Nekromanti Det här med riktigt dagsfärsk kommentar på samhället, varför gör vi inte det mer?

[RasmusL]

Visst, det tar tid att skriva rollspel men inte ens de mindre tidskrävande formaten (typ scenarion/äventyr) tycks särskilt sugna på att kommentera de allra mest dagsaktuella händelserna, varför är det så? Jag håller fortfarande på och knåpar på att göra ett scenario om flyktingar i Europa på ett värdigt sätt och har så smått börjat skissa på ett spel om Paolo Macchiarini men hittar få produkter med ambitionen att dissekera samtiden att inspireras av.

Är det jag som missat en massa spännande produkter?

Om inte, varför är det här inte en grej vi gör? Är vi rädda att bli "för politiska" eller förolämpande i våra försöka tt utforska och förstå genom spel? Vad?

 

[Mundo]

Möjligheten finns också att utforska genom liknelser/ungefär samma situation.
Man kan skriva ett äventyr om krig, flyktingar och kulturkrock utan att kalla spelet Europa 2016.

Jag skulle säga att majoriteten av alla historier som behandlar olika ämnen i vår kultur är just metaforer.

Alternativ två är att sådana scenarion lämpar sig bättre som just ett scenario snarare än ett helt spel, där sådana ämnen faktiskt har utforskats.

 

[Rhodryn]

Kan ju inte säga något igentligen ur en spelskapares perspektiv eftersom jag inte är det, utan kan bara gå ur en konsuments perspektiv... och även där så kan jag ju bara tala för mig själv igenligen. Så...

Jag tror delar av det nog mest handlar om att många som spelar spel, eller skapar spel eller annat kopplat till spel, nog antagligen inte vill behöva konstant titta på vad som pågår i världen, och på så sätt för en tid få en fri stund till att slippa allt sådant som "den verkliga världen".

Visst, man kan hitta sådant ändå i spel och äventyr och allt vad det kan vara, och det kan faktiskt vara ett spel eller äventyr som man efteråt känner var riktigt bra tack vara just de där elementen av den riktiga världen. Men [incert word that signifies some kind of amount of people here, t.ex några/får/många/de flesta/etc] söker sig nog inte medvetet till sådant, de går inte ur sin väg till att "I dag vill jag spela/skapa ett spel som belyser en problematisk aspekt i vårat samhälle"... utan jag tror [incert the same size as befor] mer tänker "I dag vill jag spela/skapa ett spel, för jag tycker det är roligt att göra det"... och sedan om det de spelade eller skapade råkar faktiskt beröra något riktigt i världen på något sätt, så är det mer av en händelse än ett medvetet val.

Jag är säker på att där finns människor som faktiskt medvetet spelar/skapar något spel med just något sådant i åtanken, men jag har en känsla av att de antagligen är i någon typ av minoritet.

Jag hamnar nog mest i den gruppen av människor som helt enkelt bara vill spela/titta på/mixtra med grejs för att jag tycker det är roligt, för att jag vill försvinna bort från världen och inte behöva bry mig om vad som händer runtomkring mig under X tid. Om det jag spenderade min tid med då innehåller eller är baserat på något verkligt i våran värld, så är det mer av en ren händelse och slump, snarare än att jag skulle ha medvetet sökt ut det.

 

[Arazand]

Saker man gör för nöjesskull gör man oftast som en del av verklighetsflykt. Ett spel om att spela flykting i Europa är något man som lärare hade haft användning för i skolan och skulle vara ett väldigt bra verktyg för utbildning. Men jag hade antagligen inte lagt märke till det om det stod på en hylla i butiken personligen för det tilltalar inte mina behov för ett rollspel.

Men absolut samhällsdjupdykningar kan det finnas de som tycker är kul och kan göra för nöjes skull. Men jag är inte en av dem. Vill jag se misär och plågor kan jag gå till en av de många tältlägren runt i stan och detta är något min sambo jobbar med när nyanlända kommer till skolan där hon jobbar som lärare. Men det är helt enkelt för jordnära för att vara nöje. I alla fall för min del.

