som gör sår (eller de flesta om man räknar med inre blödningar) gör 1 poäng per minut tills de förbinds. Jag använder själv regler liknande detta.

Om man vill ha med infektioner kan man slå ett slag för hälsa eller fysik eller vad man nu har för grundegenskap. Modifiera för smutsiga vapen, vård och klimat (varmt och fuktigt är dåligt). Infekterade sår läks inte av sig själv utan kräver kunnig vård för att läkas. De kan dessutom orsaka extra skador (säg ett poäng per dag för alla kritiska skador som är infekterade) tills de vårdas. En mer ondsint regel kan säga att alla sår blir infekterade alltid.

 

[Faehrengaust]

[ QUOTE ]
Jag vill inte att man ska dö på ett hugg, då detta är mycket trist,

[/ QUOTE ]

I så fall så ska du inte göra ett realistiskt skadesystem. I vår värld är svärdshugg i t.ex. huvudet dödande. Men eftersom du tycker detta vore trist i ditt system så ska du givetvis inte följa verkligheten. Vad du t.ex. skulle kunna göra är att säga att hjältarna i din värld skyddas av gudarna/ödet så att de inte dör så lätt, men att skurkarna gör det.

[ QUOTE ]
Dock så står det nästan överallt att på medeltiden så var skadorna mycket farligare långsiktigt sätt, ja tolkar detta som att bieffekterna tog kol på en.

[/ QUOTE ]

Såren blev infekterade och man hade inga bra sätt att bekämpa infektioner på. Ofta är det den europeiska läkekonsten som vi talar om när vi säger att folk dog i drivor, men i fantasy kan man lika väl använda den arabiska (eller någon annan) som förebild och då sjunker dödstalen något. Europeer var särdeles kassa på läkekonst.

Om du inte gillar tanken att folk ska dö i infektioner långt efter striderna så är det bara att modifiera din värld lite. Antingen är infektioner inte lika vanliga, eller så finns det enkla botemedel.

 

[peta]

…dör man av ett svärdshugg? En pil? En knytnäve på näsan?

Ja, Ja, Ja om man har otur kan man dö av alla tre. Visserligen är det större chans att dö av ett svärd än en knytnäve. Generellt kan man säga att pilar, knivar och andra stickvapen är lite antingen eller vapen, antingen så skadar man en viktigt organ varvid personen ligger risigt till eller så gör man bara ett köttsår som inte berör den skadade särskilt mycket. Eftersom man träffar på en så liten yta är chansen att man träffar nerver och liknande och gör riktigt ont mindre. Stickvapen är borde vara de vapen som har störst möjlighet att orsaka sådana där sår man inte märker av och helt plötsligt dör man. Krossvapen däremot är inte särskilt benägna att ta död på motståndaren, om man inte träffar i huvudet, däremot är de utmärkta att försätta motståndaren ur stridbart skick genom att orsaka brutala mängder smärta, bryta ben och få motståndaren att tuppa av. Hört något säga att en batong är överlägsen en kniv i närstrid, av kniven får du visserligen flera blödande sår som kan visa sig allvarliga i långa loppet men batongen gör så ont att motståndaren inte kan slåss ordentligt och ger sig.
Över till svärd, yxor och andra huggande och skärande saker. Dessa orsakar ofta ordentliga skador på muskler och kroppsvävnad som lätt gör armar och ben obrukbara och, behöver man påpeka det ens, gör massa ont. Dock så kan det vara svårare att nå de inre organen med ett svärd än med ett spjut. Dock har huggvapnen även fördelen att det ofta är en massa energi i hugget vilket gör att de kan krossa ben som ett krossvapen och knocka motståndare fast än de bär en hjälm och på så viss undviker såret.

…sist ja spelade fick ja runt ett halvdussin svärdshugg och lika många pilar i mig innan ja flydde, och överlevde, utan att svimma). Detta känns mycket orealistiskt, även om ja hade väldigt tur, för min förra rp fick ETT svärdshugg i huvudet och så dog ja med en gång.

Men det ligger nog tyvärr inte så långt från sanningen. En kropp verkar som den kan ta en hel del stryk, så länge inte ett viktigt organ träffas, då är det kaputt. Därför är det svårt att säga hur många svärdshugg respektive pilar och knytnävar man tål. Har man tur kan det vara flera, har man otur så är det en.

