Nekromanti DoD och Riot..
- Thread starter Arfert
- Start date
solvebring
Superhero
Beror inte det mycket på just ditt eget avtal med Target Games? Jag menar, en illustratör kan väl välja vad han vill sälja - dvs hur bilderna får hanteras osv?Arfert said:
Som jag uppfattat det kan man ju t.ex. enbart sälja publiceringsrätten på en bild i ett sammanhang, eller publiceringsrätten över lag - men att köparen fortfarande inte äger bilden - bara rätten att använda den.
... Vet förövrigt att Svenska tecknare kan det där utan och innan. De är ju lite av etablerade konstnärers "fackförbund" (inte riktigt, men typ) med full koll på vilka priser som är lämpliga för olika jobb, vilka rättigheter man säljer och inte osv.
Edit: Fast att gå med och få informationen kostar ju en del, of course. =(
Som Sölvebring säger beror det på avtalet mellan Target games och Riot, liksom på de ursprungliga avtalen med respektive upphovsman.
Som en av många frilansare åt Äventyrsspel/Target när det begav sig kan jag säga att det sällan skrevs några avtal. Det mesta var muntliga överenskommelser. (Som i regel innefattade vad som skulle utgå i betalning per omfång text, och inte så mycket mer än så...)
Jag var aldrig inblandad i några förhandlingar på slutet, så jag vet inte vad som i efterhand kommit fram. (Men jag vet indirekt, genom projektet att återuppliva Ereb altor, att Riot anser sig sitta på rättigheten till det. Där tror jag Svavelvinter är prejudikatet att gå på...)
För egen del (det lilla jag nu stod för) kan jag säga att jag förstod avsikterna från Target som att de kunde publicera det skrivna i ett flertal editioner utan begränsningar. Oavsett annat, så samtyckte jag till det. Jag skulle anta att de flesta som inte hade mer ordnade avtal också hade ungefär den överenskommelsen.
Ingen som skrev under 1980- eller början av 1990-talen kan dock på så lösa grunder ha samtyckt (ens implicit) till att upplåta rättigheterna till publicering på internet, då den formen inte ens fanns. (Och det finns prejudikat från senare på att förlag som tolkat till sig den rätten retroaktivt fått bannor av rätten...)
Utöver det finns inte jättemycket som är säkert, när det saknas avtal. Om jag t.ex. skulle få för mig att skriva en serie pseudohistoriska romaner som utspelar sig i vikinga-riket Jorduashur (den del av E-A som jag skrev) skulle jag så klart hävda att eftersom jag bara fick i uppdrag att skriva "en vikingakultur" så innebär det att allt innehåll är mitt unika bidrag och att jag därför i avsaknad av avtal har rätt att återanvända det utan begränsningar (vis a vis Riotminds). Men jag vet inte hur pass väl detta skulle hålla.
I princip borde det det, eftersom situationen är som den är (inget avtal) och romaner är betydligt mer fristående från ursprungssamanhanget.
Andra rollspelsprodukter är dock mer tveksamt. Jag skulle nog inte få lyfta in den begränsade delen i någon annan spelvärld och sälja som en helt ny skapelse, utan att det möjligen kan bli problem eftersom det ligger nära ursprungsbeställningen.
Som en av många frilansare åt Äventyrsspel/Target när det begav sig kan jag säga att det sällan skrevs några avtal. Det mesta var muntliga överenskommelser. (Som i regel innefattade vad som skulle utgå i betalning per omfång text, och inte så mycket mer än så...)
Jag var aldrig inblandad i några förhandlingar på slutet, så jag vet inte vad som i efterhand kommit fram. (Men jag vet indirekt, genom projektet att återuppliva Ereb altor, att Riot anser sig sitta på rättigheten till det. Där tror jag Svavelvinter är prejudikatet att gå på...)
För egen del (det lilla jag nu stod för) kan jag säga att jag förstod avsikterna från Target som att de kunde publicera det skrivna i ett flertal editioner utan begränsningar. Oavsett annat, så samtyckte jag till det. Jag skulle anta att de flesta som inte hade mer ordnade avtal också hade ungefär den överenskommelsen.
Ingen som skrev under 1980- eller början av 1990-talen kan dock på så lösa grunder ha samtyckt (ens implicit) till att upplåta rättigheterna till publicering på internet, då den formen inte ens fanns. (Och det finns prejudikat från senare på att förlag som tolkat till sig den rätten retroaktivt fått bannor av rätten...)
Utöver det finns inte jättemycket som är säkert, när det saknas avtal. Om jag t.ex. skulle få för mig att skriva en serie pseudohistoriska romaner som utspelar sig i vikinga-riket Jorduashur (den del av E-A som jag skrev) skulle jag så klart hävda att eftersom jag bara fick i uppdrag att skriva "en vikingakultur" så innebär det att allt innehåll är mitt unika bidrag och att jag därför i avsaknad av avtal har rätt att återanvända det utan begränsningar (vis a vis Riotminds). Men jag vet inte hur pass väl detta skulle hålla.
