Sjunde spelmötet (spoiler, äntligen) …
Sent omsider kommer här redogörelsen för hur våra hjältar tog sig an de galna Erythnuldyrkarnas tempel. (Med reservation för att jag hunnit glömma exakt vad som skedde. Spelarna får rätta mig om så är fallet.)
<center><table width="450"><tr><td><font face="Georgia">Efter att ha vilat upp sig några dagar återvänder våra hjältar till Dourstonegruvans djup. Denna gång fast beslutna att driva ut de Erythnuldyrkare de antar dväljs bakom den dörr som pryds av denna guds vidriga symbol. Gruppen består nu av Merwyn, Newlin, Jeninna, Rhys och Auric – som inte med gott samvete kunnat lämna Diamond Lake innan alla kultister fördrivits från gruvan. Amren är för skakad för att följa med, men skyller på fysiska skador efter Hextoriternas gästfrihet.
Bakom dörren med det grinande demonansiktet finner gruppen en vindlande, delvis naturlig grottgång som leder nedåt i berget. Golvet är halt och ojämnt, här och där förbättrat med grovt uthuggna trappsteg. De rycker försiktigt fram, med sina städselysande facklors sken som en barriär mot det omgivande mörkret. Gången mynnar omsider ut i ett större grottrum, där droppstensformationer får deras facklor att kasta galna dansande skuggor över väggarna. Då – utan förvarning – lösgör sig tre figurer ur skuggorna! Gråhudade människolika varelser utan ögon, grimlocker. Deras skinn har samma färg och struktur som det omgivande berget, så när de höll sig stilla var de nästan omöjliga att upptäcka.
De anfaller under tystnad och verkar inte hindras av sin avsaknad av syn. De bjuder dock inget större motstånd för Auric och Newlin. Den siste grimlocken lyckas fly genom en öppning i rummets bortre ände, och våra hjältar följer honom hack i häl. Efter ännu en vindlande gång kommer de ut i en större grottsal vars golv sluttar nedåt för att sedan övergå i ett bråddjup. Därinne möter dem två kattliknande rovdjur med skarpa klor och tänder, samt deras skötare – en kraftig grimlock iförd pälsar och skinn och en ansiktsmask gjord av ett rödmålat vargkranium. Dessutom förstås den flyende grimlocken från det första övefallet.
Newlin tar sig an de stora katterna men chockas så svårt att han flyr fältet då en av dem plötsligt stämmer upp ett infernaliskt tjut och samtidigt rullar tillbaka all hud från sin skalle. Rhys söver dem enkelt medan Auric, Jeninna och Merwyn expedierar grimlockerna.
När Newlin återfått balansen inspekterar våra hjältar den gapande avgrunden och finner, med en nedkastad sunrod, att den inte sträcker sig djupare än 10–15 meter och att det finns järnkrampor inslagna med jämna mellanrum hela vägen ned. När Auric börjar klättra får han dock en rejäl överraskning. I skumrasket på en klipphylla på andra sidan djupet har två grimlockbågskyttar suttit gömda. Heironeouskrigaren träffas av två pilar och klarar sig nätt och jämt ner med livet i behåll. De beskjuter honom igen och han faller. Gruppens två magiker utkämpar en avståndsduell med de båda skyttarna medan Merwyn tar sig ner till Auric. Newlin tar sats för ett heroiskt hopp ner till grimlockernas hylla – men missar och slår hårt i väggen innan han faller till grottans golv. Merwyn gör vad han kan för att hålla liv i de båda sargade kämparna. Rhys får med en halkbesvärjelse en av bågskyttarna att slinta och falla mot sin död; men den andre står kvar och siktar väl. Jeninna ser Rhys falla, genomborrad av pilar, och drar honom från stupets kant innan hon häller i honom en helande dryck. Rasande upprörd bombarderar hon den kvarvarande bågskytten med eldbesvärjelser tills han faller och inte rör sig längre.
Hela gruppen tar sig ner till klyftans golv och helar och vilar upp sig en kort stund innan de fortsätter genom en tunnel i berget. Tunneln är kort och mynnar ut i en hög kammare vars ena vägg består av nedfallna rasmassor. Ovanför sina huvuden ser de en repbro sträcka sig från en högt placerad öppning och upp utanför räckvidden för deras ljus. Newlin går tillbaka genom tunneln och hittar en öppning strax under bågskyttarnas klipphylla. Han fäster en änterhake i öppningen och klättrar upp. Auric och Merwyn följer honom. Auric går först in i den trånga, vindlande passagen och stöter strax ihop med en stor grimlockkvinna beväpnad med två rostiga långknivar. Hon går bärsärkagång och skär och stöter Auric blodig innan våra hjältar med gemensam ansträngning fäller henne.
