Nekromanti Detta är D&D!

Organ

Out of time, out of mind
Joined
6 Jun 2001
Messages
5,635
Location
En mälarö
Så, därför Organ, vill jag att du berättar om hur D&D verkligen är - hur du upplever det.
Oj vad svårt! Faktum är att det mer eller mindre känns omöjligt att enkelt svara på den frågan. Men om jag skulle försöka så skulle jag säga att det är mytologisk, i ordets rätta bemärkelse. Många av dess ingredienser är så klichéfyllda att de fått egna liv, blivit myter av egen kraft. The flesh made spirit liksom. Mycket av det vi tar för givet dök upp där för första gången. Det är precis som med att låttexter förväntas finnas med i det lilla häftet som kommer med cd-skivan. Så var det inte innan The Beatles 1967 släppte plattan Sgt. Pepper's Lonely Heart Club Band, och man på baksidan kunde läsa vad som sjöngs. Då ansågs det revolutinerande, nu är det vardagsmat. Precis så är D&D. Det är rollspelens själ, sett genom populärkulturella solglasögon. Det är hamburgare. Det är monsterfilmer och det är The Ramones trasiga jeans och skinnjackor. Skräckförfattaren Clive Barker har skrivit en novell som handlar om en dödligt sårad kriminell rymling som, skadeskjuten och endast med ett par minuter kvar att leva, tar sin tillflykt till en igenbommad biograf och kravlar in bakom den trasiga bioduken och förblöder. Djupt inne i honom finns emellertid en stor cancertumör som inte dör med honom. Det som håller den vid liv är alla de känslor som projicerats direkt mot den plats där den befinner sig. Av detta skapas ett väsen som är den kombinerade summan av allt som någonsin visats på duken. Vår egen fantasi är tumören och den kollektiva summan av det som skapats av otaliga spelare och spelskapare sedan 1974 är de celluloiddrömmar som skapar monstret, sprunget ur alla gamers undermedvetna: D&D! Eller nått.

/Anders
 

Arfert

Facit
Joined
9 Sep 2004
Messages
15,729
Location
Stockholm
NU blev jag verkigen glad att jag tänkt börja med D&D igen, efter nästan två decenniers uppehåll! För precis så är det!

Som att komma hem! :gremgrin:
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Det var bland det mest fina utlägget jag sett. ja, formulera dig, det kan du. Man jag tycker dock inte att "you OWN". För du har inte direkt svarat på min fråga - ja, D&D var ungefär först och fångade alla balla klichéer på ett ställe, det innehåller allt som alla coola filmer innehåller. Visst, det är ursprunget till varför vi sitter här idag, ungefär.
Sure, det är the game of the games historiskt sett.
Men varför skulle jag intresseras för att spela det, och gilla det bara för att det är det gyllene äpplet i rollspelshistorien?
Vad gör det så jävla bra och så jävla roligt, är det just alla klichéerna, eller för att jag känner mig som om jag lirar rollspell på ett US game-museum?
Jag vill liksom veta mer direkt speluppelevelse så jag kan säga - yippie, just de där bitarna gör ett rollspel kul och spelvärt i mina ögon. :gremwink:
 

Big Marco

Läskig
Joined
20 May 2000
Messages
6,968
Location
Sandukar
Skräckförfattaren Clive Barker

...som jag för övrigt träffar om ca en månad. ,-)

Det är skumt dock, just den novellen har jag nu blivit refererad till två ggr på ett par veckors tid. Men bra sammanfattning. Kanske inte helt positiv, men...
 

Organ

Out of time, out of mind
Joined
6 Jun 2001
Messages
5,635
Location
En mälarö
Skräckförfattaren Clive Barker

...som jag för övrigt träffar om ca en månad. ,-)
Coolt! Hälsa. :gremcool:

Kan du förresten berätta varför, eller är det en hemlis?

/Anders
 

Big Marco

Läskig
Joined
20 May 2000
Messages
6,968
Location
Sandukar
Clive Barker (OT)

Kan du förresten berätta varför, eller är det en hemlis?

Ingen hemlis alls: http://www.hollywoodandgames.com/

Jag lovar att hälsa från Organ under minglet.

"Hello, Mr. Barker, Organ from Sweden says hi, he really really really would like to be a cenobite." ,-)
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Lite av det som gör D&D bra:

Spelbalans. Inget annat spel är lika välbalanserat som D&D. De olika rollerna är väl definierade. Olika karaktärer är väl balanserade mot varandra. Utmaningar i lämplig nivå är mycket lätta att konstruera med hjälp av spelets regler.

Det är också ett figurspel! Man flyttar runt sina figurer i ett taktiskt, roligt och utmanande spel.

