Jag ser, på ett plan, inte skillnaden medan "En deltagare hittar på något som andra får anspassa sig efter" mot "En spelledare sitter med en hemlighet". För mig är prep och o-prep samma sak, bara att det fastsätts på olika tillfällen. I samberättande kan jag komma på en delhandling flera scener i förväg och styra mot det tidigt. Jag kan också hitta på någonting för stunden och på så sätt förändra scenen. Vissa samberättarspel har till och med prep som sätts innan spelmötet, antiingen tillsammans i grupp (skapa relationskarta), via spelet ("dessa fakta ska du försöka passa in") eller via att en person preppar ("hitta på ett par fronter").
Fast jag tycker å andra sidan att prep alltid går att rucka på. Vissa planteringar jag gör slår aldrig rot.
Så ... "medförfattare"? Det är rätt luddigt. Om man inte kunnat bli neggad i samberättande hade man aldrig kunnat få tvister i samberättande.
Vi talar ju här om huruvida jag tycker något är kul eller inte, så bara för att det inte finns en principiell skillnad betyder ju inte att det inte finns en emotionell skillnad. Precis som att någon som gillar mysterielösandespel kan känna sig lurad om hen får reda på att spelledaren hittade på mysteriet efter hand, istället för att det fanns ett tydligt etablerat svar. Upplevelsen, om spelledaren var skicklig, kan ha varit identisk under spel, men emotionellt är det en stor skillnad, då den ena aktiviteten uppfattas som meningsfull och den andra som meningslös. För mig är det ju då tvärtom, att för mycket företablerade hemligheter gör att jag känner att mina bidrag blir meningslösa, medan det som uppfinns i stunden är meningsfullt.
Det finns också inga fasta gränser, och naturligtvis är det luddigt. Jag är okej med hemligheter mellan spelare. Det är inte hur jag vanligtvis spelar, men ibland, som en krydda, så kan det vara ballt. Men vad det är för sorts hemlighet spelar roll för mig. Det är skillnad mellan att olika spelare har hemligheter för varandra, och att en spelare har hemligheter för alla andra. Det är skillnad mellan en hemlighet du hittade på under spel och en hemlighet som står på pappret och som anses vara orubblig. Och det är skillnad mellan hemligheten "barnet är egentligen mitt" och hemligheten "Vi är egentligen döda och i helvetet, och striden vi utkämpar kan omöjligt vinnas" eller liknande. Jag är helt okej med det senare om det är något du hittade på i stunden. Om du sätter en scen och etablerar att vi är döda och att kriget är oändligt, och det passar med vad vi etablerat tidigare i spelet? Fy fan så häftigt! Sjukt snyggt, bra jobbat! Men om du har skrivit scenariot och det står på pappret att det är så, och du har vetat det hela tiden men inte jag, då har vi inte spelat samma spel, känns det som för mig.
Återigen, luddiga gränser och emotionella skillnader, inte täta skott.
Och när det gäller tvister i samberättande är jag inte säker på vad du menar. Man bör såklart undvika tvister genom att spela prestigelöst, och de tvister som uppkommer är generellt på grund av att man inte har estetisk samsyn. Om någon neggar sina medspelare så slutar man spela med dem.