Och jag kan känna samma sak för resten av den här typen av "kommentar på samhället" spel. Det är helt enkelt inte roliga, jag spelar för nöjesskull och detta är ju subjektivt vad detta innebär.

Så jag tror helt enkelt det är där problemet ligger, det är en niche som tycker detta är kul. Men jag tror inte att det blir för politiskt eller förolämpande. Jag menar att spela ett spel med politiska grunder säg Noir med sin fascism, Octoberlandet med sin kommunism, Shadowrun med sin kapitalism osv är kul för att man tänjer på gränserna och kan överdriva det. Igen går jag tillbaka till att jag skiljer på vad jag tycker är kul och vad jag tycker är viktigt. Att skriva ett rollspel om flyktingkrisen är lite som att tillåta folk att leka med problemet på ett sätt som kan orsaka lika mycket skada som nytta. Plötsligt kan spelet du skapat för att kritisera och informera om hur det faktiskt är användas för att obfuskera och generalisera p.g.a att de som spelar inte delar ditt sinne. Varesig det blir som du vill eller raka motsatsen och blir ett verktyg att spela "flykting tortyr simulator" bland nynazister.

Därför tror jag också att man inte gör så dagsfärska samhällskritiserande spel. För man vet inte riktigt vilka händer som kommer ta i spelet och det finns flera exempel på sådana magplask och missförstånd, möjligen inte inom rollspel men titta på spelet "The Division" (här är en video som förklarar problemet: https://www.youtube.com/watch?v=4jKsj345Jjw ).

Nu säger jag ju allt detta utan att ha sett ditt spel, jag drar bara ut ifrån vad jag tror "Rollspel om att spela flykting i europa" kan vara.

 

[Krille]

Om inte, varför är det här inte en grej vi gör?

Jag har inte lust.

Så här va: jag är en helt normal svensson*, med nio-till-fem-jobb, bostadsrätt, förtroendeuppdrag, kostym, slips, morgontidningar och kollektivtrafik. Det är den vardagen jag tar ledigt från med rollspel. Och i och med att syftet med mitt rollspelande är att ta ledigt från verkligheten så innebär det att jag även råkar kasta ut eventuell behandling av dagsaktuella händelser ur mitt rollspelande.

Så det närmaste "dagsaktuella händelser" jag kommer är nog att Blå Himmel sammanfaller med hundraårsjubileet av Det stora kriget.

* för ganska vida definitioner av "svensson"

 

[Gurgeh]

Jag kan tänka mig följande:

Om man vill skriva om dagsaktuella händelser så är det för att man vill påverka folk. Till exempel övertyga dem om att flyktingar antingen är hemska monster som äter små barn, eller att flyktingar är bättre än manna från himlen och gator täckta av guld. För att kunna göra det måste man ha kontroll över sitt budskap. Det har man om man skriver en debattartikel, skriver en bok eller gör en film. Om man skriver ett rollspel eller ett rollspelsäventyr har man betydligt mindre kontroll, eftersom deltagarna, och de åsikter de kommer in i historien med, kommer att påverka resultatet.

För att lösa det måste man antingen:
a) bli predikande och övertydlig
b) acceptera att de som spelar spelet kanske kommer fram till rakt motsatt åsikt än den man vill förmedla

Och a skulle jag inte vilja spela, och b skulle jag inte vilja skriva (om jag nu över huvud taget fått för mig att jag skulle skriva den typen av spel).

Men allt det här kan tas med en nypa salt, eftersom jag inte alls vet om det är sant.

 

[Xhakhal]

För att lösa det måste man antingen:
a) bli predikande och övertydlig
b) acceptera att de som spelar spelet kanske kommer fram till rakt motsatt åsikt än den man vill förmedla

[...]

Men allt det här kan tas med en nypa salt, eftersom jag inte alls vet om det är sant.

