Oldtimer
Slava Ukraini!
Jag har ett svagt minne av en SF-novell där en dator kunde skriva Shakespeare. Men den rättade monologen ur Hamlet till "ta till vapen mot en här av kval", eftersom man inte kan slåss mot ett hav. Logik kontra känsla.
Men poängen blir då, utifrån ett nutida perspektiv på AI, att även sådant som vi uppfattar som känsla kan förstås algoritmiskt. Koncept och begrepp som känsla och litterär kvalitet är också delar beräkningsbara system. De är bara väldigt komplexa och omfattande. I längden tror jag mest att det handlar om datorkapacitet.Jag har ett svagt minne av en SF-novell där en dator kunde skriva Shakespeare. Men den rättade monologen ur Hamlet till "ta till vapen mot en här av kval", eftersom man inte kan slåss mot ett hav. Logik kontra känsla.
Kanske... kanske inte.I längden tror jag mest att det handlar om datorkapacitet.
Jag tror att du behöver sätta in detta antagande i den större kontext som AI idag är.Kanske... kanske inte.
https://en.wikipedia.org/wiki/P_versus_NP_problem
Nu blir jag lite osäker på vad du menar. P vs NP är fortfarande relevant idag.Jag tror att du behöver sätta in detta antagande i den större kontext som AI idag är.
Säkert. Vad jag funderar på är vad som kan göras med AI - både på kort och lång sikt. Har du läst något av Nick Boström? Sim du kanske också vet är han en av världens mest meriterade forskare inom AI-fältet. Det betyder inte att han alltid har rätt, men jag tycker att hans perspektiv, visioner och farhågor är välgrundade.Nu blir jag lite osäker på vad du menar. P vs NP är fortfarande relevant idag.
Jag har arbetat som systemutvecklare och systemarkitekt i över fyra årtionden. Även om jag inte är specialiserad inom just AI, följer jag med det mesta som händer inom IT. AI har funnits som begrepp inom datavetenskap sedan 50-talet och jag ser det inte som en revolution i sig, utan bara en evolution. Dvs inget som förändrar grundläggande teorem.Säkert. Vad jag funderar på är vad som kan göras med AI - både på kort och lång sikt. Har du läst något av Nick Boström? Han är en av världens mest meriterade forskare inom AI-fältet. Det betyder inte att han alltid har rätt, men jag tycker att hans perspektiv, visioner och farhågor är välgrundade.
Boström är filosof, men AI-fältet är tvärvetenskapligt. Själv har jag närmat mig detta område via det nya och likaledes tvärvetenskapliga forskningsfältet digital humaniora. Big data, data mining och distant reading är några av fältets nyckelbegrepp.Jag har arbetat som systemutvecklare och systemarkitekt i över fyra årtionden. Även om jag inte är specialiserad inom just AI, följer jag med det mesta som händer inom IT. AI har funnits som begrepp inom datavetenskap sedan 50-talet och jag ser det inte som en revolution i sig, utan bara en evolution. Dvs inget som förändrar grundläggande teorem.
Snackar vi kvantdatorer däremot...
Sedan ser jag personligen Nick Boström mer som en filosof än en forskare inom AI. Men visst är det kul att läsa hans tankar.
Nick Boström är precis som Kurzweil tämligen sensationalistisk. Han för en argumentation baserat på att man drar utvecklingen i tangentens riktning. Men det säljer väl böcker. Den utgår också från premissen att medvetande är beräkningsbart, men man kommer inte undan Searles kinesiska rum ( https://en.m.wikipedia.org/wiki/Chinese_room ). För en mer sansad beskrivning av vad datorer kan och inte kan rekommenderar jag Brian Cantwell Smiths book The Promise of Artificial Intelligence som är både välgrundad, välskriven och läsvärd: https://mitpress.mit.edu/books/promise-artificial-intelligenceSäkert. Vad jag funderar på är vad som kan göras med AI - både på kort och lång sikt. Har du läst något av Nick Boström? Sim du kanske också vet är han en av världens mest meriterade forskare inom AI-fältet. Det betyder inte att han alltid har rätt, men jag tycker att hans perspektiv, visioner och farhågor är välgrundade.
Ja, som i de flesta (alla?) akademiska fält finns det idémässig friktion och en del som kan uttrycka sig på ett för utomstående mer tillgängligt vis. Jag tycker att Boström är intressant, även om han, som sagt, inte måste ha rätt i allt han säger. Just idén om det beräkningsbara medvetandet är ju omstridd. Att det finns kontroverser inom ett visst fält är i mina ögon dock mest ett hälsotecken. Friktion leder ofta utvecklingen framåt, även om personstrider kan vara tröttande.Nick Boström är precis som Kurzweil tämligen sensationalistisk. Han för en argumentation baserat på att man drar utvecklingen i tangentens riktning. Men det säljer väl böcker. Den utgår också från premissen att medvetande är beräkningsbart, men man kommer inte undan Searles kinesiska rum ( https://en.m.wikipedia.org/wiki/Chinese_room ). För en mer sansad beskrivning av vad datorer kan och inte kan rekommenderar jag Brian Cantwell Smiths book The Promise of Artificial Intelligence som är både välgrundad, välskriven och läsvärd: https://mitpress.mit.edu/books/promise-artificial-intelligence
Brian hade kontoret bredvid mig när han var gäst hos oss och jag tror inte att jag träffat en så klipsk människa i hela mitt liv.
