Sagan om Kalle Kvotering och Hökmark von Rümpen
Kvoterade personer är faktiskt rätt nedgraderande, enligt min ringa åsikt.
Det är inte något så smått som "din ringa åsikt", utan det är ett stort, ambitiöst
högerpropagandaspektakel, rentutav.
Egentligen så har jag en enorm respekt för den här sortens spin doctoring. Inte bara respekt, utan jag tycker till och med att det är skitlattjo. För det är så
nedrigt, på det sätt som
vänsterpropaganda varit i alla år (såsom det skandalösa att vänsterfolk idag påstår att feminism är en vänsterfråga, när det ju i själva verket uppfanns av liberaler). Låt mig förklara:
Bra syn på kvotering:
Ponera att det idag finns orättvisor. Orättvisorna ser till att Minori inte får ett lika fint jobb som hon skulle ha fått om hon inte hade tillhört en minoritet. Minori drabbas av
fördomar, för ingen har sett någon från Minori's minoritet i ett så fint jobb som hon egentligen förtjänar.
In kommer Kalle Kvotering. Han säger att Minori minsann
visst skall få det jobb hon förtjänar. Högerbrallan Hökmark von Rümpen (m) opponerar sig, och pekar på att Minori faktiskt har sämre betyg än Allman Svensson. Kalle Kvotering säger dock att Allman har gynnats ända sedan skolåren av att tillhöra normen, och att Minori's
kompetens är mycket högre än hennes
erkända kompetens.
Kalle Kvotering vinner valet och Minori får sitt fina jobb. Efter ett knippe år så har folk vant sig vid att se minoriteter i sådana höga, fina jobb, och fördomarna försvinner. Då plockas kvoteringen bort och man uppnår ett rättvisare samhälle.
Dålig syn på kvotering:
Högerbrallan Hökmark von Rümpen börjar dock innan dess att slipa på sin motargumentation, för han är smart. Han säger att första meningen i ovanstående textexempel är fel redan från början:
Det är nämligen inte
alls orättvist idag, menar han, utan alla kan nå dit de vill om de bara kämpar. Däremot
blir det orättvist om Minori plötsligt kommer särbehandlas. Ja, inte bara det, utan hon kommer också se det som en förolämpning. "Jag gör det här för din egen självrespekt, lilla gumman", säger Högerbrallan med ett snett leende och trycker ner Minori i Tenstamyllan där hon hör hemma.
Högerbrallan Hökmark undviker elegant frågan om hur någon som diskrimineras i både hem, skola och på arbetsmarknaden egentligen ska kunna slå sig fram till de positioner som behövs för att kunna bryta fördomarna. Det finaste med allt är nämligen att Hökmark von Rümpen inte vill att Minori's arbete ska vara upp till Minori själv att välja, utan åt Direktör Dollarflin att avgöra. Detta är precis vad som sker idag. Diskrimineringen i samhället döljs nästan, eftersom olika minoriteter hamnar på positioner där de
kan lura statistiken, men där de inte förmår hota Allman Svensson i fråga om de verkligt attraktiva arbetena. Kvinnor blir mellanchefer, färgade blir receptionister och andra sorters "ansikten utåt", muslimer blir... tja, ingen vet var man skall göra av muslimerna, ännu.
---
Är något av det jag skrivit om kvotering ovan sant? Nja och nej. Kvotering är ingen superlösning (jag glömde medvetet att prata om Minori's kompis (=Minimumansträngning, som utnyttjar systemet) och jag snabbspolade förbi partiet om Allman Svensson's egna behov och ambitioner. Båda dessa sidoberättelser hade kunnat visa på grova luckor med kvoteringssystemet), det är i själva verket en riktig pisslösning. Men eftersom problemet beror på att några människor besitter
så mycket frihet, att de kan diktera
andra människors frihet (de har alltså inte "frihet", utan "makt"), så finns det bara två lösningar. Antingen ger de upp sin makt frivilligt, eller så tar man
bort deras makt. Det senare alternativet går att genomföra genom att man tillför en
annan maktstruktur (=kvoteringssystemet) åt andra hållet.
Alltså, samhället kommer ge makt åt Minori över Allman Svensson, för att försöka motbalansera den maktskevfördelning som redan finns idag.
Det är en pisslösning att genomföra, men den
måste finnas till hands, annars så uppmuntrar ju faktiskt samhället sina egna orättvisor. Min personliga åsikt är att det är bättre att bli omkörd av någon som åker räkmacka på ett kvoteringssystem än någon som åker räkmacka på grund av samhällets orättvisor. För; jag kan rösta bort Kalle Kvotering, men jag kan inte rösta bort Direktör Dollarflin.
/Rising