…Dock så står det nästan överallt att på medeltiden så var skadorna mycket farligare långsiktigt sätt, ja tolkar detta som att bieffekterna tog kol på en.

Stämmer, om du hade ett öppet sår så kunde du räkna med att det blev infekterad. Infektion riskerade att bli kallbrand och helt plötsligt så var du tvungen att amputera kroppsdelen. Brutna ben, om de inte togs omhand av en van läkare, läkte oftast ihop dåligt och ledde till framtida invalitet. Om man råkade få en djup skada i lungorna eller magen så låg du riktigt risigt till.

 

[antorax]

Angående att det är trist om man dör med ett svärdshugg så kan jag förstå att om man får in en bra träff i huvudet så är det väl klart att man blir dödligt skadad eller dör med en gång, men om man får en mindre bra träff i benet eller armarna så verkar det för mig inte allt för orealistiskt om man inte dör.
Det där med infektioner och liknande låter ju vist, i Arn böckerna så står det ju att europeerna tyckte att det var bra när det luktade död och de vädrade inte i sina sjuksalar. Men just det med långvariga skador och sånt så har jag "löst" det i min värld. Präster i min värld har många böner (likt DoD) som helar sånt. Om man inte har en präst till hands är det ju lite jobbigare såvida man inte är magiker, vilket är ovanligt.

 

[Olle Linge]

I så fall så ska du inte göra ett realistiskt skadesystem. I vår värld är svärdshugg i t.ex. huvudet dödande. Men eftersom du tycker detta vore trist i ditt system så ska du givetvis inte följa verkligheten. Vad du t.ex. skulle kunna göra är att säga att hjältarna i din värld skyddas av gudarna/ödet så att de inte dör så lätt, men att skurkarna gör det.

Effekten av mina närstridsregler om man slåss utan vapen blir att det är nästan omöjligt att dö (innan man däckar alltså), men betydligt lättare att bli utslagen ur striden. För obeväpnad kamp tycker jag det är rätt så trovärdigt.

Det är iofs inte så trovärdigt om det gäller svärd och annat, men du skulle kunna använda samma princip och sedan låta läkning gå ganska snabbt, kanske på grund av god läkekonst, magi eller vad som finns att tillgå. Det skulle i så fall bil ett system som nog inte kändes jätteorealistiskt, men där man ändå inte dog så länge inte motståndaren stack ihjäl en när man väl fallit.

 

[entomophobiac]

Det finns många system som är bra i min mening, beroende på vad man är ute efter att gestalta.

När man strider, hur farliga skador får man, dör man av ett svärdshugg? En pil? En knytnäve på näsan? Jag är inte den som springer runt och slåss så jag vet inte så mycket om skador och shit.

Svärdshugg och pilar tycker jag låter väldigt otrevliga, även om jag inte direkt prövat att bli träffad av dem. En knytnäve på näsan däremot gör förbaskat ont, men inte mycket mer. Det finns såklart omständigheter som kan förändra detta faktum, men överlag krävs det betydligt mycket mer än ett knytnävsslag för att döda någon med bara händerna.

Hur som helst så finns det flera system jag rekommenderar på denna punkt. Unisystem är otroligt sympatiskt och även om du kan dö av ett pistolskott så gör tärningskombinationerna - och framförallt rustningssystemet - att man fortfarande har en chans att klara sig. Det är dessutom både snabbt och enkelt. (Finns i All Flesh Must Be Eaten och Witchcraft bland annat).

Ett annat system som jag gillar ur skadesynpunkt är faktiskt OGL Conan. Det använder sig av flertalet alternativa regler gentemot övriga d20 för göra det mer dödligt.

Etc. Det finns massor av system på marknaden. Personligen föredrar jag dock snabba system framför "realistiska", men det handlar ju om preferenser.

 

[Faehrengaust]

[ QUOTE ]
Angående att det är trist om man dör med ett svärdshugg så kan jag förstå att om man får in en bra träff i huvudet så är det väl klart att man blir dödligt skadad eller dör med en gång, men om man får en mindre bra träff i benet eller armarna så verkar det för mig inte allt för orealistiskt om man inte dör.