Det är ett pedagogiskt upplagt spel. Det är lätt att förstå, man växer in i spelet. Men också så här: Det tar en dag att lära sig, men ett helt liv att bemästra.

Det är snabbt. Det går riktigt snabbt att behärska mekaniken såpass bra att spelmomenten går riktigt fort, så att man kan koncentrera sig på de faktiska taktiska valen istället för att försöka minnas exakta regler.

Det finns typ tusen häftiga monster, och ett tjugotal häftiga spelvärldar. Bland annat Eberron, som dels innehåller alla tusen häftiga monster och dessutom är en av de häftigaste spelvärldarna någonsin.

Det finns förstås mer, men det är nog det jag uppskattar mest med D&D.
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Jag vill tillägga en sak om D&D, nämligen varför jag bytte från DoD till D&D:

När vi spelade DoD ville mina spelare alltid spela några typiska fantasyklichéer. Alltså, en smidig tjuv, en bastant dvärg eller en våldsam barbar (etc). Eftersom vi har med en hel del stridsmoment när vi spelar, blev det med tiden alltmer plågsamt uppenbart att inget i DoD stödjer en sådan spelstil. En smidig tjuv kommer alltid att suga enormt i strid, ty det enda som spelar in i striden är FV i vapenfärdigheten och skadan ens vapen kan göra. En våldsam barbar är speltekniskt egentligen utbytbar mot en bastant dvärg.

I D&D kan en smidig tjuv dela ut ordentligt med skada, genom att vara smidig och listig. En våldsam barbar kommer agera våldsamt och ogenomtänkt. En bastant dvärg kommer verkligen kännas som en bastant dvärg.

Därför bytte vi till D&D, och vi blev alla mycket nöjda.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Eksem, du har lyckats med vad Organ misslyckades kraftigt med.
Bevisat för mig att alla rykten jag hört är helt fel, att det lär vara en grymt schysst spelupplevelse - att det helt klart är bra på många punkter, spelvärt och främst främst värt att testa.
Tackar så mycket! :gremwink:

Dock känns det lite dataspel när det blir sådär... Jag menar, jag tror inte ett en tjuv ÄR bra i strid, faktiskt. Men det är bara ett påstående, inget annat...
 

Big Marco

Läskig
Joined
20 May 2000
Messages
6,968
Location
Sandukar
Jag menar, jag tror inte ett en tjuv ÄR bra i strid, faktiskt.

Det är ju det som Eksem säger - i princip alla stridssystem som syftar till realism så är "tjuven" alltid sämre än "krigaren":

I D&D så gäller samma sak. I en ren fajt. Men finessen med D&D är att tjuven, med rätt taktik, är extremt kapabel till att tillfoga skada. I D&D görs detta främst genom att attackera i flanken, från skuggor eller smygande bakifrån. Med rätt feats fungerar även avståndsvapen inom kortare avstånd.

Min Lvl 17 Rogue kan som mest tillfoga 17d6+28 i skada, om alla hans pilar träffar och han får använda sin sneak attack. Det är lite mer eller likvärdigt med vår Lvl 17 Fighter (som jag tror ligger på 4d12+56 vid maxade anfall.
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Det var bland det mest fina utlägget jag sett. ja, formulera dig, det kan du. Man jag tycker dock inte att "you OWN". För du har inte direkt svarat på min fråga - ja, D&D var ungefär först och fångade alla balla klichéer på ett ställe, det innehåller allt som alla coola filmer innehåller. Visst, det är ursprunget till varför vi sitter här idag, ungefär.
Sure, det är the game of the games historiskt sett.
Men varför skulle jag intresseras för att spela det, och gilla det bara för att det är det gyllene äpplet i rollspelshistorien?
Vad gör det så jävla bra och så jävla roligt, är det just alla klichéerna, eller för att jag känner mig som om jag lirar rollspell på ett US game-museum?
Jag vill liksom veta mer direkt speluppelevelse så jag kan säga - yippie, just de där bitarna gör ett rollspel kul och spelvärt i mina ögon.
Om vi ska stanna i filmmetaforen så känns spelet som ett MST3k-avsnitt utan Mike/Joel och robotarnas snack. Gammalt, segt och man har sett det till leda. Nostalgi utan charm.
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Okej Troberg. Har inte sett det, så jag kan liksom inte relatera till det tyvärr...
De tar riktigt ostiga gamla B-filmer och gör dem underhållande genom att kommentera dem.

Exempel:

En leksakskrokodil i gummi och en leksaksdinosaur i gummi slåss i "ta en bild, flytta lite, ta nästa bild"-teknik. Det ska föreställa två dinosaurier som slåss, men den misslyckas kapitalt. Scenen lyfts då av att de skjuter in kommentaren "Look, it's gecko-roman wrestling!".