Om man tittar på lajvvärlden finns det ett flertal lajv som hanterar dagsaktuella (mer eller mindre) händelser (ett av dem har länkats till tidigare i tråden) och som oftast löser problemet b) genom att bygga in budskapet i spelets mekanik. Någon kan säkert köra lajvet med ont uppsåt eller i syfte att göra precis tvärtemot, men det finns mycket litet incentiv till att göra det, eftersom mekaniken förstärker budskapet.

Debriefing används också av de flesta lajv i den här genren både för att folk ska kunna bearbeta sina upplevelser (och som damage control i värsta fall) och för att föra diskussionen om det här på ett konstruktivt sätt, med moderatorer involverade.

 

[Mundo]

a) bli predikande och övertydlig

Det är nog det här som, mest av allt, skulle få mig att undvika sådana här spel om ens med tång.

 

[RasmusL]

Möjligheten finns också att utforska genom liknelser/ungefär samma situation.
Man kan skriva ett äventyr om krig, flyktingar och kulturkrock utan att kalla spelet Europa 2016.

Jag skulle säga att majoriteten av alla historier som behandlar olika ämnen i vår kultur är just metaforer.

Alternativ två är att sådana scenarion lämpar sig bättre som just ett scenario snarare än ett helt spel, där sådana ämnen faktiskt har utforskats[/URL].

Nu är vi inne i terminologins vassrugge men att inte kalla Halat Hisar för "ett helt spel" känns tvek

Btw så går ju HH igen i år, krockar med The Solution så jag ska ej dit men kan finnas platser fortf!

 

[Genesis]

Kan det inte vara en fördel att rollspel är såpass öppna? Att låta folk dra sina egna slutsatser och utforska sina egna åsikter i frågan? Se hur ett spel som Dogs in the Vineyard kan låta rollpersonerna vara alltifrån naiva till hänsynslösa och utdela allehanda hemska straff eller låta obehagligheter fortgå, men spelarna kan inte hindra sig från att dra sina egna slutsatser och fråga sig själva "Vem är det egentligen som bär skuld här?".

Ta en setup, släpp lös spelgruppen och låt spelarna själva upptäcka vad de känner och tänker. Kan det inte vara en styrka som låter rollspelen göra något litteraturen inte fixar?

 

[Xhakhal]

Om jag inte minns fel hade dessutom In the Dark (tror jag) någon slags diskussions-del av spelet i sin design, där man fick XP för att diskutera spelets moraliska frågor bra. Jag har inte den blekaste om detta överlevde till spelet Bortom. Men ItD hade i alla fall inkluderat verktyg för att bygga scenarion om just sådana här händelser på ett konstruktivt sätt, även om spelets regelsystem var ganska trad.

 

[Khan]

Jag vill minnas att det fanns en svit rollspelsäventyr på GothCon i något generiskt system som behandlade USA:s invasion av Irak runt 2003-2006. Alltså att det var då scenarierna arrades på GothCon.

Det var en stor portion humor i dem, tänk Team America. Men samtidigt en dos av hybris i det att amerikanarna inte direkt var så häftiga som de trodde de var... Man spelade en mindre trupp som härjade i öknen i mellanöstern (något av dem handlade om att Syrien skulle invaderas) och parallellklippte till andra karaktärer hemma i USA. Jag minns dem som rätt bra. Det var väl dagsaktuellt för tidigt 2000-tal?

Jag tror det är svårt att göra något dagsaktuellt utan att skriva folk på näsan, särskilt om man inte spelar i modern miljö och här och idag. Jag hade en idé om ett WoD-hack med stora övertoner av Buffy, där rollpersonerna är nyankomna studenter på den lokala högskolan. En av deras professorer visar sig vara åttahundra år gammal och lär upp dem till att bli monsterjägare. Tanken var då att många problem skulle basera sig på vad som skrivs i lokalpressen. "Polisen har stoppat en lägenhetsbrand. Jag vet vad som egentligen hände..." En av de återkommande antagonisterna skulle vara Swedish Defence Leagues lokala avdelning. Det blev dock inget av eftersom vi började spela MÅ0 istället.