[/ QUOTE ]

De flesta träffar i huvudet av svärd, yxor, stridshammare och andra otäcka vapen leder antagligen till döden. Det går ju givetvis att ha tur dock. Skälet till att jag tror det mest är allvarliga skador är att i den sparring jag utfört så är det sällsynt med dåliga träffar i huvudet utan när den väl kommer så brukar den sitta hårt och rakt på skallbenet. Lite annat med stötvapen dock, där finns en större variation på träffkvaliten.

Armar och ben kan man antagligen få en hel del sår på förrän man dör, om man inte har otur och en viktig blodåder går av. Har t.ex. läst duellbeskrivning där ena kombatanten dött av ett hugg i vaden.

Bröstkorgen tål ju också en del då den har skydd av revben, men kraftiga hugg är direkt livshotande. Det är dock ovanligt att bröstet träffas av hugg då den är omgiven av andra kroppsdelar. Däremot är det vanligt med stötar på bröstet och då är det antagligen återigen mer slump.

Hugg i magen överlever man antagligen ganska ofta, men man dör antagligen av infektionerna som kommer som ett brev på posten. Hugg i magen är ofta svagare än andra hugg för de kommer ur en svårare vinkel. Stötar i magen är antagligen mycket sällan dödliga direkt, men blir väl så gott som garanterat infekterade.

Det går ju med tur att överleva väldigt mycket, har läst duellbekskrivningar där ena kombatanten blivit stucken genom hjärnan eller hjärtat och fortfarande hunnit döda sin motståndare förrän han själv dukat under. Oftast är dessa "mirakel" dock stickskador, huggskada är mindre chansartat (något att tänka på kanske när ni spelkonstruktörer sätter vapenskador, jag brukar köra med att stötvapen alltid har en hög tärning i skada, medan huggvapen har två eller tre mindre).

Allt är ju dock gissningar - baserade på duellbeskrivningar och experiment på döda ting - för så långt har vi inte gått inom ARMA att vi skulle börjat experimentera med skarpa vapen på varann... än så länge

 

[Krille]

Om vi nu ska tala regelprinciper så finns det några olika modeller. Den vanligaste formen är någon form av tankmodell: man har en viss mängd livskraft som man häller ut en del ur när man blir skadad. Oftast innebär det någon form av hit point-modell. Dessa kan vara mer eller mindre komplexa, men gemensamt är att de ackumuleras. Får du en träff till så har du lite mindre liv kvar i tanken.

Exempel på sådana: D&D, Drakar&Demoner, Mutant: Undergångens Arvtagare.

Sedan finns det skadenivåmodeller, där man får olika allvarliga skador om man blir skadad. Får man en allvarlig skada så får man en allvarlig skada. Får man en lätt skada därtill så har man en lätt och en allvarlig skada. Skadenivåer ackumuleras inte, utan istället så kan effekten av att vara skadad ackumuleras. Man får helt enkelt ont, och det hindrar en.

Exempel på sådana: Västmark och Skymningshem: Andra Imperiet, Hârnmaster, Babylon Project.

Dessutom har vi hybriderna, det vill säga system som blandar effekter från ovanstående. Ofta brukar dessa faktiskt falla ner i endera eller andra facket när man analyserar dem.

Exempel: Eon är, trots extraskadorna, faktiskt en tankmodell. Extraskadorna kan tyckas vara skadenivåer, men de är faktiskt mest ett sätt att räkna om en sorts skadepoäng till en annan sorts skadepoäng, som tas ur tanken. Sen slår man ett slag för att se om tanken tog slut - risken att tanken är slut ökar med hur mycket man tar ur tanken.

Kult, Star Wars och Storyteller är också tankmodeller, trots att de säger sig ha flera skadenivåer. Orsaken är att man inte kan få hur många skador som helst på en nivå. Efter ett antal Lätta Sår i Kult så görs de om till Allvarliga Sår.

---

Det om modeller. Nu över till skador i verkligheten. Som många påpekat redan så är risken till död i högsta grad beroende av var man träffar, men även hur väl man träffar. För att dessutom anknyta till tidigare tråd... du minns Alsace och Lorraine? Kommer du ihåg att Alsace och Lorraine anföll samtidigt, och att Lorraine anföll "mest"? Vi ska återkomma till det ett tag.