I princip borde det det, eftersom situationen är som den är (inget avtal) och romaner är betydligt mer fristående från ursprungssamanhanget.
Andra rollspelsprodukter är dock mer tveksamt. Jag skulle nog inte få lyfta in den begränsade delen i någon annan spelvärld och sälja som en helt ny skapelse, utan att det möjligen kan bli problem eftersom det ligger nära ursprungsbeställningen.
Jag har ingen aning om hur det hänger ihop. Men ...
... det jag gjorde var på beställning, med IP som tillhörde Target (MC, Kult).
Visst tillförde jag också egen IP till detta, men det jag "lekte" med var deras leksaker, i deras sandlåda. Jag var egentligen konsult, som jag ser det.
Hur fungerar upphovsrätten då?
/Magnus
... det jag gjorde var på beställning, med IP som tillhörde Target (MC, Kult).
Visst tillförde jag också egen IP till detta, men det jag "lekte" med var deras leksaker, i deras sandlåda. Jag var egentligen konsult, som jag ser det.
Hur fungerar upphovsrätten då?
/Magnus
Tja, om inget annat sägs så är det praxis att den bild som köps in får användas just för det syftet. Det är därför bildbyråer vill veta formatet bilden ska användas och upplagan den ska tryckas i. Och numera om den ska finnas på webben.
Ska en bild friköpas måste detta avtalas, och priset går naturligtvis upp. Samma sak om bilden ska tryckas igen i en ny upplaga. Bilder man ska ha på webben måste friköpas, annars får upphovsmannen sälja bilden till hur många han vill.
För texter fungerar det på samma sätt.
Och eftersom Äventyrsspel kördes enligt principen "leka kontor" när det gällde frilansare så finns nog ytterst få avtal. Jag hade inga.
Undantaget är om man var anställd på företaget som gav ut spelet, då äger företaget automatiskt allt man gör "på jobbet".
Ska en bild friköpas måste detta avtalas, och priset går naturligtvis upp. Samma sak om bilden ska tryckas igen i en ny upplaga. Bilder man ska ha på webben måste friköpas, annars får upphovsmannen sälja bilden till hur många han vill.
För texter fungerar det på samma sätt.
Och eftersom Äventyrsspel kördes enligt principen "leka kontor" när det gällde frilansare så finns nog ytterst få avtal. Jag hade inga.
Undantaget är om man var anställd på företaget som gav ut spelet, då äger företaget automatiskt allt man gör "på jobbet".
Och om man är konsult, räknas man inte som "anställd" under just den tiden man gjorde jobbet? Så funkar det väl i IT-branschen mycket?Arfert said:
/M
Då blir ju svaret på din fråga "det beror på vad de individuella personerna som levererade till Target avtalat".Arfert said:
Min gissning är att endast ett fåtal av oss hade avtal.
/M
Det är min gissning ochså. Och att Ereb Altor skrevs och ritades till stor del av frilansare.Magnus Seter said:
Man hade rätt dålig koll på vad som gällde. När jag påpekade att mina bilder till kult hamnat i en amerikansk upplaga utan min vetskap så blev svaret "Hoppsan. Vi trodde du skulle bli glad".. jovisst, men inte gratis.
solvebring
Superhero
Ett stort problem i det här är väl just att det finns massor av material, flera byten/försäljningar av varumärken, licenser och jota, med ytterst lite pengar. Med andra ord så vill folk ha materialet, ingen vet riktigt vem som egentligen äger vad och vad som gäller och ingen har pengarna för att kunna/vilja betala då materialet återanvänds, dyker upp igen, ska publiceras på nytt av andra osv.Arfert said:Det är min gissning ochså. Och att Ereb Altor skrevs och ritades till stor del av frilansare.Magnus Seter said:
Man hade rätt dålig koll på vad som gällde. När jag påpekade att mina bilder till kult hamnat i en amerikansk upplaga utan min vetskap så blev svaret "Hoppsan. Vi trodde du skulle bli glad".. jovisst, men inte gratis.
Kort sagt, att frilansa är i allmänhet svårt men när det gäller små marknader som t.ex. den svenska rollspelsmaknaden verkar det både döfött och än mer komplicerat. ... Som det är idag är det ju nästan bara amatörer som illusterar. De kända namnen har gått vidare för det finns varken seriösa avtal eller pengar för att styra upp det hela.
... solvebring som i Arferts fall hade blivit glad att någon ens betalat för bilderna en gång. Teckna för pengar är ju fan lyxigt...
Brior
Swordsman
Generellt är det så att upphovsmannen äger rättigheterna om inget annat avtalats och att alla andra behöver styrka sin rätt via avtal. Om situationen är oklar så talar det alltid till upphovsmannens fördel.
Jag tänkte lite på detta. Och här kommer en reflektion som kanske inte är så populär:
Jag tycker att det bästa skulle vara att Riot faktiskt ägde allt till Drakar. På så sätt finns en (1) part som kan se till att något händer med det gamla materialet, istället för 1000 olika parter som inte ser till att nått händer alls.
