Nekromanti En liten konflikt...

Insignia

Swashbuckler
Joined
8 Oct 2001
Messages
1,813
Location
Uppsala
Verkliga hjältar

"Men när vi pratar om hjältar så pratar i väl ändå om hjältar av den typ vi gestaltar i rollspelen?

Och jag kan inte komma på några sådana motsvarigheter i den verkliga historien. kan du?"


Man skulle säkert kunna spela en Schindler i fantasyrollspel också.
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
"Mitt tips är alltså: nästa gång ni spelar DoD, ge dina spelare 400-600 BP att leka med. Anpassa sedan dina äventyr därefter. "

Hallå där! Det är väl knappast så att det enbart är Spelledarens som ska stå för allt arbete och se till att alla har roligt? Det är väl snarare en gemensam uppgift.
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,978
Location
Barcelona
Hallå där! Det är väl knappast så att det enbart är Spelledarens som ska stå för allt arbete och se till att alla har roligt? Det är väl snarare en gemensam uppgift.

Om man som spelledare bara har roligt när rollpersonerna ligger på en viss nivå, då är man minst lika inskränkt som spelare som bara har roligt när rollpersonerna ligger på en visas nivå. I det avseendet tycker jag gott att SL kan föregå med gott exempel.
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Det blir inget bra rollspel med en spelledare som inte trivs i sin roll. Jag hävdar inte att alla ska dansa efter hans pipa, men det kommer inte att funka i längden. Skulle du själv under någon längre tid spelleda på ett sätt som du själv hatade men som dina spelare älskade? Naturligtvis finns det inget spelsätt som är absolut rätt eller absolut fel men det är väl ändå meningen att alla ska kul tillsammans?

Min erfarenhet är att det är svårt att sticka ut eller försöka vara annorlunda om man är helt annorlunda. Det kanske är så att någon av spelarna egentligen vill spela på ett annat sätt men inte vågar sticka ut. Jag märker själv hur mitt eget spel har blivit annorlunda, och i mitt tycke bättre, sedan jag flyttade och bytte spelgrupp
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,978
Location
Barcelona
Re: Riktiga hjältar dabbar sig!

Nå, men en hjältes förmåga att begå misstag speglas ju knappast i hans spelvärden. Det mänskliga felandet tror jag att spelarna kan stå för rätt bra själva, eftersom det är upp till dem att fatta de beslut som kan visa sig vara misstag, och dessa beslut kan fattas oavsett spelvärdena. Min tes om att rollpersonernas duglighet inte har någon betydelse för spelupplevelsen bekräftas alltså bara ytterligare.
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,978
Location
Barcelona
Re: Riktiga hjältar dabbar sig!

Perfektion är relativt.

Har du läst eller glott på Dragonball förstår du vad jag menar. Goku kan spöa hur många intergalaktiska megaskurkar som helst: det finns ändå alltid någon som är mäktigare. Samma princip kan med lätthet appliceras på rollspel: anpassa motståndet efter rollpersonerna. *Misstag* är felaktiga beslut, och besluten fattas av spelarna, som knappast är särskilt perfekta.
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,978
Location
Barcelona
Min poäng är, att spelupplevelsen inte behöver ha att göra med hur dugliga rollpersonerna är. En historia handlar trots allt i grund och botten om konflikter: om spelledaren ser till att motståndet är proportionerligt till spelarna, så kommer upplevelsen att vara densamma. Att slåss mot ett skellett må upplevas annorlunda som att slåss mot en drake, men är svårighetsgraden lika hög så är ju upplevelsen densamma.

Om spelarna inte är intresserade av konflikter, utan av en spelstil som bygger på att vältra sig i framgångar, så kan det såklart vara problematiskt för spelledaren, men detta öär egentligen utanför den ursprungliga frågeställningen. Om så skulle vara fallet, och spelledaren inte finner något nöje i att driva en sådan typ av spel, så är skillanden mellan spelare och spelledare troligen allt för stor för att spelet skall kunna fungera Här gäller det förstås att kompromissa, men återigen, det var faktiskt inte vad det handlade om.
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,978
Location
Barcelona
Re: Härliga Hjälten Hyser alltid Hopp!

Jag riktigt ser hur han ställer sig bredvid mig och ler överlägset och säger: "Man blir så pigg av fibrer! Eller hur? Å, vad skönt det är att vara så perfekt! "

Tills han möter snubben med 25 i KAR, SMI och FYS, och 22 i restrerande värden, förstås.
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,978
Location
Barcelona
Re: Riktiga hjältar dabbar sig!