Annat exempel från samma film:

En nunna sätter krokben för en skurk. Den skjuter in kommentaren "Look, it's greco-roman-catholic wrestling!".

Utan kommentarerna så hade filmerna blivit smärtsamt dåliga, nu blir de istället underhållande.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Ja, och samma prylar är möjliga i DoD, kanske inte i alla versioner, men fullt möjligt är det i DoD 91 i alla fall, och om jag bläddrar igenom DoD2 och Expert som jag har också finns det säkert där, brukar oftast vara i den nya versionerna som försöker vara revolutionerande som man har tagit bort vissa saker som annars är typiska för en roll.

En lönnmördare har yrkesförmågan Anfall bakifrån - förmågan, inte färdigyheten. Detta innebär att om denne lyckas med Smyga och offret misslyckas med upptäcka fara ger hans vapen dubbel skada. Vid perfekt slag är skadan fyrdubbel.

En tjuv har istället förmågan att höja sitt CL genom att offra ett PSY. Varje PSY är värt +1 CL. Detta kan påverka ganska mycket vad det kommer till att träffa etc. Siktar du t.ex. på en specifik kroppsdel får du minus, men om du då höjer ditt CL så är det ju lugnt. Alltså, om du ser till att i alla fall ha runt 12-13 i PSY så kan du ofta träffa valfri punkt om du lyckas med slaget, och sedan finns det inget som säger att en tjuv har dåliga vapen. Visst, han använder nog sin dolk ofta, ofta, ofta... Men det under sin tjuvdåd, om han beger sig ut på färd så vet de flesta att en dolk kommer man inte långt med om det verkligen händer något.

Visst, han kanske inte bär alla sina vapen inne i stan under ett inbrott - men jag har då sett många tjuvar som har andra vapen än bara dolk. I DoD är dolk en färdighet som alla kan, alltså vad det kommer till vapenfärdigheter så är det bara STY-krav som hindrar en. Och en tjuv är inte just klen, eller hur (finns ingenting som säger det)?
Det finns ingenting som säger att en tjuv är suger - ja, som sagt, sämre än en krigare, skulle tro det, men att denne är genomdålig, nej varför skulle han vara det?!
Många tjuvar kan hantera pilbågar, svärd etc (kanske inte tvåhandssvärd direkt, eller just det längsta tyngsta enhandssvärdet) men ändå. Sedan är de oftast bättre på att smyga, gömma sig, etc. Alltså, vad som är möjligt i D&D är möjligt i DoD bara det att det gäller att tänka efter, allt är inte lika öppet i regelboken i DoD som i D&D då jag kan tänka mig att alla taktiker etc står föreslagna i regelböckerna?
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
" Detta innebär att om denne lyckas med Smyga och offret misslyckas med upptäcka fara ger hans vapen dubbel skada."

Precis där finns problemet, ty din dolks dubbla skada gör ändå som bäst typ 8 i skada, troligen 4. Dra ifrån en läderrustning, och din fantastiska smygattack dunkar in ynka 2 KP i skada, vilket lämnar den genomsnittlige motståndaren med 9 KP kvar. Även med ett kortsvärd blir den genomsnittliga skadan typ 6 KP, vilket fortfarande inte är en vidare imponerande attack.

Föga imponerande i jämförelse med den med tvåhandssvärd beväpnade krigaren med tvåhanssvärd och +2 i skadebonus, som dunkar in en genomsnittlig skada på 12, vilket lämnar stackaren i läderrustning med ynka 1 KP kvar. Och då behöver han inte lyckas med något annat färdighetsslag innan han träffar.


"Och en tjuv är inte just klen, eller hur (finns ingenting som säger det)?"

Förstås inte, men om tjuven ska vara duktig i sina färdigheter krävs såväl högt SMI som hyfsat värde i KAR, medan krigaren kan fokusera på STY och FYS.


"Alltså, vad som är möjligt i D&D är möjligt i DoD"

Inte alls i samma utsträckning. På den punkten gör D&D sitt jobb mycket bättre än vad DoD gör.

D&D är också skalbart, vilket inte DoD är. Drakar och Demoner är ju på ett sätt ett något missvisande namn, eftersom du knappast kommer slåss mot drakar och väldigt sällan mot demoner. I D&D kan du faktiskt göra en så bra rollperson att du kan spöa upp drakar och demoner.

D&D klarar definitivt av saker som DoD inte klarar av.
 
