Vimes
Sillkung
- Joined
- 15 Jun 2000
- Messages
- 12,089
Antingen förstår jag dig inte alls, eller så misstolkar du mina avsikter i diskussionen, eller så är det här en präktig halmgubbe.krank;n289760 said:Varför förutsätter ett demokratiskt samhälle misstänkliggörande av bidragstagare? Varför förutsätter ett demokratiskt samhälle att vi bejakar de som tycker att enstaka fuskare delegitimiserar ett helt i övrigt fungerande system?
Såhär menar jag: vi har en stat som vi överlämnat makt till, som vi låter besitta våldsmonopol i samhället (i det här fallet handlar våldsmonopolet om att staten har rätt till våra pengar främst). I och med demokratins successiva genombrott under 1800-talet och 1900-talet kan man säga att det här sättet att ordna samhället har gått över från att vara absolut och godtyckligt till att vara om inte frivilligt så i varje fall förhandlingsbart. I ett demokratiskt samhälle vilar statens maktutövnings legitimitet på att den är godkänd av medborgarna. I ett demokratiskt samhälle är varje aktion staten företar sig - oavsett om det handlar om att ta in eller betala ut pengar - ytterst något den gör med dess medborgares tillåtande (och förhoppningsvis gillande).
Det svenska "halvoffentliga" föreningslivet är en rätt särskild skapelse, med speciella historiska rötter. Det finns inget självklart givet i att just den modell vi tillämpar måste bestå. En förutsättning för modellens tillblivelse under tidigt 1900-tal var en tämligen bred acceptans över det politiska spektrat för den, något som uppnåddes med en inställning inom folkrörelserna som åtnjöt bidragen av att pengarna skulle hanteras på ett allvarsamt och seriöst sätt.
När jag läser att Sverok inte granskar föreningar med mindre än 500 medlemmar blir mitt upplevelse, som medborgare och skattebetalare, att det inte riktigt räcker till. Detta oavsett hur mycket faktiskt fusk eller slarv som faktiskt pågår ute i föreningarna. Oavsett om alla 17 miljoner går till hederliga föreningar skadas mitt förtroende för Sverok som legitim förvaltare av den bit av den statliga kakan de satts att förvalta. Och jag är ändå i grund och botten ganska övertygad om att samhället vinner på att stötta ungdomar i föreningslivet. Hur stor andel av landets medborgare - skattebetalare och röstberättigade - tror du i grund och botten är skeptiska mot att statliga pengar ska betalas ut till hobbyverksamhet? Jag vet inte, men de är säkert ett gäng, och antagligen är deras tröskel för vad som delegitimiserar en praktik lägre än din och min.
Detta oavsett vilka kalkyler du använder för att räkna ut vad som är ett reellt problem eller inte. På gott eller ont handlar ju inte politiken i ett demokratiskt samhälle primärt om reella frågor, utan om vilken politik som vinner legitimitet hos samhällets medborgare. För egen del tycker jag inte att det - reellt - vore ett stort och viktigt samhällsproblem om alla Sveroks 17 miljoner gick till fyra killar som våldsrunkade till Custer's Revenge. 17 miljoner är ju i realiteten inga jättesummor.
Sverok har ett rykte om sig att vara "lätt att lura" och att mer bry sig om att hjälpa folk till snabba statliga pengar än att kontrollera vad pengarna faktiskt går till. Jag har själv på tok för dålig insyn i Sverok för att veta vad exakt i vilken utsträckning som de här ryktena stämmer, kanske är de mest resultatet av en elak smutskastningskampanj från någon mörkerhöger. Men alldeles oavsett hur det i realiteten ser ut framkommer i artikeln (om vi bortser från det larviga) några saker som jag som medborgare och skattebetalare känner mig mindre nöjd med.