Re: en del OT, men faktiskt lite T.
Vitsen med "mainstream" är ju att det är "the main stream", alltså huvudfåran av kulturyttringen. För att detta villkor ska uppfyllas så måste åtminstone b uppfyllas, det vill säga att den är starkt pådyvlad den stora massan, inte nödvändigtvis från inflytelserika företag men med stor sannolikhet. Poängen är att ett visst fenomen kan inte vara "the main stream" inom en kulturyttring om inte den stora massan anammar den.
Jag måste hålla med om det mesta här.
Mainstream, vad det är och innehåller kommer förändras med tiden, kanske mycket, kanske lite, beroende på vad som är på modet för tillfället.
Jag tror definitivt att Dungeons and Dragons kan betraktas som standardfantasy i de flesta av dess inkarnationer, vissa kampanjer går utanför.
I Sverige har vi en starkt nationell rollspelskultur även om vi är starkt influerade av USA. Det betyder, (tycker jag) att den Svenska standardfantasy kulturen skiljer sig något från den Amerikanska, Drakar och demoner är ett väldigt starkt varumärke i sverige som har präglat vad svenskar uppfattar som fantasy under 2 decenier.
Drakar och Demoner är standardfantasy i Sverige vill jag hävda, (visst man kan sätta en procentsats som är något lägre än Dungeons and Dragons Standardfantasyvärde).
Sen har vi fantasy literaturen som mycket starkt påverkar vad vi uppfattar som standardfantasy. Robert Jordan går knappast fri från att vara standardfantasy,
Eddings har nämnts,
Tolkien är också vad många uppfattar som standardfantasy, om möjligt ännu mer än Dungeons and Dragons.
Själv tycker jag Fritz Leiber är standardfantasy, även om den skiljer sig från den traditionella alv-dvärgfantasyn.
Men som sagt, vad som är standardfantasy kommer förändras bara med en tidsuppgift kan den förbli konstant i någon mening, standardfantasy04 etc.
Bombu
) faktiskt hjälper i alla fall mig i senare diskussioner om fantasy och rollspel och gudarna vet vad, i och med att jag då kan kolla till den här tråden, för att försöka undvika missförstånd.