Efter att Auric helats finner gruppen att passagen leder till repbron, över vilken de försiktigt avancerar. När de är halvvägs kommer kastspjut farande ur mörkret vid den bortre änden, men det är inget som bekymrar de tungt bepansrade krigarna som går först. Samtidigt som dessa engagerar fienden i strid lösgör sig två små figurer från rasmassorna under bron. Vidriga figurer med tentakelliknande lemmar och avlånga huvuden med vasstandade munnar. De klättrar snabbt upp mot undersidan av bron och de oskyddade magikerna. Rhys vet dock på råd och förblindar och omtöcknar dem med en knarkig färg- och ljusbesvärjelse varefter Jeninna bränner dem till döds. Under tiden har Auric och Newlin enkelt nedgjort två av de tre grimlocker som vaktade bron. Den tredje vänder om och flyr så snabbt han förmår och våra hjältar tar upp förföljelsen.
De följer en vindlande gång uppåt tills den mynnar ut i en oregelbunden grotta där två grimlocker med långspjut söker blockera deras framfart. Dessa expedieras utan större åthävor och gruppen pressar vidare efter den flyende broväktaren in i en angränsande sal – som visar sig vara full av grimlocks som griper efter sina vapen. Rhys förvandlar Newlin till en jätte, och denne blockerar gången bakom Auric så att inga fiender ska kunna nå de ömtåliga magikerna längst bak.
Då hörs ett hiskeligt vrål och Rhys ser en jättelik fradgande grimlock med likaledes jättelik tvåhandsyxa komma rusande mot honom. Innan bärsärken hinner fram lägger den kvicktänkte trollkarlen en besvärjelse som omedelbart byter plats på den framrusande fienden och Auric. Newlin spetsar motståndare till höger och vänster medan Auric tar sig tillbaka till striden. Bärsärkgrimlocken är tuff, men har inget att sätta emot gruppens två krigare och striden är snart över.
Gruppen beslutar sig för att slå läger i grimlockernas barack och Newlin står oförtruten vakt medan de andra vilar, helar sig och förbereder nya besvärjelser. Ur en dunkel tunnelöppning hör de hela tiden avlägset trummande och mässande på ett för dem obegripligt språk. I övrigt förflyter vilan utan incidenter.
De bryter upp och genomsöker det rum varifrån den store bärsärken kommit, innan de ger sig av nerför den svängda tunnel som återstår. De kommer in i en stor grottsal vars golv utgörs av terasser i olika nivå. På en upphöjning längst bort ser de en vansinnesfigur som oupphörligt babblar och slänger olika örter och svampar på en rykande eld. Men innan våra hjältar kan nå fram till denne måste de ta sig förbi trenne vakter (skulle ha varit sex, men tack vare ett DM-misstag [som i sin tur berodde på en redigeringsmiss av Paizo] hade Erythnul-prästen gett tre av dem ledigt just denna dag) försedda med långspjut och bronsmasker föreställande Erythnuls vidriga anlete. Auric, Newlin och Merwyn griper sig an uppgiften som försvåras då den vansinnige prästen lägger en mörkerbesvärjelse över stridsområdet. Jeninna skjuter magiska missiler mot prästen, men dessa uppslukas av någon magisk barriär och gör ingen effekt. Rhys neutraliserar mörkret med en ljusbesvärjelse och grimlockvakterna faller en efter en. Prästen kacklar vansinnigt, läser en besvärjelse från en skriftrulle och försvinner ur allas åsyn.
Återigen är det Rhys som klarar skivan. Han lägger en besvärjelse som fyller ett område med gnistrande, glittrande damm – och se! – där stod den osynlige prästen, nu fullt synlig för alla. Gruppen engagerar honom i strid och han har inget att sätta emot; i synnerhet inte som han slinter omkull tack vare en av Rhys’ halkbesvärjelser.
Gruppen går systematiskt igenom grottkomplexet och samlar alla värdeföremål de kan finna. Alla onda gudasymboler förstörs, resten fördelas i gruppen eller säljs.
När de på väg ut ur gruvan passerar bassängen i den mörka katedralen ser de att den svarta vätskan nu bubblar som vore den kokande. De misstänker att något ondskefullt kommer att resa sig därur när de tillintetgjort det tredje och sista av de oheliga templen – det helgat åt Vecna.</font face></td></tr></table></center>
Här var det slut på det sjunde speltillfället. XP delades ut och det visade sig att Auric, Merwyn och Newlin samlat på sig tillräckligt för att bli
level 4. And there were much rejoicing.