G

Guest

Guest
Finns dock ett problem med Tjuvar i DoDE. Om tjuven ska bli lika bra på sitt tjuveri som krigaren på sitt krigande så krävs det sååå mycket mer bakgrundspoäng. Många av Tjuvarnas färdigheter kostar ganska mycket, och en tjuv bör ha en del av dessa skills om han eller hon ska kunna verka som en bra tjuv. Samtidigt klarar sig en krigare med Svärd FV 15 och Sköld FV 15 bra långt... :gremlaugh:
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Hm, tolkningfrågor och modifieringsfrågor - det är det enda det är, detaljer, men om en SL bara vill och verkligen kan sina färdigheter så finns det möjligheter till tusen att utnyttja.

D&D är också skalbart, vilket inte DoD är. Drakar och Demoner är ju på ett sätt ett något missvisande namn, eftersom du knappast kommer slåss mot drakar och väldigt sällan mot demoner. I D&D kan du faktiskt göra en så bra rollperson att du kan spöa upp drakar och demoner.

D&D klarar definitivt av saker som DoD inte klarar av.
Och nu var vi tillbaka igen. Överdrivet för att t.o.m. vara fantasy - för att vara ett rollspel. Tjusningena att få jobba och slita och riskera allt för att nå dit är borta. Det är några spelkvällar så är man ganska okej och pallar allt... eller?!

Men jag får väl ge mig, du har spelat bägge spelen, det har inte jag. Men jag står fortfarande fast vid att det är småpotatis och tolkningsfrågor mest.

Dock tycker ju jag att man inte skall kunna spela i 2 mån och gå och döda en drake sedan - hallå, drakar är de mest mäktigaste varelserna på jorden!!! Demoner har jag dock varit med om många som blivit slaktade... Det går efter en längre tids spelande, runt 1 månad, två månader si-sådär så kan man allt ta en medelmåttans demon. Och det är vad man skall klara också, man skall aldrig ge sina spelare mer motstånd än vad man tror de klarar, det är ju bara dumt.

Jag vill att man skall få kämpa, kämpa, kämpa... Man skall inte bli världens hjälte över ett ögonblick, det finns ju liksom inget som är coolt med det om alla som har en RP blir lika grymma med en gång ungefär. Det är sällsynt med hjältar, och så skall det också vara. Det tar lång tid att bli en hjälte, och det är ju det som en hela grejen, utmaningen att ta sig dit.

Som sagt, vill jag power-gama mot monster och ha snubbelidux-x-sword-2000 så spelar jag Diablo II expansionerat eller Morrowind istället.
Jag tror just att du fått mig tillbaka till min första ståndpunkt tyvärr. Spelet känns experience-fanatiskt och alldeles för häftiga-vapen-killen som klarar allt. Det blir ingen utmaning, det blir ingen känsla om att en enda vanlig människa finns... Det måste finnas något i en fantasyvärld som går att jämföra. Det måste finnas den där vanliga lilla människan, och det finns hjälten, men man måste behålla den lilla människan i majoritet, och hjälten som en mycket sällsynt pryl. Man tuggar liksom sönder målet och tjusningen med att äventyra allt svårare och svårare äventyr genom att göra mosfet skada typ direkt etc.
Usch... ta bara skadan om Marco nämnde, det är ju chockartat!!! jävla drakdödarvapen ungefär. :gremwink:

Nu har jag säkert missförstått igen så vi får ta hela diskussionen från början... Det förvånar mig inte. :gremwink:
 

Arfert

Facit
Joined
9 Sep 2004
Messages
15,729
Location
Stockholm
nu var det ett tag sen jag spelade D&D (eller AD&D om man ska vara petig).. men inte sjutton kunde man springa iväg och dräpa drakar efter två månaders spel.. två år snarare...

Första tiden var man ju väääldigt klen och skulle inte ha en chans mot de flesta monstren i MM.

..fast det kanske är annorlunda nu?
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
"Hm, tolkningfrågor och modifieringsfrågor - det är det enda det är, detaljer,"

Det är bra mycket större än detaljer. Spelen spelas ganska olika, och D&D är mycket bättre på spelbalans, väl definierade rollpersonsuppgifter och taktiska strider som färgas av rollpersonernas personlighet. Dessutom är D&D mer skalbart:

"Dock tycker ju jag att man inte skall kunna spela i 2 mån och gå och döda en drake sedan - hallå, drakar är de mest mäktigaste varelserna på jorden!!! "

När jag säger att D&D är skalbart menar jag att spelet fungerar lika bra för väldigt olika nivåer. Det kan spelas så svettigt och hårt att en jätteråtta är en dödlig utmaning, eller så grandiost att enbart en drake kan erbjuda tillfredställande utmaning. I DoD ökar inte nivån nämnvärt från den grundläggande nivån. Och om rollpersonerna blir för bra, då pajjar systemet ihop.
 
Top