Är det verkligen bara två läger?
Det låter ju trist och onödigt.
Jag antar att jag tänker mig en variant av denna - d.v.s. det finns ett facit men det tänker du inte avslöja för någon.
Jag har aldrig hävdat att det finns ett facit eller mysterium, som sagt. Det är det andra som tagit med sig in.
Åtal, rättegång, etc, är ju helt ur agenternas händer. Därför är det inte med i scenariot heller. När materialet och slutsatserna dumpas på åklagarens skrivbord är scenariot slut.
Fast är materialet i scenariot av den arten att utredarna kan välja att redovisa "här finns ingen att åtala" är kanske frågan då?
Absolut! Handlar helt om gruppens slutsatser. Från att ingen är skyldig till att alla tre är det.
De tre misstänkta har inga svar skrivna på några specifika frågor, utan har istället varsitt uppslag som beskriver deras beteende och generella fakta kring dem (jobb, var de befunnit sig vid vissa kritiska datum, etc). De är alla modellerade efter tre riktiga seriemördare med lite blandade psykotiska profiler. Två av dem nekar alla anklagelser och deflectar på olika sätt; den tredje pratar inte alls med polisen om anklagelser.
Jag vet inte om jag behöver påpeka det, men jag har absolut inget emot att det här inte är ett klassiskt "hitta mördaren"-scenario utan tycker snarare att det varit jätteintressant enda sedan vi pratade om det i en tråd för 1-1,5 år sedan. Mitt problem är snarare att det blir högar med handouts under tidspress vilket kommer ställa till det för mig som läser långsamt (noggrannt)Men jag blir inte klokare på det genom den här tråden heller utan snarare benägen att ta en lång wrnu-paus.
Att du inte har facit har du varit jättetydlig med från början, så det hoppas jag inte att jag har hävdat att du har. Men hur är "Är det mord, sammanträffande, mer än en skyldig eller ingen?" inte mysterium? Och att utreda det är väl ändå att utreda ett mysterium, även om man bryter vid punkten där man lämnar materialet till åklagaren (och alltså inte har något skäl att ens få veta om det finns något facit eller inte)?
Ni får ett intro. Ni får hitta på era efternamn. Ni får en hög props (18 försvunna personer, 3 misstänkta, en karta). Ni börjar spela och får bekanta er med materialet i kanske en timme. Ni får tillgång till de misstänkta för förhör och en hård deadline efter tre timmar (eller vad nu resterande konventstid råkar vara). Ni lämnar över saker till åklagaren (spelledaren). Ni går till kafeterian och fyller på era kaffekoppar med en känsla av att, fan, det är inte så lätt att veta vem som är en ond människa och vem som bara är ett arsle. Men gubbar och gummar? Jag tror vi satte dit rätt djefel...
Dessutom: Blir det donuts, @entomophobiac ? Om scenariot beskrivs som ett polisscenario, och jag inte får donuts, kommer jag antagligen lämna bordet!
BYOD.
För mig är det här lite kärnan i problemet, men jag kanske bara inte fattar upplägget? Som jag läser det ovanstående förväntas spelarna bygga ett case kring ett facit som du säger inte finns. Men poliser jobbar ju förutsättningslöst och presenterar all bevisning i förundersökningen både för och emot den misstänkte? Det är ju sen åklagaren (SL) som värderar bevisen och avgör om de är tillräckliga för åtal.
Uppenbarligen är RP det som finns kvar av en större utredning, som inte kunnat presentera tillfredställande bevisning för fällande dom. För mig ser det lite ut som ett Cold Case inte helt olikt den där TV-serien om gamla seriemördare som var jäkligt bra.
Så varför inte pitcha det så? Som ett Cold Case fall där spelarna helt enkelt får gå igenom den tidigare utredningen?