--quality 3
efter sin prompt. --quality 1
är grundläget. Nackdelen är att quality 3 tar tre gånger så lång tid att generera.Vad är det som är så svårt att komma undan med det? Det är ju mest semantiska dumheter, som utgår från att man redan bestämt sig för att det ska finnas något en människohjärna gör som inte går att göras på annat sätt. Är man inte redan övertygad om det så är ju heller inte det kinesiska rummet speciellt övertygande.men man kommer inte undan Searles kinesiska rum ( https://en.m.wikipedia.org/wiki/Chinese_room ).
Jag skrev en B-uppsats på det där. Det finns flera fatala resonemangsfel i det. Det mest uppenbara är förstås att det inte är operatören utan systemet som är vad som skulle förstå kinesiska, vilket gör att hela resonemanget faller platt till marken - operatören förstår inte kinesiska; vad systemet förstår eller ej är inte uppenbart.Vad är det som är så svårt att komma undan med det? Det är ju mest semantiska dumheter, som utgår från att man redan bestämt sig för att det ska finnas något en människohjärna gör som inte går att göras på annat sätt. Är man inte redan övertygad om det så är ju heller inte det kinesiska rummet speciellt övertygande.
Att kalla en av 1900-talets främsta filosofers arbete för dumheter är kanske lite starkt.Vad är det som är så svårt att komma undan med det? Det är ju mest semantiska dumheter,
Jag har alltså inte börjat använda någon av dessa tjänster ännu, men lär testa så småningom. Blir nyfiken på vad det innebär att tjänsterna har matats med olika sorters bilder. Om jag skulle vilja göra, för att nu bara ta ett exempel, en fiktiv ”fotobok” om 50-talets New York, vad skulle krävas då? Vad behöver matas in för att det ska se trovärdigt ut? Det är ju redan en ganska väl dokumenterad miljö, som det finns många foton från.Jag har testat Dall E och Midjourney ett tag nu och de är riktigt, riktigt bra! Dall E drar mer åt det fotografiska hållet, medan Midjourney har matats med konst och illustrationer, vilket gör att den hanterar fantastik bättre.
Dall E ser bättre ut vid första (och ofta andra) anblicken. Men Midjourney uppgraderar sin generator oftare och v3, som släpptes för några dagar sedan, är betydligt bättre på korrekt anatomi till exempel.
Intressant nog verkar många illustratörer mer positiva till AI idag än för, säg, två år sedan. Anledningen tror jag är att många har upptäckt att AI:n funkar för snabba skisser, för research och som idégenerator. Även om AI-bilden i sig aldrig används, så kan illustratören snabbt få fram alternativa kompositioner och ljussättningar till exempel.
Dessutom har både Midjourney och Dall E börjat ta betalt per bild. Att göra en halvbra bild är inte så dyrt, men en professionell illustration kan kosta en del att få fram. Inte så mycket som en ”riktig” illustration, men ändå tillräckligt för att de flesta icke-konstnärer antagligen bara testar några gånger på kul. AI:n blir i första hand ett verktyg för proffs. För tillfället iallafall.
Här är ett porträtt till Odd Soot (helt utan bearbetning, direkt från Dall E) och en rymdscen från Midjourney (som jag jobbat vidare på i Photoshop).
View attachment 9317
View attachment 9318
Tack för bra svar! Det var visserligen bara två hypotetiska exempel, men jag hade gärna undersökt dem närmre. Kan man alltså göra en tjänst bättre genom att själv mata in bilder i systemet? Om jag exempelvis vill ha bilder från Norrköping, kan jag själv då göra tjänsten bra på just det?Bra frågor! Google skriver någonstans att Dall E är väldigt detaljerat inom vissa områden, men helt blankt på andra. Och det stämmer bra. På ”Alien starship interior” fick jag tidigare i veckan en perfekt bild på första försöket. Men ”Medieval outlaw standing at the edge of a forest” har varit hopplös att få till.
Dall E vet heller inte vem Tintin är, medan Midjourney har superkoll.
Men spontant skulle jag rekommendera Dall E för dina två projekt. Ju mer fantastik och ”digital drawing” dina projekt innehåller, desto större chans att Midjourney funkar bättre.