Och hjältar blir inte mindre hjältiga för att de *har* höga färdighetsvärden. Jag menar, satan, någonsin hört talas om Fantomen. Och han är inte ens en superhjälte.

Namn: FANTOMEN, de svagas beskyddare, ondskans nemesis
Alias: Kit Walker
Spelare: Lee Falk
Yrke: Fantom

Styrka: Som tio tigrar
Smidighet: så att blixten står stilla
Fysik: Massor
Personlighet: Mer än du

KP: han kan ju inte dö, ju!

FÄRDIGHETER
Slåss: 300
Pistol: 300
Rida: 100 (specialisering: Hero)

VAPEN:
Knytnäve. Skada: 4T6 (+ onda märket)

UTRUSTNING
Den heliga graal och annat krimskrams
Blå trikåer
Ett glas mjölk

KONTAKTER
President Luaga
Djungelpatrullen
FN
LLongo
Guran

FIENDER
Singh-piraterna
Alla som tar godis från snälla djungelhövdingar
 

Skuggvarg

Hero
Joined
22 Aug 2001
Messages
1,346
Location
Västerås
Men när man säger att spelledaren alltid har rätt och diskussionerna rör spelstilen man spelar så har man fel.

Skulle jag spela med en SL som inte alls vill spela samma saker som mig så skulle jag inte spela med honom längre. Även om det är min bästa vän.
Men det är ju det som är poängen. Kompisarna känner varandra väl och vill, förhoppningsvis, spela samma stil, annars skulle de troligen inte hänga ihop så mycket som de gör. Och de som inte vill spela den stilen byter antagligen spelgrupp. Eller försöker man anpassa äventyren lite så att alla blir nöjda.

Naturligtvis är det trevligt om man är bra på något, och faktiskt kan uträtta någon nytta men även en vanlig svensson kan utdela en och annan känga i en fight.

Okej. sådana äventyr har jag aldrig spelat. Ofta spelar vi ganska märkvärdiga rollpersoner som tydligt utmärker sig på ett eller annat sätt.
I vår pågående X-kampanj spelar vi följande roller:

Jag spelar en bågskytt. En enkel, ganska ung pojke, vars far och bror är skogshuggare, men vars farbror är lite av en Robin Hood-typ. Det är alltså farbrorn som är mer hjälte där, och min rollperson bara idoliserar honom och försöker vara likadan. Det min rollperson är riktigt bra på är just bågskytte, plus att han är hyfsat smidig och därmed ganska bra på att smyga och sånt där.

Så har vi den vanärade adelsmannen som gömt sig i min bågskytts by, för att undkomma ett dödsstraff. Han är nu som vilken vanlig bondtölp som helst, och det enda han är lite duktig på är intellektuella adelsfärdigheter och att fäktas.

Och sist, men definitivt inte minst, har vi trollkarlen i gänget, som kom till byn när han följde sin mästare på en resa som gick ut på att utforska en gammal ruinstad.

Och det var just i ruinstaden saker och ting började balla ur och en uråldrig ondska släpptes lös, och det ena ledde till det andra, och vem tror du nu får reda upp allt elände? Just det, våra stackars rollpersoner. Jag säger stackars, för det är egentligen ganska synd om dem. Ingen av dem vill riskera livet, men tvingas ändå göra det, då de jagas av demoner och allsköns onda ting.
För det mesta har vi dock varit enkla budbärare åt högre herrar, och under resornas gång råkat ut för lite underliga saker. Vi råkar in i många intriger. Lite för många, ibland.

/Skuggvarg
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Re: Riktiga hjältar dabbar sig!

Poängen "grundegenskapsvärden är inte relaterade till huruvida folk är hjältar eller inte" står därmed oförändrad?
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,738
Location
Helsingborg
Beror på din definition av hjälte.
Om din definition av hjälte är en skicklig krigare så har det funnits många.
Om din definition av hjälte är någon som ser på andras behov före sitt eget så finns det många.
Om din definition av är någon som kan göra det ingen annan kan så finns det också många.

Krigshjältar, sporthjältar, vardagshjältar. Folk som är hyllade symboler för sina prestationer, sådana som ingen minns men har offrat allt för någon annan.
 

chrull

Stockholm Kartell
Joined
17 May 2000
Messages
8,421
Re: Härliga Hjälten Hyser alltid Hopp!