Låtsas att du står öga mot öga med en fiende. Du har ett svärd i handen och pekar det mot fiendens hjärta. Din armslängs plus klingans längd är din dödliga zon. Så fort någon kommer innanför den radien så kan du skada honom. Antag att din fiende har en likadan arm och en likadan värja. Ska han skada dig så måste han förflytta sig så att du hamnar i hans dödliga zon. Problemet är att så fort han gör det så hamnar han i din dödliga zon. Det suger.

Därav för övrigt att anfall sker samtidigt som anfall - om någon anfaller dig så hamnar han i din dödliga zon, och då kan du lika gärna försöka döda honom medan han ändå är där.

Men vad jag framförallt vill ha fram är att ju kortare vapen du har, desto längre in i fiendens dödliga zon måste du jobba dig innan du kan vara verkligt farlig för honom. Antag att du har en dolk och fienden har en värja. Ska du anfalla fienden så måste du jobba dig in hela vägen så att dolken når något nödvändigt organ. Fienden med värjan behöver inte alls jobba sig lika långt - faktum är att han förmodligen kan skada din arm innan du ens kan skada honom, och han kan skada dig dödligt när du bara kan rispa hans arm.

---

Det gör att jag föredrar att tala om att man inte gör någon mängd skadepoäng, utan att ens anfall har en skadepotential. Mitt anfall är helt enkelt såhär farligt. Skadepotentialen beror på anfallarens anfall men också på försvararens försvar. Från en skadepotential så räknar man fram en skadenivå, eller hur allvarlig skadan blev.

Du hittar resultatet av de här tankarna på länken nedan:

http://www.foxtail.nu/t10/

---

Bieffekter, ja. Återigen, vi talar om ett spel. Det är inte särskilt kul att ens rollperson ligger sängliggande i en vecka för att sedan dö i feber, så den detaljen struntar jag oftast i.

 

[Aion]

Personligen föredrar jag ett "relativt" realistiskt stridssystem där SL kompletterar med realistiska beskrivningar av skador och eventuella bieffekter från fall till fall. Detta kräver mycket mer av SL i fråga om fantasi, rättvisa, aktoritet m.m.

Varför föredra ett system som jag beskrev ovan då!? Ett realistiskt stridssystem? Ha! Ut och slåss på riktigt då pojkar och flickor!

Ett stridssystem som ska beskriva och reglera hur något så komplext som en strid är, kommer om det ska vara "nära verkligheten" otroligt komplicerat och tungarbetat. Detta om något tar för mig udden av fördelarna med dylika system eftersom jag vill att en strid ska uppfattas som spännande av rollspelarna och inte som närapå en administrativ angelägenhet.

Väl mött frände!

 

[Simon]

Effekten av mina närstridsregler om man slåss utan vapen blir att det är nästan omöjligt att dö (innan man däckar alltså), men betydligt lättare att bli utslagen ur striden. För obeväpnad kamp tycker jag det är rätt så trovärdigt.

Fast det ska inte så mycket till för att ett knytnävsslag, till exempel, ska krossa käk- och kindben, vilket definitivt är en rätt allvarlig skada, och en smäll på tinningen är ännu värre. En hård smäll i skallen av till exempel en spark eller en armbåge kan lätt ge en blödning under skallbenet, vilken skapar ett tryck på hjärnan som snabbt leder till medvetslöshet och död (en kontusion, om jag minns rätt). För att inte tala om vad marken kan göra med skallen om man trillar i backen utan att kunna skydda sig.

Obeväpnad strid är rätt mycket värre än man lätt tror.

 

[Simon]

Armar och ben kan man antagligen få en hel del sår på förrän man dör, om man inte har otur och en viktig blodåder går av. Har t.ex. läst duellbeskrivning där ena kombatanten dött av ett hugg i vaden.

Det är nog nästan mer regel än undantag att brutna lårben ger livshotande blödningar, eftersom artären där är en feting.

Hugg i magen överlever man antagligen ganska ofta, men man dör antagligen av infektionerna som kommer som ett brev på posten. Hugg i magen är ofta svagare än andra hugg för de kommer ur en svårare vinkel. Stötar i magen är antagligen mycket sällan dödliga direkt, men blir väl så gott som garanterat infekterade.

