Re: Spola tillbaks!
"Att konstatera att ett problem inte finns och att det inte behöver lösas är ganska konstruktivt. Om du går till en läkare och ber honom bota din cancer och han undersöker dig och konstaterar att du redan är frisk så har han fortfarande varit en ganska konstruktiv läkare."
Men går jag till läkaren och har ont i magen och han säger att han inte kan hitta något fel på mig, är det jag eller läkaren som har fel? Jag har fortfarande ont i magen efter besöket.
Om regler inte hade varit ett problem, hade vi haft debatten mellan friformsfascister och tabelltalibaner? Bara för att vi tabelltalibaner inte hittar något fel med regler så innebär det inte att friformsfascisterna inte upplever ett problem med regler.
"Enda anledningen att jag är kvar är för att du gnäller över att jag är okonstruktiv."
Det är alltså mitt fel att du inte uppfattar problemet? "Nej, du har inte ont i magen, och nej, jag är inte okonstruktiv som inte hjälper dig mer än så. Ta två magnecyl, och sluta gnälla över ont i magen och inkompetenta läkare."
Medan vi snackar om martyrskap, menar jag.
Liksom, titta på debatten. Jag försöker lägga fram en problemformulering i inlägg efter inlägg, och alltihop, från första sekund, viftas bort med att jag inbillar mig, "det finns inget problem", "snömos", "oj, vad konstruerat" et cetera et cetera. Är det så jefla förvånande att jag är irriterad på din attityd till problemet (eller dess existens) med sådana ordval?
Hört talas om "bed side manners"?