Så för min del kommer jag inte att bråka med Riot, eller någon annan, som har betalt för varumärket Drakar och Demoner, och som anser att allt det andra hängde med på köpet.
Jag har full respekt för dem som inte tycker som ovan.
Det är bara det att det inte finns pengar för mig i det material jag skrivit, och knappt pengar för Riot, så då kan de lika gärna använda det.
/M
Jag tycker att det bästa skulle vara att Riot faktiskt ägde allt till Drakar. På så sätt finns en (1) part som kan se till att något händer med det gamla materialet, istället för 1000 olika parter som inte ser till att nått händer alls.
Så för min del kommer jag inte att bråka med Riot, eller någon annan, som har betalt för varumärket Drakar och Demoner, och som anser att allt det andra hängde med på köpet.
Jag har full respekt för dem som inte tycker som ovan.
Det är bara det att det inte finns pengar för mig i det material jag skrivit, och knappt pengar för Riot, så då kan de lika gärna använda det.
/M
solvebring
Superhero
Man kan inte göra annat än att hålla med. =)Magnus Seter said:Jag tänkte lite på detta. Och här kommer en reflektion som kanske inte är så populär:
Jag tycker att det bästa skulle vara att Riot faktiskt ägde allt till Drakar. På så sätt finns en (1) part som kan se till att något händer med det gamla materialet, istället för 1000 olika parter som inte ser till att nått händer alls.
Så för min del kommer jag inte att bråka med Riot, eller någon annan, som har betalt för varumärket Drakar och Demoner, och som anser att allt det andra hängde med på köpet.
Jag har full respekt för dem som inte tycker som ovan.
Det är bara det att det inte finns pengar för mig i det material jag skrivit, och knappt pengar för Riot, så då kan de lika gärna använda det.
/M
När det ändå inte finns några större pengar att bråka om så ser jag hellre att rollspelsmaterialet brukas vitt och brett.
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Dvs endast Nisse, Henrik, Anders, Olle.Arfert said:
Jag var på Paradox och hittade mina bilder till Target. Rubbet, allt som jag gjort. Jag samlade ihop det i en hög och tänkte tacka för mig, det var ju mina bilder. Men då dök Nisse Gulliksson upp och sa att jag inte fick ta med dem, för Target hade köpt alla rättigheter inklusive rättigheterna till originalen utifall just något sånt här skulle hända. Lite snopet och jag kunde inte påminna mig om att jag skrivit på ett sånt avtal. Men enligt Nisse så följde det avtalet med från Target till Paradox och alltså till Riot gissar jag om dom köpte hela licensen. Bajskorvigt, men också en läxa för oss illustratörer. Sedan kan jag säga att det var så länge sedan att jag skiter i det. Men om någon annan tänker göra sig pengar på mina prylar – eller till exempel Vildhjarta som jag och de andra inblandade gjorde för en billig penning för att det finns ett svårtolkat kontrakt så är det klart man surnar till.
Det fanns om jag kommer ihåg rätt bara muntliga avtal. Vi illustratörer har alltid 100% rätt till våra egna verk om inget annat avtalas, men det är ju inte så lätt att komma dragandes med 20 år efter jobbet är utfört. En prekär situation. Kanske ännu svårare för dig som har en IP också. Till Targets försvar måste man ju säga att det förmodligen inte var cyniskt och elakt utan att man helt enkelt inte visste hur det skulle gå till. Att det senare gick troll i kontrakten har inte med det att göra utan är en utveckling av företagskonstruktionen där de var tvungna att skydda sig mot eventuella copyrightanspråk senare.
Hel rätt Andreas. Men den andra sidan av det är att någon annan hanterar dina texter, någon annans bilder och på sikt också gör sig en hacka på det. Om filmen som tydligen ska baseras på Vildhjarta blir en framgång och jag och Seter som "skaparna" av boken inte får en spänn för att vi sålt alla rättigheter till Riot så är det naturligtvis tråkigt. Kanske inte för att vi förlorar pengar för det som vi ändå inte skulle tjänat om det inte blev en film, men för att någon annan väldigt cyniskt utnyttjar det vi gjort. Jag har spenderat flera år på att trixa loss Portentlicensen från först Kickstart och sedan Image comics – och så fort det är film eller TV inblandat vaknar vampyrerna. Min agent sa att avtalet med Image och Kickstart var bland det mest drakoniska hon sett. Så, med mina erfarenheter så är det tyvärr inte så rosenskimrande ädelt eller oskyldigt som det kan verka, även i den här marginaliserade branschen. Hur stor del av filmen Mutant Chronicles bör jag, Seter och Stenmark kompenseras för t ex? Med tanke på hur mycket vi bidrog till att utforma världen. Pengar? En "thanks to credit?" En "fuck you, we don't give a shit about creators credit på DVD'n?"