Okej.

Nu reder vi ut det här.

Krille påstod att det var Hjältarns svagheter som gör de mänskliga och möjliga att identifieras med. Detta hävdade han i en diskussion om grundegenskaper och värden. Primärt grundegenskaper, men eftersom alla värden på ett eller annat sätt hänger ihop så spelar det föga roll.

Jag hävdar att Hjältarna han räknar upp inte har tydliga svagheter värdemässigt. Ni får gärna peka på motsatsen, jag är inget stort SW-fan och det var länge sedan jag läste om Paks.

Jag hävdar att man kan ha rollpersoner med höga värden som fortfarande har brister. Bara för att det står 18 på alla värden behöver personen inte vara omöjlig att identifiera sig med. Han kan ha haft en olycklig barndom, mobbats i skolan och en fru som övergivit honom för en tiggarkung.
Han kan lida av depressioner och fattigdom. Han kan precis ha fått reda på att han har Aids, cancer och diabetes.
Dessutom kan han vara otursförföljd och helt enkelt ha en vana att välja fel alternativ när han chansar.
Han kan ha en moral som skiljer sig från de flesta andras och därför ses som någon som inte riktigt passar in...

Det jag vill säga är:
Personers brister syns inte alltid i deras värden. Och alltså kan man identifiera sig med rollpersoner med höga världen liksom låga eller normala.

Det jag sen säger är att jag tycker om att, när vi spelar fantasy i klassisk alv-orc-troll-miljö eller i rymden så tycker jag om att gestalta rollpersoner som redan från början har något de är bra på. Något färdighet som utmärker dem och deras sysselsättning.
Anledningen är för att jag tycker det är tråkigt att spela någon som inte kan uträtta något alls utan bara är standard.
Återigen: Spelar jag heroisk fantasy så vill jag spela en hjälte. en hjälte som kan åstadkomma något och inte behöver fly de första 5 spelmötena såfort det kan tänkas stå en rövare på stigen.
Om han sen är så stark att han helt enkelt klubbar ner dem, eller smidig och kvick att han smyger förbi eller helt enkelt pratar sig förbi och tipsar om storebrorsan som kommer snart och har mycket mer pengar spelar ingen roll.

Jag har inte sagt att jag spelar rollpersoner med ett snitt på 16,5. Om man gör det och tycker det är kul så ska man för all del fortsätta.
Och om man nu spelar så tror jag att de rollpersonerna utvecklas de också. Skillnaden är att när du har problem med Shagul tar de hand om Shagul, Vicotnik och en armé beväpnade Remuntra dyrkare samma kväll.
Om du har roligare med Shagul så ska du behålla det så.

chrull
 

chrull

Stockholm Kartell
Joined
17 May 2000
Messages
8,421
Re: Riktiga hjältar dabbar sig!

Suck.

Hjältar behöver inte ha höga färdighetsvärden. De är liksom hjältar ändå.

Jag började med att hävda att det inte är hjältens låga grundegenskaper som gör honom till hjälte, utan de brister som gör hjälten till mänsklig minst lika gärna kan finnas i deras personligheter.

Alltså kan en hjälte ha höga värden och fortfarande vara n hjälte. Jag har aldrig sagt att det är ett krav. Men jag sa att jag gärna spelar hjältar som utmärker sig i sin förmåga att göra något. Inte i sin förmåga att lösa allt ensamma. En rollperson som är hjälte och inte kan utföra något när det blir problem tycker jag är tråkig att spela.

förstås det?

chrull
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Re: Riktiga hjältar dabbar sig!

Innan jag snurrade upp mig helt tror jag att min poäng var att det inte krävs att man utmärker sig fysiskt eller intellektuellt (sett till egenskaper alltså) för att man ska vara en hjälte, och att t.om. filmens (intressanta) hjältar sällan utmärker sig genom att vara starka eller smarta.

Alltså att en intressant hjälte är den som inte är perfekt och superduktig jämt utan den som går att identifiera sig själv med, som berättar att alla kan vara en hjälte på sitt sätt.