 

[RasmusL]

Jag kan tänka mig följande:

Om man vill skriva om dagsaktuella händelser så är det för att man vill påverka folk. Till exempel övertyga dem om att flyktingar antingen är hemska monster som äter små barn, eller att flyktingar är bättre än manna från himlen och gator täckta av guld. För att kunna göra det måste man ha kontroll över sitt budskap. Det har man om man skriver en debattartikel, skriver en bok eller gör en film. Om man skriver ett rollspel eller ett rollspelsäventyr har man betydligt mindre kontroll, eftersom deltagarna, och de åsikter de kommer in i historien med, kommer att påverka resultatet.

För att lösa det måste man antingen:
a) bli predikande och övertydlig
b) acceptera att de som spelar spelet kanske kommer fram till rakt motsatt åsikt än den man vill förmedla

Och a skulle jag inte vilja spela, och b skulle jag inte vilja skriva (om jag nu över huvud taget fått för mig att jag skulle skriva den typen av spel).

Men allt det här kan tas med en nypa salt, eftersom jag inte alls vet om det är sant.

Jaoao, helt klart kan det göras på sätten du beskriver men "måste" är ett starkt ord i sammanhanget. Jag tror 100 % på att det går att nyansera och utforska även sådant en författare inte sympatiserar med, men detär sant att jag inte sett jättemånga exempel på detta.

 

[RasmusL]

Om man tittar på lajvvärlden finns det ett flertal lajv som hanterar dagsaktuella (mer eller mindre) händelser (ett av dem har länkats till tidigare i tråden) och som oftast löser problemet b) genom att bygga in budskapet i spelets mekanik. Någon kan säkert köra lajvet med ont uppsåt eller i syfte att göra precis tvärtemot, men det finns mycket litet incentiv till att göra det, eftersom mekaniken förstärker budskapet.

Debriefing används också av de flesta lajv i den här genren både för att folk ska kunna bearbeta sina upplevelser (och som damage control i värsta fall) och för att föra diskussionen om det här på ett konstruktivt sätt, med moderatorer involverade.

Helt klart, även omde spel jag finner mest intressanta är de som lämnar mycket öppet för tolkning (vilket är svårt!) och inte tar ställning i designen. Lajvsidan är ju generellt mycket bättre på att plocka upp det aktuella (mycket tror jag pga lajvens förgänglighet och engångsanvändning (ofta, inte alltid)) men på bordsrollspelssidan är det ganska tomt oavsett mängd budskap?

Debriefing är ju också extremt kontroversiellt pga terminologi för att hantera traumaoffer, dåligt evidensläge även när utfört av professionella samt en stoooooor mängd samlade dåliga/ickegivsnde erfarenheter bland lajvare. Jag upplever att "debrief" har utvecklats till "eftersnack och, om du vill, en axel att stödja dig på/gråta mot" vilket för mig känns helt rätt. Diskussionerna efteråt kan förvisso vara intressanta kring parallellerna i verklighet och visst för de ofta fram de politiska aspekterna i rampljuset! Kanske något som går att göra med tabletops också i systematisk form!

 

[erikt]

Jaoao, helt klart kan det göras på sätten du beskriver men "måste" är ett starkt ord i sammanhanget. Jag tror 100 % på att det går att nyansera och utforska även sådant en författare inte sympatiserar med, men detär sant att jag inte sett jättemånga exempel på detta.

Visst går det, men det kräver en ganska duktigt författare för att det inte ska bli dåligt.
Få rollspels-/scenario-författare är tillräckligt skickliga för att klara det.

Ett annat problem med "dagsaktuella" produkter är att de ofta väldigt snabbt övergår till att vara "inaktuella".
I vissa fall kan detta ske redan innan de hunnit publiceras.

 

[RasmusL]

Kan det inte vara en fördel att rollspel är såpass öppna? Att låta folk dra sina egna slutsatser och utforska sina egna åsikter i frågan? Se hur ett spel som Dogs in the Vineyard kan låta rollpersonerna vara alltifrån naiva till hänsynslösa och utdela allehanda hemska straff eller låta obehagligheter fortgå, men spelarna kan inte hindra sig från att dra sina egna slutsatser och fråga sig själva "Vem är det egentligen som bär skuld här?".