En hel del bukskador är dödliga med eller utan infektioner, bara det att det tar lång tid. Genomstungna tarmar klarar man sig inte med särskilt länge, till exempel, och tarmarna finns i en rätt stor del av buken. Därovanför lever och magsäck och sånt, och det är samma sak med dem. Huggskador, och kanske också revor av spjut och liknande, leder lätt till att tarmarna helt sonika rinner ut. I antika krigsskildringar är det ganska vanligt att man nämner döende soldater som kommer stapplande medan de med armarna försöker hindra tarmarna från att välla ner på marken. Gosigt va?

Det går ju med tur att överleva väldigt mycket, har läst duellbekskrivningar där ena kombatanten blivit stucken genom hjärnan eller hjärtat och fortfarande hunnit döda sin motståndare förrän han själv dukat under.

Man kan ju förtydliga att det knappast handlar om att överleva, utan snarare om att fortsätta fungera i några sekunder efter attden dödande stöten har tagit.

 

[GoblinGurra]

Jag vill inte att man ska dö på ett hugg, då detta är mycket trist, men det vore helt okej att efter två eller tre skador så faller man ihop. I mitt huvud så dör man iaf inte av en pil i benet, eller ett hugg i armen

 

[Olle Linge]

Av vad jag har last och fatt berattat for mig sa ar det visserligen latt att bli allvarligt skadad, men tamligen ovanligt att man dor. Det sker efter att man dackat i sa fall, pa grund av att motstandaren/rna fortsatter att ga pa och da ar det givet att vad som helst kan handa.Det kanske inte ar nagat att kafta om, men sa ar i alla fall min uppfattning.

 

[avatarex]

Eon inte bara tank

Dessutom har vi hybriderna, det vill säga system som blandar effekter från ovanstående. Ofta brukar dessa faktiskt falla ner i endera eller andra facket när man analyserar dem.

Exempel: Eon är, trots extraskadorna, faktiskt en tankmodell. Extraskadorna kan tyckas vara skadenivåer, men de är faktiskt mest ett sätt att räkna om en sorts skadepoäng till en annan sorts skadepoäng, som tas ur tanken. Sen slår man ett slag för att se om tanken tog slut - risken att tanken är slut ökar med hur mycket man tar ur tanken.

Hur mycket Smärta man än får i Eon så blir det inte dödligt. Man kan ju likna det med att skråmor aldrig kan bli lätta skador men att lätta skador kan bli dödliga dito. Till Eon III såg Marco till att lättare knytnävsslag inte ger nån trauma, således kan man inte dö av många småslag. Detta är möjligt tack vare skadenivåmodellen Trauma/Blodförlust - Smärta.

 

[hraufnir]

Re: Eon inte bara tank

Men är det "realistiskt" (pah, vafan ska han ta upp DET för i ett svar på ett system för ett fantasyrollspel) att man verkligen inte kan dö av flera "småslag"... Några rejäla knytnävar kan knäcka ett revben, vilket kan resultera i en punkterad lunga... vilket kan resultera i... ja du förstår kanske var jag ville komma...

dock så ser jag inte framför mig huruvida detta är en förenkling eller en förknepning av systemet och skaderäkningen... ???

 

[Krille]

Nej, Eon är tre tankar!

"Hur mycket Smärta man än får i Eon så blir det inte dödligt. [snippeti] Detta är möjligt tack vare skadenivåmodellen Trauma/Blodförlust - Smärta."

Jag ser inte Smärta som en separat skadenivå till skillnad från Trauma och Blodförlust. Smärta är snarare en sekundär effekt av att bli skadad, snarare än en skada i sig. Skadan mäts fortfarande med Trauma, och det är definitivt en tank.

För den delen, Smärta är också en tank. Man dör bara inte av den.

 

[Dante]

Småslag och småslag …

En knytnäve som knäcker ett revben är definitivt inte vad jag skulle kategorisera som ett »småslag«.

Däremot är det högst osannolikt att jag skulle avlida av att slå i armbågsnerven (»änkestöten«) hundra gånger (eller ens tusen).

 

[Krille]

Re: Småslag och småslag …

"Däremot är det högst osannolikt att jag skulle avlida av att slå i armbågsnerven (»änkestöten«) hundra gånger (eller ens tusen)."

...fast man kunde tro att det skulle hända när det hände på GothCon...

 

[hraufnir]

Re: Småslag och småslag …

Uräskta, i avatarex inlägg missade jag adverbet "lättare" före knytnävsslag och hela inlägget fick en helt annan innebörd...