Ditt svar blev då att de felen lika gärna kan ligga i personligheten som i grundegenskaperna, men nu kommer det som tar åtminstonde mig ur den cirkel av upprepanden jag ägnat mig åt:

Jag håller inte med. En intressant hjälte får inte ha enbart exceptionella förmågor och vara oslagbar, för då blir det tråkigt. En person med extrema värden i alla egenskaper HAR inga personlighetsbrister heller eftersom han har såväl hög karisma som stabilt psyke. Han är helt enkelt klanderfri. Och skittrist.
 

chrull

Stockholm Kartell
Joined
17 May 2000
Messages
8,421
Re: Riktiga hjältar dabbar sig!

Jag håller inte med. En intressant hjälte får inte ha enbart exceptionella förmågor och vara oslagbar, för då blir det tråkigt. En person med extrema värden i alla egenskaper HAR inga personlighetsbrister heller eftersom han har såväl hög karisma som stabilt psyke. Han är helt enkelt klanderfri. Och skittrist.

Nu säger jag ju inte att jag tycker att alla värden SKA vara skyhöga. det har jag aldrig sagt. däremot KAN de vara det.
Karisma är ju relativ. Om du har hög karisma så betyder det inte att alla tycker om dig. Det krävs mer likheter än så. Första intrycket kanske är bra, men när man lär känna personer är det inte deras utrstrålning som är det viktiga utan deras agerande och tankar.
Dessa saker har inget med något grundvärde att göra.

dessutom kan en person med 18 i allt fortfarande vara deprimerad och rädd.
Han kan dessutom ha, som jag skrivit tidigare, stora personliga problem och brister som inte syns utanpå.

jag håller med om att det är bra med brister. en perfekt GÅR inte att gestalta.
Men jag håller inte med om att bra värden är det samma som utan brister...
om en person med 18 i allt inte har några brister alls. vad är då en person med 20 i allt?

chrull
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Re: Riktiga hjältar dabbar sig!

"dessutom kan en person med 18 i allt fortfarande vara deprimerad och rädd."

Inte med 18 i psykisk stabilitet.
 

chrull

Stockholm Kartell
Joined
17 May 2000
Messages
8,421
Re: Riktiga hjältar dabbar sig!

I min version av drakar och demoner (vilket är spelet vi diskuterar, om vi nu ska gå in på regelmässiga termer...) så finns ingen sådan grundegenskap. Den heter Psykisk kraft och är ett mått på hur man kan använda och stå emot magi. och värdet "säger också något om hur pass väl en person kommer överens med universum och världen". Jag tycker inte detta innebär att personen inte kan skrämmas eller blir ledsen.

chrull
 

Basenanji

Postd20modernist
Joined
4 Nov 2002
Messages
9,296
Re: Det Chrullar sig... ;)

Chrull skrev:
Anledningen är för att jag tycker det är tråkigt att spela någon som inte kan uträtta något alls utan bara är standard. .
Chrull, dina åsikter är intressanta att diskutera, jag märker att jag börjar ana något som jag inte tidigare har tänkt på. Hmmm...

Men vad sägs om detta (en typisk händelse när jag är SL):

Rp är på väg från Stad A till Stad B. De är jagade av en obehaglig organisation med onda illusionister. Rp måste snabbt ta sig till Stad B, annars är det klippt.
Ok, så möter dem en stråtrövare som säger att rp måste ge alla sina tillhörigheter till rövarbandet, som gömmer sig i skogen runt vägen, eller döden dö.
Häng med nu:
Alt 1: Rp är så bra att dem utan problem klarar av mötet med rövarna, bortsett från någon skråma. De kan ta sig till Stad B och lyckas gäcka Illusionisterna.
Alt 2: Rp försöker slåss, men lyckas inte. De ger sig, flyr eller något annat som innebär att rövarna tar deras hästar. Nu måste rp förhålla sig till den nya situation som uppstått, det var bråttom förut, men nu är det jävlarimighettibrallanskitockså-bråttom. De onda magikerna lär vara ikapp rp närsomhelst. Ska man försöka fly genom den mystiska skogen istället för att ta vägen till Stad B? Eller kanske stjäla kanoter och forsränna sig till Stad B?

Jag tycker självklart att Alt 2 är mer spännande, trots att det innebär att rp inte kan något alls , för att fritt citera Chrull. De kan inte spöa magikerna hur lätt som helst, och de kan inte förbehållslöst förlita sig på sina färdigheter. Jovisst, en dag kommer de kunna det, man blir ju bättre, men inte från början! Håller du inte med om att det ibland alltså kan vara bra med moderata värden i färdigheter, såväl som i egenskaper?

Ok, jag lyssnar!

/Basenanji
 
Top