Ta en setup, släpp lös spelgruppen och låt spelarna själva upptäcka vad de känner och tänker. Kan det inte vara en styrka som låter rollspelen göra något litteraturen inte fixar?

Går inte det om setup är "du är på flykt i Europa år 2016"? Måste det vara fjärran och främmande? Varför är det så?

 

[Mundo]

Nu är vi inne i terminologins vassrugge men att inte kalla Halat Hisar för "ett helt spel" känns tvek

Btw så går ju HH igen i år, krockar med The Solution så jag ska ej dit men kan finnas platser fortf!

När jag tänker spel så tänker jag tvåhundra sidor grundbok, fjorton olika regler för konfliktlösning och ett osmidigt KP system.
Inte lajv helt enkelt.
Termonologi problem, sorry.

 

[RasmusL]

När jag tänker spel så tänker jag tvåhundra sidor grundbok, fjorton olika regler för konfliktlösning och ett osmidigt KP system.
Inte lajv helt enkelt.
Termonologi problem, sorry.

Jo, jag hajar

 

[RasmusL]

Om jag inte minns fel hade dessutom In the Dark (tror jag) någon slags diskussions-del av spelet i sin design, där man fick XP för att diskutera spelets moraliska frågor bra. Jag har inte den blekaste om detta överlevde till spelet Bortom. Men ItD hade i alla fall inkluderat verktyg för att bygga scenarion om just sådana här händelser på ett konstruktivt sätt, även om spelets regelsystem var ganska trad.

Jag gillade ItD men minns inte den biten! Cool!

 

[PAX]

Jag påbörjade mitt projekt 55 Dagar för en tid sedan men det har nu hamnat i träda. Jag har funderingar på att omforma det hela till en artikel för Fenix i stället.
Tanken med spelet var att spela rollpersoner som hade yrken vilka kunde vara aktuella för en insats i katastrofområden. Så som jordbävningar, översvämningar, storskaliga epedemier med mera. Vilka då kunde fungera som bas för en längre kampanj. Men tanken fanns även att börja med rollpersoner som kanske befann sig på en plats där något allvarligt inträffade. Exempelvis stor tågolycka, brinnande skyskrapa eller liknande. De blir en liten sammansvetsad grupp som överlever och sen tar steget att rekryteras till någon fingerad hjälporganisation.

Tanken var dock inte att rollspela på låg grisodlarnivå. Det skulle dock vara relativt verkligt, tidspressande i actionsekvenser och moraliskt, psykiskt påträngande. Jag ville komma ifrån den vanliga rollspelsformen med beväpnade äventyrargrupper som löper amok då och då. I stället skulle svåra beslut behöva genomföras. Vilka får leva och vilka ska lämnas kvar? Med en tickande tidsaspekt som skapar dramatik och action, trots att rollpersonerna inte är beväpnade till tänderna. Det standardiserade stridskapitlet hade troligen byts ut mot ett actionkapitel utan en massa funktioner för stridande rollpersoner.

Sen är det bara en fråga om någon hade varit intresserad av att spela något i den här stilen?

Anledningen till att jag började fnula på detta spel var dels att komma ifrån strid i rollspel, men faktiskt det faktum att jag satt och tittade på en engelsk serie där man följer både brandmän, ambulanspersonal och akuten på ett stort sjukhus. Med deras drama i personligheter med mera. Men det kändes lite snävt och svårt att hantera i ett rollspel, och då föddes tanken på en gruppering av rollpersoner i ett katastrofområde där det kan krävas en hel del arbete. Från grunden med uppbyggnad, lokalisering med mera. Förhandlingar med lokala myndigheter, krigsbaroner och regeringspersonal. Och mycket annat naturligtvis.

Det mesta ligger dock och skvalpar i huvudet just nu så en veckas arbete framför datorn för att få ut allt i text krävs säkert.

Jag skrev en kort introtext här:
https://www.rollspel.nu/threads/66143/post-886230