Det är det här jag inte riktigt får skallen runt. Hur sätter man och spelar ut scener som tar år eller decennier? Eller är det "real time" scener med decennielånga transportsträckor emellan?
Eller spelar man inte i scener alls? Förekommer det isf någon interaktion mellan RP (och SLPer) och vilken form tar den sig?
Antar att svaret att man snarare bör tänka PBEM eller Skuggspel än karaktärsspelande. Vilket är helt OK, är bara nyfiken på vilken modell du har i åtanke
Är det inte snarare tiden mellan scenerna som tar lång tid? De odödliga har inte bråttom. Vi kan stämma möte om ett decennium, så vi hinner fundera ordentligt.
Och när vi har gott om tid krymper världen. När man har all tid i världen på sig är det inget problem att kusinen bor i en paradisisk dal på andra sidan klotet. Det tar inte mer än något år att resa dit, så vi träffas flera gånger varje århundrade.
Så ett äventyr skulle kunna vara att klanens uråldriga (som såg ursolen resa sig ur de kosmiska molnen vid tidens början), varnar för en profetia som sjungs ur bergets rot. En drake ska födas för att föröda det mänskliga riket Clavonia. Dess kungaled vaktar det mäktiga svärdet Garmouth som smitts av vargstål, en galen trollkarls ambitioner ledde till ett krig mellan dem och alverna för mer än ett halvt millenium sedan och alverna har inte haft kontakt med dem sedan dess.
Rollpersonerna tar sig till Clavonias huvudstad, de stannar ett halvår hos deras släktingar i Feara innan de fortsätter till huvudstaden. Väl på plats etablerar de en verksamhet som tillverkare av vagnar i pärlemor. Efter något decennium tillåts de släppas in i staden. Där fortsätter de verka ett par år till innan de blir utsedda till hovleverantörer. De får audiens hos kungen och tillåts söka efter drakfjäll för att dekorera den kungliga vagnen. De genomsöker det kungliga biblioteket och hittar efter ett par år en text om draken. Enligt den ska draken födas någonstans i bergskedjan norr om huvudstaden. De får också nys om att ett hemligt sällskap motarbetar dem. Under det följande året dyker fyra lönnmördare upp, men i samtliga fall misslyckas mördaren och de spårar upp och dödar anstiftarna. Men de lyckas inte få sällskapet att ge upp. Samtidigt börjar situationen i hovet att bli besvärlig då somliga använder rykten om alvernas inblandning i morden som ursäkt för att utmåla alverna som ett hot mot kungen. Så de bränner ner sin verksamhet, fejkar sin död och ger sig av till bergskedjan. Där hjälper de misstänksamma dvärgar att besegra en best, och lyckas med tiden vinna deras förtroende tillräckligt för att bygga upp ett nätverk som övervakar bergen. De får upp spår om att en ny sorts varelser dyrkar en gudaorm från underjorden, men innan de lyckas få reda på var denna gudaorm ska finnas använder dvärgarna nätverket för att få övertag i kriget mot eldjättarna. På bara ett par år är nätverkets torn förstörda och stigfinnarna döda i kriget eller fångade. Rollpersonerna försöker då få kontakt med underjordiska alver, och luras nästan in i deras fälla innan de inser deras sanna intention. Ny plan ett halvår senare är att försöka prata med de nya varelserna, men de behöver vara varsamma...
